Mikrobiologi är läran om mikroorganismer; bakterier, virus, svamp och kanske nån parasit

Om du har läst inlägget Biomedicinsk analytiker – vad arbetar en sådan med? och hunnit fundera lite på vad du vill arbeta med så kanske du nån gång tänkt på mikrobiologi? Mikrobiologi är läran om mikroorganismer. Virus är en prokaryot mikroorganism, medan bakterier och svamp är eukaryoter. Arkéer hör också till mikrobiologin, men dem träffar du inte på så ofta. Däremot kommer du nog att hitta en del parasiter inne på sjukhusets laboratorium för klinisk mikrobiologi.

Laboratorium, ja. På mikrobiologen arbetar du med olika laboratrivetenskapliga metoder. Biomedicinska laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb. Syfet med arbetet är att identifiera mikroorganismer patienter drabbats av, för att patientens läkare ska kunna ge en korrekt diagnos och eventuell medicinering.

Prokaryoter är vanliga i mikrobiologi

Ordet ”pro” betyder som du kanske anar ”före,” medan karyon är ett ord som betyder kärna. Alltså betyder prokaryot ”före kärna.” Prokaryoter är mindre i storlek och saknar cellkärna. De består bara av en enda cell, och inne i den cellen finns det visserligen gener, men de är betydligt färre än i en eukaryot organism.

Virus

En prokaryot, som ett virus exempelvis, saknar det som kallas för organeller. De saknar helt förmåga att skapa egen energi, utan måste leva på energi ifrån sin omgivning – alltså ifrån en människocell som den har tagit sig in i. Den bär på antingen lite DNA eller RNA.

Som du säkert vet smittas virus. Vissa virus är mer farliga än andra. Influensavirus brukar exempelvis drabba de flesta då och då, medan ebolaviruset hör till de allra farligaste mirkoorganismerna. Ett annat exempel på virus är HIV. Och idag finns det inte riktigt något botemedel mot virusinfektioner.Om du vlll veta mer om virus ska du läsa de här inläggen:

Bakterier

Bakterier saknar mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum och golgiapparat, men trots de har de en egen ämnesomsättning. De är relativt innehållsrika och har en kromosom, plasmider och ribosomer. Men även bakteriena saknar cellkärna, eftersom de hör till de prokaryota mikroorganismerna.

mikrobiologi

Bakterier kan, precis som virus, smitta oss och göra oss sjuka på olika sätt. En vanlig bakterie som kan ge oss urinvägsinfektion är Escherichia coli. Och det finns botemedel i form av antibiotika för den som blir sjuk. Men många bakterier blir ju mer och mer resistenta mot antibiotika, de tål alltså antibiotikan och överlever. Det är just antibiotikaresistensen som gör att vissa bakterier kan bli så oerhört farliga: vissa former av resistenta E.coli kan exempelvis orsaka blodförgiftning. Om du vill veta mer om bakterier ska du läsa dessa inlägg:

Eukaryoter

”Eu” betyder äkta, och ”karyon” betyder som sagt var kärna. Ordet eukaryot betyder alltså ”äkta kärna”. Eukaryota mikroorganismer består av flera celler som alla har cellkärnor med DNA. Utanför cellkärnan finns organeller. Till de eukaryota mikroorganismerna hör de svampar som kan angripa oss människor. Klinisk mykologi är läran om just dessa svampar, som exempelvis kan ge oss fotsvamp. Eukaryoter har en väldigt bra förmåga att bilda sin egen energi, vilket gör att de är helt oberoende av någon värdcell.

Vill du läsa mer om svamp ska du läsa inlägget Klinisk mykologi

Källa:

Nationalencyklopedin.se

Callignong, P. Clinical Infectious Diseases, Volume 49, Issue 2, 15 July 2009, Pages 202–204, https://doi.org/10.1086/599831

Solunetti.fi Bakterier. 2006. (Hämtad 2018-06-19).