Klinisk fysiologi är för dig dom vill ha mycket patientkontakt

Du som är intresserad av att bli biomedicinsk analytiker kan välja ett av två huvudämnen. Ett huvudämne är det ämne du läser mest av under utbildningens gång. Om du vill veta mer om yrket innan du bestämmer dig för vilket inriktning du vill läsa föreslår jag att du kikar på inlägget Biomedicinsk analytiker – vad arbetar en sådan med?  Olika universitet erbjuder olika inriktning på sin utbildning. Tänk därför noga igenom vilken inriktning du vill läsa mot. Välj ett universitet som erbjuder sina studenter den riktningen som just du vill läsa mot. Den ena inriktningen är alltså klinisk fysiologi, den andra inriktningen är biomedicinsk laboratorievetenskap.

Är du intresserad av biomedicinsk laboratorievetenskap föreslår jag att du läser inlägget Biomedicinsk laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb. Men om du är intresserad av klinisk fysiologi ska du fortsätta att läsa det här inlägget.

Klinisk fysiologi är användandet av metoder som undersöker patientens organ och deras funktion

Ordet klinisk betyder att vi arbetar för patientens hälsa, och för korrekt behandling av eventuella sjukdomar. Vi arbetar kliniskt inom exempelvis sjukvården, men också inom veterinärvården. Klinisk fysiologi betyder att vi undersöker patientens organ och dess funktion. Exempel på organ som en biomedicinsk analytiker utbildad mot klinisk fysiologi kan undersöka är lungor, hjärta, blodkärl och njurar. Att ta ett ultraljud för att titta på ett fosters utveckling hör också till klinisk fysiologi.

Metoderna svarar på frågor om signaler, flöde och tryck

Metoderna som används inom klinisk fysiologi kan svara på frågor så som om elektriska signaler når fram dit de ska i kroppen eller inte, och blodet når fram genom små och stora kärl och hur stort eller litet trycket är på specifika ställen i organ. Vissa metoder så som ett ultraljud kan också ge en bild av organet och hur det fungera. Det går att se sådant som blodflöde och organets (tex hjärtats) rörelser som att titta på bilden som kommer från ett ultraljud.

Du kan alltså undersöka både organet och hur organet fungerar. En människa kan exempelvis födas med en enda njure, eller med ett hjärta som det finns ett litet hål i. En individs lungor ska ha en viss volym, så att det får plats en viss mängd luft i dem. Men även om en individ är född med en njure, eller ett hål i hjärtat, så betyder inte det automatiskt att personen är sjuk. Det kan fungera alldeles utmärkt att ha en enda njure om den man har fungerar som den ska. För att kunna bestämma om en person är sjuk eller inte – och på vilket sätt patienten är sjuk – måste du också undersöka hur organet fungerar.

Arbetsfysiologi är (klinisk) fysiologi

Tränar du på fritiden? Vet du vad din maxpuls är och vad du har för vilopuls? Hur många andetag tar du per minut när du springer som tusan i en uppförsbacke? Svaren på dessa frågor är knutna till fysiologi. Inom sjukvården, där vi arbetar med klinisk fysiologi, kan du göra likande tester i en kontrollerad miljö. Då görs de på ett laboratorium för klinisk fysiologi. Syftet att att svara på någon specifik fråga som patientens läkare har.

EKG hör till de metoder som används inom klinisk fysiologi

klinisk fysiologi

Att ta ett EKG på någon är en metod som används inom klinisk fysiologi. Genom EKG´t mäts elektriska signaler som passerar genom hjärtat och du kan få reda på hur en patients hjärta slår; om det slår för fort eller för långsamt, och om alla delar av hjärtat fungerar som de ska. Men är det verkligen patientens hjärta som är problemet?

Vill du läsa mer om EKG? Läs inlägget om EKG. Och framför allt – skaffa dig boken The Only EKG book You´ll Ever Need. Det är den bästa bok du kan ha i din ägo, om du är intresserad av hjärtats arbete.

Ett ämne som ligger väldigt nära EKG är hjärt- och lungräddning. Det är något som är bra att kunna även om du inte läser med inriktning mot klinisk fysiologi. Läs inlägget Hjärt- och lungräddning (HLR) repeteras under en kursdag på jobbet. 

Spirometri är en annan metod

Tänk om det i stället är lungorna som är problemet? Patienten kanske har astma eller KOL, vilket du kan ta reda på genom ett test som kallas för spirometri. Då låter du patienten andas på ett bestämt sätt i ett rör som är kopplat till en dator. Datorn registrerar bland annat patenten lungvolym och med vilken hastighet patienten kan blåsa ut luften.

Vill du läsa mer om spirometri? Läs inlägget om spirometri. 

Scintrigrafi är ett tredje metod

Om en patient har problem med njurarna kan du undersöka njurarna och ta reda på hur de fungerar; är det eller båda njurarna som har försämrad funktion? Vad beror den försämrade funktionen på? För att få svar på dina frågor kan du använda dig av en metod som kallas för scintigrafi. Då sprutas ett radioaktivt ämne in i patientens blod, och du kan sedan se vart ämnet tar vägen genom njurarna. Det gör du genom att följa det radioaktiva blodets väg genom njurarna. Men det finns olika typer av scintigrafi. Metoden kan också användas för att undersöka hjärtats funktion.

Vill du läsa mer om scintigrafi. Läs inlägger om nukleärmedicin. 

Med patienten i centrum

All sjukvård har alltid patienten i centrum, oavsett vilket ditt sjukvårdande yrke. Men det finns vissa skillnader mellan de biomedicinska analytiker som läst med inriktning mot biomedicinsk laboratorievetenskap och de som läst klinisk fysiologi. Om du arbetar med klinisk fysiologi träffar du patienter varje dag. Du och patienten samarbetar för att nödvändiga undersökningar ska kunna genomföras på ett medicinskt och etiskt riktigt sätt. I stället för att laborera med kroppsvätskor i ett provrör undersöker du kroppsfunktioner direkt på patienten. Det kräver respekt och lyhördhet från din sida, och att du tycker om att arbeta med människor.

Arbetsplatser för biomedicinska analytiker som läst klinisk fysiologi

En biomedicinsk analytiker som är utbildad med inriktning mot klinisk fysiologi kan arbeta på vårdcentraler, fysiologiska kliniker vid sjukhus, och ibland också för exempelvis Försvarsmakten. En biomedicinsk analytiker kan behövas i samband med medicinska undersökningar av soldater. Syftet är då att man ska vara helt säker på att de ska klara av de tuffa påfrestningarna om det innebär att vara soldat.