Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop

HIstologiHistologi är läran om biologisk vävnad som du tittar på genom ett mikroskop. Du kan se olika typer av celler. Dessa celler bildar tillsammans vävnad. Olika vävnadstyper blir tillsammans ett organ. Under utbildningen lär vi oss att identifiera och namne de olika cellerna och vävnadslagren i olika organ.

 

 

 

Histologi är en viktig del av vården

Histologi är en kunskap som används mycket inom vården. Om du som biomedicinsk analytiker är utbildad med inriktning mot biomedicinsk laboratorievetenskap och väljer att arbeta inom patologin kommer du att arbeta med histologiska preparat. Då arbetar du alltså på ett laboratorium. Biomedicinsk laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb.Vill du ha tips på vad du kan arbeta med mer, förutom att labba på patologen ska du läsa Biomedicinsk analytiker – vad arbetar en sådan med? 

För att förstå histologi måste du förstå celler och vävnader

En viss typ av celler bildar en viss typ av vävnad. Alla muskelceller ser likadana ut. Tillsammans bildar en grupp muskelceller muskelvävnad. Nervceller bildar nervvävnad. Flera olika vävnader tillsammans bildar ett organ. Tarmen består exempelvis av epitel, muskler, nerver med mera. Du som vill bli biomedicinsk analytiker ska kunna namnet på många olika typer av celler: exempelvis hepatocyter och epitelceller. Du ska känna igen dem och kunna peka ut dem i ett mikroskop. Du ska också veta namnet på olik vävnadslager, exempelvis adventitia, och veta var olika vävnadslager finns i ett visst organ som är friskt.

När du kan detta kan du också läsa vidare till exempelvis cytodiagnostiker. En cytodiagnostiker vet hur sjuka celler och vävnader ser ut hos patienter som drabbats av exempelvis cancer.

Färgningen är avgörande i samband med histologi

De olika cellerna färgas med olika färger som gör att de syns i mikroskopet. Det finns väldigt många olika färger, och olika färger används till olika typer av vävnad. Det beror på att olika typer av färger binder till (färgar) olika typer av celler och vävnad.

Hematoxylin används väldigt generellt tillsammans eosin. Den färgen gör så att cellkärnor och endoplasmatiska nätverk blir blå. Eosin färgar kollagenfibrer och cellens cytoplasma rosa.

En mer ovanlig färg som ibland kan användas när du arbetar med histologi är silverfärgning. Silver färgar nervfibrer och retikulära fibrer (alltså nerver som är väldigt tunna) så att de blir bruna eller svarta i mikroskopet. Det finns många fler färger som färgar de olika vävnadstyperna på olika sätt, men jag nöjer mig med att nämna ovanstående färgningar för den här gången.

Här kommer några fin tips på inlägg om du ska läsa om du är nyfiken på att histologi:

Källa:

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Mohseni, S. Olika typer av vävnad. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2013-11-26.

Ross. M H, Pawlina, W. Histology – A text and Atlas. With correlated cell molecular biology. 6:te upplagan. USA: Lippincott Wiliams and Wilkins. 2011.

Solnetti.fi. Färgningsmetoder. 2006. (Hämtad 2018-06-13)