Farmakologi är läran om läkemedel och deras funktionsförändrande effekter

Farmakologi kallas ofta för läran om läkemedel. Det är något du som biomedicinsk analytiker kan arbeta med om du har valt att utbilda dig med inriktning mot laboratorievetenskap. Läs gärna Biomedicinsk analytiker – vad arbetar en sådan med? och Biomedicinsk Laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb för att få reda på mer om om du kan arbeta med och vad det innebär att utbilda arbeta på ett laboratorium.

Men farmakologi handlar inte bara om läkemedel. Det finns också olika principer för ett läkemedels egenskaper och effekter. Tanken med ett läkemedel är att det ska förändra en funktion i kroppen; exempelvis öka cellernas upptag av glukos eller minska njurens upptag av vatten.

Farmakologi innebär mer än medicinering

Farmakologi betyder mer än att en patient äter ett läkemedel som ändrar på någon funktion i kroppen. I farmakologin ingår också klinisk farmakologi, medicinsk farmakologi, farmakogenetik, farmakodynamik och farmakokinetik.

Klinisk farmakologi

Klinisk farmakologi ställer ett läkemedel i relation till ett speciellt sjukdomsförlopp och en speciell klinisk situationen. Som exempel kan jag nämna att vissa läkemedel har effekten att vara smärtstillande. I samband med vissa sjukdomar, så som svår cancer, kan patienten behöva morfin. Beroende på hur patienten mår, hur hans eller hennes kropp reagerar, måste patienten ha mer eller mindre morfin eller kanske rent av byta läkemedel.

Medicinsk farmakologi

Medicinsk farmakologi handlar om forskning kring läkemedel. Som biomedicinsk analytiker kan vara med i ett forskningsteam, eller utbilda dig vidare för att kanske doktorera och leda egna forskningsprojekt. Då har du möjlighet att skapa nya läkemedel, eller förbättra de läkemedel som redan finns idag.

Farmakogenetik

Farmakogenetik kan vara det som förklarar anledning till att patienten behöver mer eller mindre morfin. Det är våra gener som styr hur vi påverkas av ett läkemedel. Ju äldre vi är, desto känsligare är vi för ett läkemedel. Det kan finnas skillnader i hur män respektive kvinnor reagerar. Hur vår kropp är byggd – om vi har en kraftig benstomme, mycket bukfetma eller är magra – påverkar också hur mycket en patient behöver av ett visst läkemedel. Generna påverkar också våra organ, och organen är de som tar upp ett läkemedel, bearbetar det och kör ut det ur kroppen. Vissa människor kan ha en genetisk mutation i genen CYPD6, vilket gör att levern inte klarar av vissa läkemedel.  

CYPD6 är en gen som påverkar leverns förmåga att hantera läkemedel

CYP2D6 är en gen som påverkar de enzymer som hjälper till med metaboliseringen av ett läkemedel. Om det är högre aktivitet i genen, då kommer det att leda till högre metabolism och därmed också en lägre koncentration av läkemedlet i patienten kropp. Om du har kunskaper om hur farmakogenetiken kan påverka en patient genom att metobolismen skiljer sig åt, målproteinerna skiljer sig kanske åt på grund av mutationer och signalvägarna kan skilja sig åt, då kan du anpassa doseringen till patienten.

Om patienten behöver en dos som är personligt anpassad efter de egna farkmakogenetiska förutsättningarna måste du göra en genotypning. Att göra en genotypning betyder att du använder dig av en molekylärbiologisk metod för att ta reda på vilka av patienten gener som uttrycks. Fenotypning är i stället att ta reda på hur de uttrycks.

Terapeutiskt fönster, steady state och halveringstider

För att verkligen förklara hur farmakogenetiken påverkar oss ska vi titta lite på halveringstider, det terapeutiska fönstret och steady state. Allt detta är beroende av vår farmakogenetik.

Det terapeutiska fönstret och steady state

Alla som äter en medicin måste uppnå det terapeutiskt fönstret. Det terapeutiska fönstret är ett koncentrationsinteravall. Ett läkemedel ligger aldrig på en och samma koncentration. Det pendlar mellan ett lägre och ett högre värde. För att läkemedlet ska ge effekt måste koncentrationen ligga över ett visst minimumvärde, och under ett visst maxvärde. Under minimivärdet får patienten ingen effekt, över maxvärdet riskerar patienten läkemedelsförgiftning.

Det terapeutiska området är olika för olika läkemedel. Vissa läkemedels terapeutiska område är smalt, andra breda. Ju smalare det är, desto viktigare är det att dosera rätt.

farmakologi

Nu kommer vi till ordet steady state. Steady state är en jämviktsnivå, då det går in lika mycket läkemedel i kroppen som det går ut. Läkemedlets koncentration ska då ligga innanför koncentrationsintervallet för det terapeutiska fönstret. Oftast, men inte alltid, uppnås steady state efter fem halveringstider.

farmakologi

Halveringstider

farmakologi

Det finns två typer av halveringstider. Den ena är första ordningens kinetik, den andra heter 0:te (nollte) ordningens kinetik. Den första ordningens kinetik innebär att ett läkemedels halveringstid är densamma hela tiden. Det är en viss procent av läkemedlet som metaboliseras/tidsenhet. Den 0:te ordningens kinetik innebär i stället att läkemedlets halveringstid skiljer sig. En viss mängd av läkemedlet halveras för varje tidsenhet. Vad som avgör om ett läkemedels halveringstid är densamma eller om den skiljer sig åt per tidsenhet beror på både distributionsvolymen och clearence.

Terapikontroll

Om en patient reagerar på ett oönskat sätt på ett läkemedel görs också en terapikontroll. Syftet med terapikontrollen är att ta reda på hur mycket av läkemedlet som verkligen hamnar där det ska i patientens kropp. Det finns en enda anledning till att göra en terapikontroll på en patient som ännu inte har fått ett läkemedel och det är om patienten tillhör någon särskilt riskgrupp. Det kan vara gravida, njur- eller leversjuka, samt äldre.

Terapikontroll går till så att du tar ett blodprov när du tror att patienten har uppnått steady state. Provet ska tas då koncentrationen beräknas vara som lägst i patientens blod utan att värdet ligger utanför steady state.

Farmakodynamik

Farmakodynamik är ett ord som beskriver vad läkemedlet gör med kroppen. Vissa läkemedel hämmar en del enzymer, andra läkemedel kanske binder in till en receptor så att inget annat kan binda till den receptorn.

Farmakokinetik

Farmakokinetik är istället en beskrivning av vad kroppen gör med läkemedlet. Olika läkemedel hanteras på olika sätt i vår kropp, beroende på hur det kom in i kroppen och om det är vatten- eller fettlösligt. Det är också läkemedlets fettlöslighet som avgör hur det ska elimineras, alltså hur kroppen ska göra sig av med det.

Källa:

Anzenbacher, P. et al. Metabolism of drugs and other xenobiotics. Tyskland: John Viley & Sons. 2012.

Lindqvist Appell, M. Från farmakokinetik till klinisk farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-05.

Lindqvist Appell, M. Basal farmakokinetik. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-09-16.

MedicinskOrdbok.se