Just nu blir jag upplärd på akutlaboratoriet här på klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM). Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Det är en riktigt rolig och spännande plats att arbetar på som biomedicinsk analytiker, det händer
I måndags var det heldag; annandag påsk. Då var jag ledig, så den här veckan var ytterligare en fyradagarsvecka. På tisdagen var jag på akutlabb. Det är dit alla beställningar av BAS-tester, blodgrupperingar och utlämnande av blodpåsar kommer. Arbetet sker till största
I det här inlägget finns det några fel. Numrena på pås-seten är fel. WB- och NPT-setet är sammansatt på ett annat sätt än på mina bilder. Jag korrigerar det när jag får tid. Den här veckan var bara fyra dagar
De två första dagarna den här veckan var jag tyvärr sjuk. Både måndagen och tisdagen skulle jag ha sysslat med Autoimmunitet och allergi, och jag kommer att ta igen det vid ett senare tillfälle. De tre resterande dagarna av veckan var
Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Här kommer en fördjupning av ämnet immunisering. Det är ju något som kan uppstå i samband med blodtransfusioner, transplantationer och graviditet. När det uppstår i samband med graviditet kallas det för
Blodgruppsserologi, skriven av Geoff Daniels och Imelda Bromilow, är en bra bok. I alla fall om du ska ha den just när du ska läsa ämnet transfusionsmedicin. Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Boken förklarar bland annat det
I en av terminens laborationer har vi ägnat oss åt HLA-typning. Det innebär att vi har bestämt vilken typ av HLA som funnits i en cell, och detta är celler som man skulle kunna transplantera till någon sedan. Då är
När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas man för dessa sjukdomar: HIV Hepatit B Hepatit C Syfilis. Humant T-lymfocytvirus. Dessutom vill en
I samband med att man tar emot blod från någon (efter en olycka kanske), skulle det kunna vara så att en transfusionsreaktion uppstår. Man försöker undvika dem genom att förvara allt blod på rätt sätt, genom att testa det mot
När man gör en RhD-bestämning kan man ibland få en svag reaktion. Den blir så där så att man kanske inte riktigt vet om man ska tolka den som negativ eller som svagt positiv. Det kan finnas olika anledningar till
När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna antikroppar, exempelvis har man antikroppen anti-B om man har blodgruppsantigen A. Sedan kan vi få
Här kommer egentligen lite repetition av DNA, alleler och hur det fungerar. Vi går igenom vilken blodgrupp en barn kan få, utifrån föräldrarnas blodgrupp som är känd. Det här grundar sig på mitt tidigare inlägg om DNA-glosor. Första bilden visar hur
IAT-tekniken beskrev jag i inlägget om antikroppscreening. IAT tår ju för indirekt antiglobulintest. När vi använder oss av den tekniken letar vi efter antikroppar i patientens plasma. Om ett anti-A binder till ett A-antigen kallas det sensibilisering och då kommer ju
Här kommer en kort sammanfattning av alla inlägg som berör blodtransfusionen. Först gör vi en AB0-gruppering för att ta reda på vad patienten har för blodgrupp, alltså vilka antigen patienten har på sina erytrocyter. Då använder vi oss av patientens
Ett mottagar-givar-test (MG-test) görs bara när man vet att patienten har antikroppar i sin plasma. Vi vill vara helt säkra på att mottagaren (patienten) kan få blodgivarens blod utan problem. Därför tar vi fram IAT-gelkortet igen och pipetterar ner erytrocyter från
Nu har jag alltså sagt att ett positivt BAS-test eller en positiv antikroppscreening, det är de två testerna som är anledningen till att man går vidare med att göra en antikroppidentifiering. Antingen har vi upptäckt att patienten har antikroppar i sin
När vi har gjort en AB0-gruppering, en RhD-gruppering (som tillsammans kallas för blodgruppering) och ett antikropps-screeningtest (som eventuellt följs av en antikroppgruppering) på patientens blod, då kan vi förbereda för en blodtransfusion. Nu ska vi göra ett BAS-test på samma
När vi har gjort både ABO- och RhD-gruppering, vilket tillsammans kallas för att vi har gjort en blodgruppering. Vi har alltså letat efter olika antigen (A, B, 0 och RhD) på de röda blodkropparna. Nu ska vi göra en antikropps-screening,
I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi gör en AB0-gruppering, alltså hur vi tar reda på någon blodgrupp. Men har du tänkt på en sak? Ofta säger man inte bara att ”Jag har blodgrupp A,” utan ofta kan man
Vi har gjort en laboration där vi fått göra en AB0-gruppering på oss själva, som en del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. Vad är en AB0-gruppering? En AB0-gruppering är en metod som används för att bestämma vilken blodgrupp en person