Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Akut – att arbeta med kompetens och service i akuta situationer

Just nu blir jag upplärd på akutlaboratoriet här på klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM). Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Det är en riktigt rolig och … Fortsätt läsa

18 september, 2017 · Lämna en kommentar

VFU2 – Klinisk immunologi och transfusion

I måndags var det heldag; annandag påsk. Då var jag ledig, så den här veckan var ytterligare en fyradagarsvecka. På tisdagen var jag på akutlabb. Det är dit alla beställningar … Fortsätt läsa

2 april, 2016 · Lämna en kommentar

Komponentberedning på Klinisk immunologi och Transfusion

I det här inlägget finns det några fel. Numrena på pås-seten är fel. WB- och NPT-setet är sammansatt på ett annat sätt än på mina bilder. Jag korrigerar det när … Fortsätt läsa

25 mars, 2016 · Lämna en kommentar

Lymfocytprofilering genom flödescytometri på Klinisk immunologi och Transfusion

De två första dagarna den här veckan var jag tyvärr sjuk. Både måndagen och tisdagen skulle jag ha sysslat med Autoimmunitet och allergi, och jag kommer att ta igen det … Fortsätt läsa

23 mars, 2016 · Lämna en kommentar

Graviditetsimmunisering

Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Här kommer en fördjupning av ämnet immunisering. Det är ju något som kan uppstå i samband med blodtransfusioner, transplantationer och graviditet. … Fortsätt läsa

20 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Blodgruppsserologi – den lilla röda boken om det stora ämnet

Blodgruppsserologi, skriven av Geoff Daniels och Imelda Bromilow, är en bra bok. I alla fall om du ska ha den just när du ska läsa ämnet transfusionsmedicin. Transfusionsmedicin räddar liv med … Fortsätt läsa

12 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Transplantation och bortstötning

I en av terminens laborationer har vi ägnat oss åt HLA-typning. Det innebär att vi har bestämt vilken typ av HLA som funnits i en cell, och detta är celler … Fortsätt läsa

2 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Blodgivning

När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas man för dessa sjukdomar: HIV … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Transfusionsreaktioner

I samband med att man tar emot blod från någon (efter en olycka kanske), skulle det kunna vara så att en transfusionsreaktion uppstår. Man försöker undvika dem genom att förvara … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Ett svagt anti-D

När man gör en RhD-bestämning kan man ibland få en svag reaktion. Den blir så där så att man kanske inte riktigt vet om man ska tolka den som negativ … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Irreguljära antikroppar

När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna antikroppar, exempelvis har man antikroppen … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · 2 kommentarer

ABO och RHD genotyp/fenotyp

Här kommer egentligen lite repetition av DNA, alleler och hur det fungerar. Vi går igenom vilken blodgrupp en barn kan få, utifrån föräldrarnas blodgrupp som är känd. Det här grundar … Fortsätt läsa

19 maj, 2015 · Lämna en kommentar

IAT och DAT

IAT-tekniken beskrev jag i inlägget om antikroppscreening. IAT tår ju för indirekt antiglobulintest. När vi använder oss av den tekniken letar vi efter antikroppar i patientens plasma. Om ett anti-A binder … Fortsätt läsa

30 april, 2015 · Lämna en kommentar

Sammanfattning Serologi

Här kommer en kort sammanfattning av alla inlägg som berör blodtransfusionen. Först gör vi en AB0-gruppering för att ta reda på vad patienten har för blodgrupp, alltså vilka antigen patienten … Fortsätt läsa

23 april, 2015 · Lämna en kommentar

MG-testet görs när när patienter som ska få blod har antikroppar i sitt blod

Ett mottagar-givar-test (MG-test) görs bara när man vet att patienten har antikroppar i sin plasma. Vi vill vara helt säkra på att mottagaren (patienten) kan få blodgivarens blod utan problem. Därför … Fortsätt läsa

23 april, 2015 · Lämna en kommentar

Antikroppidentifiering

Nu har jag alltså sagt att ett positivt BAS-test eller en positiv antikroppscreening, det är de två testerna som är anledningen till att man går vidare med att göra en antikroppidentifiering. … Fortsätt läsa

23 april, 2015 · Lämna en kommentar

BAS-test

När vi har gjort en AB0-gruppering, en RhD-gruppering (som tillsammans kallas för blodgruppering) och ett antikropps-screeningtest (som eventuellt följs av en antikroppgruppering) på patientens blod, då kan vi förbereda för … Fortsätt läsa

21 april, 2015 · Lämna en kommentar

Antikropp-screening

När vi har gjort både ABO- och RhD-gruppering, vilket tillsammans kallas för att vi har gjort en blodgruppering. Vi har alltså letat efter olika antigen (A, B, 0 och RhD) … Fortsätt läsa

21 april, 2015 · Lämna en kommentar

D-gruppering

I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi gör en AB0-gruppering, alltså hur vi tar reda på någon blodgrupp. Men har du tänkt på en sak? Ofta säger man inte … Fortsätt läsa

21 april, 2015 · 2 kommentarer

AB0-gruppering

Vi har gjort en laboration där vi fått göra en AB0-gruppering på oss själva, som en del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. Vad är en AB0-gruppering? En AB0-gruppering är en … Fortsätt läsa

16 april, 2015 · 14 kommentarer