Just nu blir jag upplärd på akutlaboratoriet här på klinisk immunologi och transfusionsmedicin, alltså på KITM. Det är en riktigt rolig och spännande plats att arbetar
Kategori: Transfusionsmedicin
Transfusionsmedicin.
VFU2 – Klinisk immunologi och transfusion
I måndags var det heldag; annandag påsk. Då var jag ledig, så den här veckan var ytterligare en fyradagarsvecka. På tisdagen var jag på akutlabb.
VFU2 – Klinisk immunologi och Transfusion
I det här inlägget finns det några fel. Numrena på pås-seten är fel. WB- och NPT-setet är sammansatt på ett annat sätt än på mina
VFU2 – Klinisk immunologi och Transfusion
De två första dagarna den här veckan var jag tyvärr sjuk. Både måndagen och tisdagen skulle jag ha sysslat med Autoimmunitet och allergi, och jag
Graviditetsimmunisering
Här kommer en fördjupning på ämnet immunisering som kan uppstå i samband med blodtransfusioner, transplantationer och graviditet. Just i samband med graviditet kan problemet uppstå om
Blodgruppsserologi – den lilla boken om det stora ämnet
Blodgruppsserologi, skriven av Geoff Daniels och Imelda Bromilow, är en bra bok. I alla fall om du ska ha den just när du ska läsa
Blodgivning
När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas
Ett svagt anti-D
När man gör en RhD-bestämning kan man ibland få en svag reaktion. Den blir så där så att man kanske inte riktigt vet om man
Irreguljära antikroppar
När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna
ABO och RHD genotyp/fenotyp
Här kommer egentligen lite repetition av DNA, alleler och hur det fungerar. Vi går igenom vilken blodgrupp en barn kan få, utifrån föräldrarnas blodgrupp som
IAT och DAT
IAT-tekniken beskrev jag i inlägget om antikroppscreening. IAT tår ju för indirekt antiglobulintest. När vi använder oss av den tekniken letar vi efter antikroppar i patientens
Sammanfattning Serologi
Här kommer en kort sammanfattning av alla inlägg som berör blodtransfusionen. Först gör vi en AB0-gruppering för att ta reda på vad patienten har för
MG-test
Ett mottagar-givar-test (MG-test) görs bara när man vet att patienten har antikroppar i sin plasma. Vi vill vara helt säkra på att mottagaren (patienten) kan
Antikroppidentifiering
Nu har jag alltså sagt att ett positivt BAS-test eller en positiv antikroppscreening, det är de två testerna som är anledningen till att man går vidare
BAS-test
När vi har gjort en AB0-gruppering, en RhD-gruppering (som tillsammans kallas för blodgruppering) och ett antikropps-screeningtest (som eventuellt följs av en antikroppgruppering) på patientens blod,
Antikropp-screening
När vi har gjort både ABO- och RhD-gruppering, vilket tillsammans kallas för att vi har gjort en blodgruppering. Vi har alltså letat efter olika antigen
D-gruppering
I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi gör en AB0-gruppering, alltså hur vi tar reda på någon blodgrupp. Men har du tänkt på en
AB0-gruppering
Vi har gjort en laboration där vi fått göra en AB0-gruppering på oss själva, som en del av utbildningen till biomedicinsk analytiker. Vad är en