Blodcellerna i vår kropp utvecklas i benmärgen. Därifrån tar de sig sedan ut i blodkärlen. I blodet mognar blodcellerna ännu mer. Denna process kallas för hematopoes. Detta
Kategori: Termin 4
De ämnen som var specifika för just den fjärde terminen var cirkulation, klinisk fysiologi och transfusionsmedicin. Det handlar alltså om hur den friska kroppens hjärta, kärl och lungor fungerar, och metoder för hur patologiska tillstånd i dessa organ kan analyseras, Det är bland annat EKG, arbetsfysiologi och spirometri. Transfusionsmedicin handlar om blodtransfusioner; metoder, reaktioner som kan uppstå i samband med transfusion och hur blodet fungerar. Det ämnen som återkommer varje termin har fokuserat på blodet och kliniskt fysiologiska metoder.
Akut – att arbeta med kompetens och service i akuta situationer
Just nu blir jag upplärd på akutlaboratoriet här på klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM). Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Det
Hemoglobin – syntes och nedbrytning av en molekyl som återanvänds
Som en del i min utbildning till biomedicinsk analytiker har jag läst om hemoglobin; hur det bildas i kroppen, vad det gör för nytta och
Myokardscintigrafi -se blodet passera genom hjärtat live
Myokardscintigrafi är en metod med vilken man kan se eventuella perfusionsrubbningar i hjärtat. Ordet perfusion betyder ”genomblödning.” En biomedicinsk analytiker kan alltså se om det är något
Renografi är metoden som undersöker njurarnas funktion
Nu berör vi ämnet nukleärmedicin litegrann. Vi som utbildar oss till biomedicinsk analytiker fick en föreläsning på det ämnet, men i just det här inlägget
Trombofili – Blodproppar utan synbar anledning har flera viktiga orsaker
Trombofili är ett tillstånd som innebär att patienten bildar tromboser (blodproppar) utan synbar anledning (idiopatiska syntes av tromboser). Ofta sätter de sig i en ven
Ultraljud är att se människokroppens organ arbeta just när det sker
Under terminen som varit har vi bland annat fått en visning av hur ett ultraljud av hjärtat går till. Det är en av många arbetsuppgifter
Järnbristanemi
Järnbrist och järnbristanemi är två olika saker. Först inträffar järnbristen, sedan utvecklas den till anemi om man inte behandlar järnbristen. I samband med järnbrist är nivåerna
B12, järn och folat; erytropoesens pusselbitar
Under den andra terminen gick jag igenom B12- och folsyracykeln. Den här terminen har jag också gått igenom järnomsättningen, och nu ska vi knyta ihop det
Järnomsättning är kroppens sätt att ta upp, samla och göra sig av med järn
En del av det järn som finns i vår kropp kommer in via maten vi äter. Men det mesta av järnet går i ett kretslopp.
Graviditetsimmunisering
Transfusionsmedicin räddar liv med hjälp av blod och serologiska metoder. Här kommer en fördjupning av ämnet immunisering. Det är ju något som kan uppstå i
Hjärtflimmer/fladder
Hjärtflimmer – eller förmaksflimmer som vi har berört om den här terminen – är en form av takykardi eftersom hjärtat i samband med flimmer slår över
PK-INR och APTT
Vad vet du om trombocyten? Det är blodcell som vi fördjupar oss i väldigt mycket under utbildningen. Gör gärna frågesporten om Trombocyten och se vad
Autoimmun hemolys
Autoimmun hemolys kan delas in i två undergrupper: intravasal och extravasal. Den intravasala hemolysen kallas också för ickeimmun, medan den extravasala kan kallas för immun. Båda
Trombocytaggregometri är metoden som mäter effekten av trombocytens agonister och antagonister
Detta är en fortsättningen på inläggen som handlar om Hemostas och Trombocytens receptorer. Trombocytaggregometri är en metod med vilken en biomedicinsk analytiker kan mäta effekten av
Trombocytens receptorer
Nu går vi igenom hemostasen en gång till, men med fokus på några av trombocytens receptorer. Vi tittar på von Willebrand-, kollagen-, ADP-, serotonin-, fibrinogen-
Ateroskleros orsakas av kalciumjoner, fett och kolhydrater
Ateroskleros är detsamma som åderförkalkning. Ordet kommer från grekiskan där ”ate” betyder kärl, medan ”skleros” antyder att det ser ut som en svamp. Det är
Arbetsfysiologi är ett fysiologiskt test som avslöjar en kropps dolda hemligheter
Du kanske inte känner till det, men många av oss har redan varit i kontakt med arbetsfysiologi själva, för vår egen del. Allt fler människor börjar
The Only EKG book You´ll Ever Need
Den här boken är ett superköp! Titeln stämmer bra med verkligheten tycker jag. The only EKG book you´ll ever need är skriven av Malcolm S.
Räkna ut hjärtfrekvensen på ett EKG
Det är bra att kunna räkna ut patientens hjärtfrekvens från ett EKG, om det inte skulle stå på EKG:t. Pappret som EKG-kurvan skrivs ut på
Diffusion, filtration och absorption
Utbytet av näring mellan våra kapillärer och vävnader sker genom diffusion, filtration eller absorption. Det främsta sättet (som används oftast) är diffusion. Vad innebär dessa sätt,
Blodsystemets reglering
Nu när vi har gått igenom en massa olika begrepp, så som ventonus, blodflöde och så vidare, ska vi titta på hur allting hänger ihop. Vi
PBL och kunskap
Det hände något väldigt roligt på den teoretiska tentan som var för några veckor sedan. Jag fick en fråga som jag absolut inte kunde svaret på.
Praktisk statistik för medicin och hälsa
Detta är ytterligare en sån där bok som jag tycker att man ska ha i sin bokhylla där hemma. En biomedicinsk analytiker arbetar ganska mycket
Blodgruppsserologi – den lilla röda boken om det stora ämnet
Blodgruppsserologi, skriven av Geoff Daniels och Imelda Bromilow, är en bra bok. I alla fall om du ska ha den just när du ska läsa
Basic Clinical Laboratory Techniques
Boken Basic Clinical Laboratory Techniques skriven av Barbara H. Estridge och Anna P. Reynolds är en superbra bok som jag tycker att alla som vill
Astma har olika markörer i saliv, sputum och utandningsluft
Termin 4, som nu är avslutad, har vi åter igen fått en skriftlig uppgift att göra. Jag skriver på temat astma. Förra terminen var det
Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation
Nu har den fjärde terminens – och utbildningens – sista skriftliga salstentamen varit. Det övergripande huvudämnena den här terminen var både biomedicinsk laboratorievetenskap och klinisk fysiologi, båda
Stroke
Om man har en blodpropp i hjärnan säger man att patienten drabbats av hjärninfarkt. Om proppen sedan leder till att blodkärlet spricker heter det att
Hjärtinfarkt
En hjärtinfarkt kan bero på högt blodtryck eller att det av någon anledning blivit trångt i blodkärlen. Det kan bero på ett så kallat plack
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa runt den mängd blod som personen behöver. Detta kan ha många olika anledningar, alla de sjukdomar som
Blödarsjuka
Hemofili är detsamma som blödarsjuka, och den finns i (som hemofili) i tre olika former: Hemofili A Hemofili B Von Willebrands sjukdom Hemofili A beror
Eryptos: en röd blodkropps liv slutar med hemolys och fagocytos
Eryptos är när erytrocyterna (de röda blodkropparna) bryts ner och dör en helt naturlig död hos friska människor. Det är en komplicerad process som består
Pseudotrombocytopeni
Trombocytopeni Trombocytopeni är ju när antalet trombocyter (blodplättar) blir lägre än det ska vara. Referensintervallet för trombocyter (TPK) är 150 – 350 x 109/L. 125 – 400
Transplantation och bortstötning
I en av terminens laborationer har vi ägnat oss åt HLA-typning. Det innebär att vi har bestämt vilken typ av HLA som funnits i en
Praktisk tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation
Nu har jag äntligen också lagt den fjärde terminens praktiska tenta bakom mig! Om du har läst inlägget om terminens skriftliga salstenta Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap
Hemostasens farmakologi
Under terminens gång har vi både haft föreläsningar och laborationer på temat koagulation. Den ena laborationen – Trombocytaggregometri – krävde att vi skrev terminens enda
Förvaring av blodceller
Nu har jag skrivit mycket om hur man avgör en blodgrupp, RhD-gruppering, antikroppscreening, antikroppsidentifireing och MG-test. Alla mina inlägg har handlar om tekniken eller reaktionerna
Cellräkning blodceller
Räkning av celler i burkerkammare, det prövade vi lite grann under den andra terminen. Då var det cancerceller som vi själva hade odlat fram. Den
Blodgivning
När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas
Transfusionsreaktioner
I samband med att man tar emot blod från någon (efter en olycka kanske), skulle det kunna vara så att en transfusionsreaktion uppstår. Man försöker
Blodtrycket
Det går starka rykten på universitetet om att blodtrycksmätning kommer som en del på den praktiska tentan. Jag vet inte om det är så, det
Ett svagt anti-D
När man gör en RhD-bestämning kan man ibland få en svag reaktion. Den blir så där så att man kanske inte riktigt vet om man
Irreguljära antikroppar
När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna
Hodgkins lymfom
Hodgkins lymfom När man har drabbats av hodgkins lymfom är det just dessa muterade B-celler som har fått muterade gener som dock inte har transkriberats
Plasmacellsjukdomar
Plasmacellssjukdomar är olika sjukdomar som kommer ifrån våra plasmaceller. Myelom Monoklonal gammopati av oklar signifikans (MGUS) Solitärt plasmocytom Plasmacellsleukemi AL-amyloidos Källa: Gahrton G, Juliusson G
Myelom
Meylom (kallas också myelmaltos, multipelt myelom eller plasmacellernas sjukdom) är en form av tumör i benmärgen. Det är plasmacellerna (alltså hör den till den lymfoida stammen)
Nuklerarmedicin
Nuklearmedicin innefattar bland annat de två inläggen renografi och myokardscintigrafi. Som du säkert vet kan man använda sig av en datatomografi, en vanlig slätröntgen eller magnetresonans
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Den främsta skillnaden mellan akut och kronisk leukemi, är att när sjukdomen är akut har det inträffas en mutation i början av cellens utveckling, men
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Eftersom jag skrev att myeloisk leukemi innebär att man har väldigt många myeloida blodceller i sin benmärg, då måste det finnas en massa omogna lymfatiska celler,