Hjärt- och Lungräddning (HLR) repeteras under en kursdag på jobbet
I fredags hade vi en kursdag på jobbet. En hel dag var vi på konferens, och förmiddagen började med information om årets verksamhetsplan, en introduktion till Next Geretation Sequencing (NGS, … Fortsätt läsa
Myokardscintigrafi -se blodet passera genom hjärtat live
Myokardscintigrafi är en metod med vilken man kan se eventuella perfusionsrubbningar i hjärtat. Ordet perfusion betyder ”genomblödning.” En biomedicinsk analytiker kan alltså se om det är något fel i hur blodet passerar … Fortsätt läsa
Ultraljud är att se människokroppens organ arbeta just när det sker
Under terminen som varit har vi bland annat fått en visning av hur ett ultraljud av hjärtat går till. Det är en av många arbetsuppgifter en biomedicinsk analytiker kan utföra. … Fortsätt läsa
B12, järn och folat; erytropoesens pusselbitar
Under den andra terminen gick jag igenom B12- och folsyracykeln. Den här terminen har jag också gått igenom järnomsättningen, och nu ska vi knyta ihop det här. B12, folsyra och järn … Fortsätt läsa
Järnomsättning är kroppens sätt att ta upp, samla och göra sig av med järn
En del av det järn som finns i vår kropp kommer in via maten vi äter. Men det mesta av järnet går i ett kretslopp. Det finns i våra röda … Fortsätt läsa
Hjärtflimmer/fladder
Hjärtflimmer – eller förmaksflimmer som vi har berört om den här terminen – är en form av takykardi eftersom hjärtat i samband med flimmer slår över 100 slag per minut. Det kan … Fortsätt läsa
Autoimmun hemolys
Autoimmun hemolys kan delas in i två undergrupper: intravasal och extravasal. Den intravasala hemolysen kallas också för ickeimmun, medan den extravasala kan kallas för immun. Båda beror på kroppens egna antikroppar. … Fortsätt läsa
Trombocytaggregometri är metoden som mäter effekten av trombocytens agonister och antagonister
Detta är en fortsättningen på inläggen som handlar om Hemostas och Trombocytens receptorer. Trombocytaggregometri är en metod med vilken en biomedicinsk analytiker kan mäta effekten av trombocytens olika agonister och antagonister. … Fortsätt läsa
Ateroskleros orsakas av kalciumjoner, fett och kolhydrater
Ateroskleros är detsamma som åderförkalkning. Ordet kommer från grekiskan där ”ate” betyder kärl, medan ”skleros” antyder att det ser ut som en svamp. Det är lätt att tro att det … Fortsätt läsa
Diffusion, filtration och absorption
Utbytet av näring mellan våra kapillärer och vävnader sker genom diffusion, filtration eller absorption. Det främsta sättet (som används oftast) är diffusion. Vad innebär dessa sätt, vad är det som skiljer … Fortsätt läsa
Blodsystemets reglering
Nu när vi har gått igenom en massa olika begrepp, så som ventonus, blodflöde och så vidare, ska vi titta på hur allting hänger ihop. Vi tittar på hur kroppen gör … Fortsätt läsa
Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation
Nu har den fjärde terminens – och utbildningens – sista skriftliga salstentamen varit. Det övergripande huvudämnena den här terminen var både biomedicinsk laboratorievetenskap och klinisk fysiologi, båda med inriktning mot cirkulation. Vill … Fortsätt läsa
Stroke
Om man har en blodpropp i hjärnan säger man att patienten drabbats av hjärninfarkt. Om proppen sedan leder till att blodkärlet spricker heter det att patienten drabbats av hjärnblödning. Båda … Fortsätt läsa
Infarkt: när hjärtmuskeln dör krävs rätt analys för rätt behandling
Att en person drabbas av en infarkt kan bero på högt blodtryck eller att det av någon anledning blivit trångt i blodkärlen. Ett trångt blodkärl kan orsakas av så kallat … Fortsätt läsa
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa runt den mängd blod som personen behöver. Detta kan ha många olika anledningar, alla de sjukdomar som kan drabba ett hjärta kan … Fortsätt läsa
Praktisk tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation
Nu har jag äntligen också lagt den fjärde terminens praktiska tenta bakom mig! Om du har läst inlägget om terminens skriftliga salstenta Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i cirkulation så vet du säkert … Fortsätt läsa
SAGMAN, PAS och låg temperatur möjliggör lagring av blodkomponenter
Nu har jag skrivit mycket om hur man avgör en blodgrupp, RhD-gruppering, antikroppscreening, antikroppsidentifireing och MG-test. Alla mina inlägg har handlar om tekniken eller reaktionerna hos patienten. Men det är … Fortsätt läsa
Blodgivning
När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas man för dessa sjukdomar: HIV … Fortsätt läsa
Transfusionsreaktioner
I samband med att man tar emot blod från någon (efter en olycka kanske), skulle det kunna vara så att en transfusionsreaktion uppstår. Man försöker undvika dem genom att förvara … Fortsätt läsa
Blodtrycket
Det går starka rykten på universitetet om att blodtrycksmätning kommer som en del på den praktiska tentan. Jag vet inte om det är så, det skulle också kunna vara EKG… … Fortsätt läsa
Irreguljära antikroppar
När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna antikroppar, exempelvis har man antikroppen … Fortsätt läsa
Hjärtmarkörer
När läkaren diagnostiserar olika typer av hjärtsjukdom kan det bland annat göras genom att en biomedicinsk analytiker mäter s.k. markörer i patientens blod. En markör är ett ämne som finns … Fortsätt läsa
Cirkulationssystemets glosor
Här kommer lite mer ord (glosor) som är viktiga att förstå när det gäller hjärtats arbete. Det är bra att förstå vad orden betyder, men också hur de olika begreppen … Fortsätt läsa
KOL och Astma
Man kan dela in lungsjukdom i två typer av lungsjukdom; restriktiv och obstruktiv. Sedan finns det också undergrupper till dessa indelningar, bland annat astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Restriktiv … Fortsätt läsa
Bohr-effekten beskriver blodets förmåga att ta upp syre
Blodets syremättnad beskrivs enkelt genom det som kallas för Bohr-effekten. Syreumättnaden påverkas främst av fyra faktorer; kroppstemperaturen, pH-värdet, vilket partialtryck (p) koldioxiden (CO2) har i vårt blod, samt genom en … Fortsätt läsa
Att andas
Lungan har många uppgifter, och alla är kanske inte så självklar. Lungan hjälper oss med att: ta in syre, vädra ut koldioxid vilket har det gemensamma namnet gasutbyte styra koncentrationen … Fortsätt läsa
Homeostas; hemostas och fibrinolys
När vi ändå pratar om blodet… Mina senaste inlägg har handlat om blodgruppering, och då pratar vi ju mest om de röda blodkropparna (erytrocyterna) och plasman. Men blodplättarna (trombocyterna) är … Fortsätt läsa
Benmärgen och dess blodceller
Blodcellerna skapas i benmärgen. Därifrån tar de sig sedan ut i kroppen där de mognar och vidareutvecklas. Cellerna i benmärgen är alltså omogna, medan cellerna i blodet är i olika … Fortsätt läsa
Sjukt EKG
Nu tänker jag gå in lite på avvikelser i ett EKG. En avvikelse behöver inte alltid bero på att patienten är sjuk, det kan också bero på muskelstörningar (att patienten rör … Fortsätt läsa
EKG
Den här terminen läser vi inte bara laboratorievetenskap, utan också en hel del klinisk fysiologi. Den kliniska fysiologin innebär att vi får arbeta med patienter också; vi testar deras lungfunktion, … Fortsätt läsa
Hjärtmuskulatur
Jag har varit inne på hjärtmuskulaturen tidigare, redan under den första terminen då jag gick igenom olika vävnadstyper. I det hr inlägget tänker jag repetera lite, och fördjupa mig i … Fortsätt läsa
Två labbar: S-HLR och Blödningstid
Under den fjärde terminen fick vi också göra två laborationer som jag ännu inte nämnt, den ena var att öva på Hjärt- och Lungräddning för sjukvårdspersonal (S-HLR), medan den andra egentligen … Fortsätt läsa
Det friska hjärtat
Tiden går väldigt, väldigt snabbt nu. Det känns som att vi har alldeles för mycket att göra också. Det är två basgrupper i veckan (som alltid), vi förbereder oss för … Fortsätt läsa
Aorta och Vena Cava består av nästan samma vävnadslager i samma ordning
Den här terminen har vi faktiskt bara sju histologiska preparat som vi ska lära oss, och det är den sista terminen som vi läser histologi. Om du har hängt med … Fortsätt läsa