Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Hjärt- och Lungräddning (HLR) repeteras under en kursdag på jobbet

I fredags hade vi en kursdag på jobbet. En hel dag var vi på konferens, och förmiddagen började med information om årets verksamhetsplan, en introduktion till Next Geretation Sequencing (NGS, … Fortsätt läsa

21 januari, 2017 · Lämna en kommentar

Myokardscintigrafi -se blodet passera genom hjärtat live

Myokardscintigrafi är en metod med vilken man kan se eventuella perfusionsrubbningar i hjärtat. Ordet perfusion betyder ”genomblödning.” En biomedicinsk analytiker kan alltså se om det är något fel i hur blodet passerar … Fortsätt läsa

29 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Ultraljud är att se människokroppens organ arbeta just när det sker

Under terminen som varit har vi bland annat fått en visning av hur ett ultraljud av hjärtat går till. Det är en av många arbetsuppgifter en biomedicinsk analytiker kan utföra. … Fortsätt läsa

23 juli, 2015 · Lämna en kommentar

B12, järn och folat; erytropoesens pusselbitar

Under den andra terminen gick jag igenom B12- och folsyracykeln. Den här terminen har jag också gått igenom järnomsättningen, och nu ska vi knyta ihop det här. B12, folsyra och järn … Fortsätt läsa

21 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Järnomsättning är kroppens sätt att ta upp, samla och göra sig av med järn

En del av det järn som finns i vår kropp kommer in via maten vi äter. Men det mesta av järnet går i ett kretslopp. Det finns i våra röda … Fortsätt läsa

20 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Hjärtflimmer/fladder

Hjärtflimmer – eller förmaksflimmer som vi har berört om den här terminen – är en form av takykardi eftersom hjärtat i samband med flimmer slår över 100 slag per minut. Det kan … Fortsätt läsa

16 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Autoimmun hemolys

Autoimmun hemolys kan delas in i två undergrupper: intravasal och extravasal. Den intravasala hemolysen kallas också för ickeimmun, medan den extravasala kan kallas för immun. Båda beror på kroppens egna antikroppar. … Fortsätt läsa

9 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Trombocytaggregometri är metoden som mäter effekten av trombocytens agonister och antagonister

Detta är en fortsättningen på inläggen som handlar om Hemostas och Trombocytens receptorer. Trombocytaggregometri är en metod med vilken en biomedicinsk analytiker kan mäta effekten av trombocytens olika agonister och antagonister. … Fortsätt läsa

8 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Ateroskleros orsakas av kalciumjoner, fett och kolhydrater

Ateroskleros är detsamma som åderförkalkning. Ordet kommer från grekiskan där ”ate” betyder kärl, medan ”skleros” antyder att det ser ut som en svamp. Det är lätt att tro att det … Fortsätt läsa

7 juli, 2015 · Lämna en kommentar

Diffusion, filtration och absorption

Utbytet av näring mellan våra kapillärer och vävnader sker genom diffusion, filtration eller absorption. Det främsta sättet (som används oftast) är diffusion. Vad innebär dessa sätt, vad är det som skiljer … Fortsätt läsa

25 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Blodsystemets reglering

Nu när vi har gått igenom en massa olika begrepp, så som ventonus, blodflöde och så vidare, ska vi titta på hur allting hänger ihop. Vi tittar på hur kroppen gör … Fortsätt läsa

25 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation

Nu har den fjärde terminens – och utbildningens – sista skriftliga salstentamen varit. Det övergripande huvudämnena den här terminen var både biomedicinsk laboratorievetenskap och klinisk fysiologi, båda med inriktning mot cirkulation. Vill … Fortsätt läsa

5 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Stroke

Om man har en blodpropp i hjärnan säger man att patienten drabbats av hjärninfarkt. Om proppen sedan leder till att blodkärlet spricker heter det att patienten drabbats av hjärnblödning. Båda … Fortsätt läsa

3 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Infarkt: när hjärtmuskeln dör krävs rätt analys för rätt behandling

Att en person drabbas av en infarkt kan bero på högt blodtryck eller att det av någon anledning blivit trångt i blodkärlen. Ett trångt blodkärl kan orsakas av så kallat … Fortsätt läsa

3 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa runt den mängd blod som personen behöver. Detta kan ha många olika anledningar, alla de sjukdomar som kan drabba ett hjärta kan … Fortsätt läsa

3 juni, 2015 · Lämna en kommentar

Praktisk tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i Cirkulation

Nu har jag äntligen också lagt den fjärde terminens praktiska tenta bakom mig! Om du har läst inlägget om terminens skriftliga salstenta Skriftlig tentamen: Biomedicinsk laboratorievetenskap i cirkulation så vet du säkert … Fortsätt läsa

2 juni, 2015 · Lämna en kommentar

SAGMAN, PAS och låg temperatur möjliggör lagring av blodkomponenter

Nu har jag skrivit mycket om hur man avgör en blodgrupp, RhD-gruppering, antikroppscreening, antikroppsidentifireing och MG-test. Alla mina inlägg har handlar om tekniken eller reaktionerna hos patienten. Men det är … Fortsätt läsa

31 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Blodgivning

När en blodgivare kommer för första gången måste denna fylla i en blankett och svara på en massa frågor. För att kunna ge blod testas man för dessa sjukdomar: HIV … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Transfusionsreaktioner

I samband med att man tar emot blod från någon (efter en olycka kanske), skulle det kunna vara så att en transfusionsreaktion uppstår. Man försöker undvika dem genom att förvara … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Blodtrycket

Det går starka rykten på universitetet om att blodtrycksmätning kommer som en del på den praktiska tentan. Jag vet inte om det är så, det skulle också kunna vara EKG… … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Irreguljära antikroppar

När man pratar om antikroppar kan man ibland prata om alloantikroppar, irreguljära antikroppar och autoantikroppar. Vad är skillnaden mellan dessa? Först har vi våra egna antikroppar, exempelvis har man antikroppen … Fortsätt läsa

30 maj, 2015 · 2 kommentarer

Hjärtmarkörer

När läkaren diagnostiserar olika typer av hjärtsjukdom kan det bland annat göras genom att en biomedicinsk analytiker mäter s.k. markörer i patientens blod. En markör är ett ämne som finns … Fortsätt läsa

25 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Cirkulationssystemets glosor

Här kommer lite mer ord (glosor) som är viktiga att förstå när det gäller hjärtats arbete. Det är bra att förstå vad orden betyder, men också hur de olika begreppen … Fortsätt läsa

24 maj, 2015 · Lämna en kommentar

KOL och Astma

Man kan dela in lungsjukdom i två typer av lungsjukdom; restriktiv och obstruktiv. Sedan finns det också undergrupper till dessa indelningar, bland annat astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Restriktiv … Fortsätt läsa

24 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Bohr-effekten beskriver blodets förmåga att ta upp syre

Blodets syremättnad beskrivs enkelt genom det som kallas för Bohr-effekten. Syreumättnaden påverkas främst av fyra faktorer; kroppstemperaturen, pH-värdet, vilket partialtryck (p) koldioxiden (CO2) har i vårt blod, samt genom en … Fortsätt läsa

23 maj, 2015 · 5 kommentarer

Att andas

Lungan har många uppgifter, och alla är kanske inte så självklar. Lungan hjälper oss med att: ta in syre, vädra ut koldioxid vilket har det gemensamma namnet gasutbyte styra koncentrationen … Fortsätt läsa

23 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Homeostas; hemostas och fibrinolys

När vi ändå pratar om blodet… Mina senaste inlägg har handlat om blodgruppering, och då pratar vi ju mest om de röda blodkropparna (erytrocyterna) och plasman. Men blodplättarna (trombocyterna) är … Fortsätt läsa

22 maj, 2015 · 4 kommentarer

Benmärgen och dess blodceller

Blodcellerna skapas i benmärgen. Därifrån tar de sig sedan ut i kroppen där de mognar och vidareutvecklas. Cellerna i benmärgen är alltså omogna, medan cellerna i blodet är i olika … Fortsätt läsa

21 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Sjukt EKG

Nu tänker jag gå in lite på avvikelser i ett EKG. En avvikelse behöver inte alltid bero på att patienten är sjuk, det kan också bero på muskelstörningar (att patienten rör … Fortsätt läsa

19 maj, 2015 · Lämna en kommentar

EKG

Den här terminen läser vi inte bara laboratorievetenskap, utan också en hel del klinisk fysiologi. Den kliniska fysiologin innebär att vi får arbeta med patienter också; vi testar deras lungfunktion, … Fortsätt läsa

18 maj, 2015 · Lämna en kommentar

Hjärtmuskulatur

Jag har varit inne på hjärtmuskulaturen tidigare, redan under den första terminen då jag gick igenom olika vävnadstyper. I det hr inlägget tänker jag repetera lite, och fördjupa mig i … Fortsätt läsa

31 mars, 2015 · Lämna en kommentar

Två labbar: S-HLR och Blödningstid

Under den fjärde terminen fick vi också göra två laborationer som jag ännu inte nämnt, den ena var att öva på Hjärt- och Lungräddning för sjukvårdspersonal (S-HLR), medan den andra egentligen … Fortsätt läsa

15 mars, 2015 · Lämna en kommentar

Det friska hjärtat

Tiden går väldigt, väldigt snabbt nu. Det känns som att vi har alldeles för mycket att göra också. Det är två basgrupper i veckan (som alltid), vi förbereder oss för … Fortsätt läsa

22 februari, 2015 · Lämna en kommentar

Aorta och Vena Cava består av nästan samma vävnadslager i samma ordning

Den här terminen har vi faktiskt bara sju histologiska preparat som vi ska lära oss, och det är den sista terminen som vi läser histologi. Om du har hängt med … Fortsätt läsa

14 februari, 2015 · Lämna en kommentar