Biomedicinsk laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb

Du som är intresserad av att bli biomedicinsk analytiker kan välja ett av två huvudämnen. Ett huvudämne är det ämne du läser mest av under utbildningens gång. Om du vill veta mer om yrket innan du bestämmer dig för vilket inriktning du vill läsa föreslår jag att du kikar på inlägget Biomedicinsk analytiker – vad arbetar en sådan med?  Du väljer du alltså ett av två huvudämnen som en del av din utbildning; antingen biomedicinsk laboratorievetenskap om du vill arbeta på ett laboratorium, eller klinisk fysiologi. Olika universitet erbjuder olika inriktning på sin utbildning. Tänk därför noga igenom vilken inriktning du vill läsa mot. Välj ett universitet som erbjuder sina studenter den riktningen som just du vill läsa mot. 

Är du nyfiken på klinisk fysiologi föreslår jag att du läser inlägget klinisk fysiologi är för dig som vill ha mycket patientkontakt. Om du är intresserad av biomedicinsk laboratorievetenskap ska du fortsätta att läsa det här inlägget. 

Biomedicinsk laboratorievetenskap är läran om metoder för klinisk analys av biologiskt material och funktioner

Biomedicinsk laboratorievetenskap är ”läran om metoder för klinisk analys av biologiska material och funktioner.” Ämnet består av både teori och praktik. Du ska kunna läsa och förstå vetenskaplig litteratur som du tillämpar praktiskt inne på laboratoriet. 

Att vara legitimerad biomedicinsk analytiker med en medicine kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap låter fint. Och det är det också. Men vad betyder det egentligen?

Biomedicinsk laboratorievetenskap är att arbeta med metoder

På ett laboratorium arbetar du med olika metoder. Det är ditt jobb som biomedicinsk analytiker att välja rätt metod till rätt patientprov. Exempelvis finns det kemiska metoder där du blandar olika ämnen med provet och får en kemisk reaktion som exempelvis skapar en färg. Om färgen är stark betyder det att det finns mycket av ämnet du vill mäta i provet, men om färgen är svag finns det istället väldigt lite av ämnet du vill mäta.

Metoderna används i kliniska sammanhang

biomedicinsk laboratorievetenskap

De här metoderna som vi följer på laboratoriet använder vi kliniskt. Ordet klinisk betyder att du på något sätt arbetar i vårdsammanhang; både förebyggande och behandlande. Du arbetar för att människor (eller djur) ska vara friska, och om de inte är det hjälper du läkaren att ställa rätt diagnos genom ditt arbete på laboratoriet. När du har givit läkaren rätt provsvar kan patienten få rätt behandling. Oftast görs den här typen av arbete inom sjuk- och veterinärvården.

Genom kliniska metoder utförs analys

Att analysera är att plocka isär, att ta reda på vad något är gjort av. Ett exempel är blod som består av mer än 100 olika proteiner. Varje protein ska finnas där, i en viss mängd. Om du har för mycket eller för lite av något kan det bero på en sjukdom. Om du analyserar ett blodprov tar du alltså reda på vad som finns i det, och hur mycket det finns av ett visst ämne.

Biologiska material är levande material

Bio-delen av ordet biomedicin står för att yrket har att göra med biologi. Biologiska ämnen är levande, så som vår kropp och dess olika delar. Celler och vävnader bygger upp vår kropp. De lever och går att studera genom olika metoder. Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop. Till kroppen hör också ryggmärgsvätska, saliv och blod för att bara nämna några exempel. Om du läser biomedicinsk analys med inriktning mot biomedicinsk laboratorievetenskap kommer du lära dig mer om detta.

 Andra typer av biologiska material är bakterier, virus, vatten, mat och pollen. Dessa olika biologiska material påverkar dessutom varandra ibland; pollen kan skapa en allergisk reaktion hos människan. 

Biologiska funktioner skapas av biologiska material

Vår kropp och alla dess delar ska, om den är frisk, fungera på ett speciellt sätt. Njurarna hjälper oss att fixa blodtrycket, hjärtat ska slå mellan 50 och 100 slag/minut i jämn takt, och hjärnan producerar bland annat hormoner som hjälper kroppen att arbeta på ett bra och hälsosamt sätt. Du kan mäta hur mycket hjärnan producerar av ett visst hormon, och då förstår du kanske varför njurarna inte fungerar som de ska hos en viss patient. Det här är biologiska funktioner. 

Medicin

Den andra delen av ordet biomedicin står för att vi biomedicinska analytiker framförallt utbildar oss med inriktning mot just medicin. Vi arbetar främst inom sjuk- eller veterinärvården. Det går att arbeta inom andra områden också; du kan exempelvis arbeta inom matindustrin där du analyserar bakterier i mat. Men som biomedicinsk analytiker är du utbildad med inriktning mot medicin.

Vetenskap och beprövad erfarenhet

Biomedicinsk laboratorievetenskap är, precis som det låter, en vetenskap. Allt vi gör i vårt arbete ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi arbeta alltid enligt de bestämda metoder som används inom laboratoriet. Metoderna ska ha utvecklats genom forskning. Det går alltså inte att bara ”testa och se vad som händer.” En metod som används inom sjukvården har prövats många gånger i forskningssammanhang innan den får användas i rutinverksamhet. Det är det som kallas för beprövads erfarenhet.

Dessutom måste det finnas ett kritiskt tankesätt hos oss som arbetar på laboratoriet. Även om vi arbetar med framforskade och godkända metoder så kan något hända under arbetsdagen som gör att arbetet går fel och du får ett felaktigt resultat. Och laboratorievetenskapliga metoder kan alltid förbättras.

Du kan forska fram nya metoder för klinisk analys

Jag skrev att du efter avslutad utbildning får en akademisk examen. Det är din medicine kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap som är akademisk (medan din examen som biomedicinsk analytiker är en yrkesexamen). Det är din akademiska examen som öppnar dörren in till den akademiska världen. Den ger dig möjlighet att läsa vidare på universitetet, om du skulle vilja göra det. Du behöver din kandidatur för att läsa ett magister- och/eller masterprogram vid något av landets universitet. När du har gjort det kan du antingen arbeta inom ett forskningsteam eller doktorera. Då är det du som forskar fram nya metoder, prövar dem, och delar med dig av dem till andra forskare genom att skriva vetenskapliga artiklar. Och någon gång i framtiden kanske just den metod som du forskade fram kan komma att användas inom sjukvårdens rutinverksamhet.

Tips: Folkhälsomyndigheten har en webbsida som heter Referensmetodik. Klinisk mikrobiologi. Där hittar du många exempel på metoder som används inom klinisk mikrobiologi. 

Källa:

Whiss, P. Vad gör en BMA? Föreläsning. Linköpings Universitet. Hösten 2013.