Biomedicinsk Analytiker? Ta reda på vad vi arbetar med och bli en av oss!

Vad gör en biomedicinsk analytiker, är det ett yrke för dig, och hur gör du i så fall för att utbilda dig till detta fantastiska yrke? På den här sidan förklarar jag vad en biomedicinsk analytiker är, vilka kunskaper vi har och vad vi arbetar med. Som biomedicinsk analytiker väljer du en av två inriktningar; Biomedicinsk laboratorievetenskap är för dig som vill arbeta på labb medan Klinisk fysiologi är för dig som vill ha mycket patientkontakt. När du är färdigutbildad kan du, beroende på vilken inrikting du har valt:

Några av dessa arbetsuppgifter kräver vidareutbildning. Då är det ju toppen att du också har din medicine kandidatexamen.  Den vanliga arbetsplatsen är sjukvården. Med det finns biomedicinska analytiker på många andra arbetsplatser också, bland annat inom läkemedelsindustrin, Försvarsmakten och på Folkhälsomyndigheten.

Biomedicinsk Analytiker är ett legitimationsyrke

En biomedicinsk analytiker laborerar, analyserar prover och undersöker patienter. Fram till 2006 kallades vi labbassistenter. Men  sedan ändrades yrkestiteln till biomedicinsk analytiker och vi fick en yrkeslegitimation. Det betyder att den som kallar sig själv för biomedicinsk analytiker måste ha både en examen som biomedicinsk analytiker och en yrkeslegitimation. Vår titel är alltså en skyddad yrkestitel som bara vi som tagit examen och har legitimation får använda. Som färdigutbildad måste du alltså ansöka om att få legitimation hos Socialstyrelsen. Det är först när du har fått både dina examina och din legitimation som du byter titel från medicinsk-teknisk assistent eller liknande, till legitimerad biomedicinsk analytiker. 

Två examina

Efter examen får du två examina. Den ena examen är en medicine kandidatexamen i det huvudämne du valt; antingen biomedicinsk laboratorievetenskap eller klinisk fysiologi. I båda fallen är det här en akademisk examen kallad kandidatur. För att få din kandidatur ska du ha läst minst 180 högskolepoäng (hp) på universitetet. Det är tre år på heltid. Av dessa 180 hp ska du ha läst minst hälften, alltså 90 hp, med inriktning mot det huvudämne som du har valt. Den ger dig möjlighet att läsa vidare om du skulle vilja göra det. Du kan exempelvis läsa vidare på magister- eller masternivå. Det i sin tur ger dig möjlighet att forska.

Din andra examen är en biomedicinsk analytikerexamen. Det är din yrkesexamen som gör att du kan arbeta som just biomedicinsk analytiker.

Biologi, kemi, fysik och matematik

Vi arbetar med de naturvetenskapliga ämnena varje dag. Med hjälp av maskiner, kemiska ämnen, uträkningar, statistik och tabeller tar vi reda på vad som finns i ett prov från människa, djur, mat, vatten och andra ämnen. Hur mycket blodsocker har patienten? Fungerar kattens njurar som de ska? Finns det några bakterier i vattnet? Har patienten drabbats av cancer? Och har polisen verkligen gripit rätt gärningsman?

Juridik, etik och ansvar styr vårt arbete

Eftersom både läkarens, veterinärens och domstolens beslut är beroende av vårt arbete är vi noga med att följa lagen och etiken. Vi har ett stort ansvar. Vi arbetar bland annat efter Hälso- och Sjukvårdslagen, Smittskyddslagen, Sekretesslagen och har en egen etisk kod: den biomedicinska analytikerns etiska kod. Koden talar bland annat om för oss hur vi ska utföra vårt arbete med respekt för patienten, att vi hela tiden måste lära oss mer och utvecklas på arbetet, och att vi ska samarbeta med andra yrken.

Klinisk fysiologi eller laboratoriemedicin?

Grundutbildningen som gör dig till Biomedicinsk Analytiker

Biomedicinsk Analytiker

Det finns två alltså inriktningar att välja mellan om du vill bli biomedicinsk analytiker; klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Om du väljer klinisk fysiologi kommer du att möta många patienter, och du får undersöka dem. Om du väljer laboratoriemedicin kommer du att stå i ett laboratorium och leta efter sjukdomar, bakterier, virus, svamp och så vidare.

Utbildningen är 3 år lång, det är 180 högskolepoäng, oavsett vilken inriktning du väljer. Vid vissa universitet gör alla studenter som utbildar sig till biomedicinska analytiker det första året tillsammans, du behöver alltså inte välja inriktning förrän en bit in i utbildningen. De flesta universitet har dock delat upp de olika inriktningarna från allra första början. Det är en hel del teori, men framför allt mycket laborationer som jag har förstått det. Två praktikperioder ingår i utbildningen. Ämnen som ska läsas är bland annat biokemi med molekylärbiologi, klinisk patologi, klinisk fysiologi, biomedicinsk laboratorievetenskap och immunologi med transfusionsmedicin.

Laboratoriemedicin

Inom sjukvården arbetar vi med att analysera prover från patienter. Ofta är det prover från sjuka människor, men det kan också vara prover från barnlösa som önskar sig ett barn över allt annat, eller från människor som vill ge blod. Vi analyserar alltså prover bestående av bland annat blod, urin, avföring, ryggmärgsvätska, DNA, celler, saliv och slem.

Vårdcentralen

Venprovtagning

Du har säkert träffat en biomedicinsk analytiker på vårdcentral en någon gång. Där arbetar vi med att ta prover på patienter. Det kan vara  blodprover från fingret eller armen, halsprover, eller att ta hand om urin- och avföringsprover.  De här proverna kan vi sedan antingen analysera direkt på vårdcentralen eller skicka vidare till en annan biomedicinsk analytiker som arbetar på ett laboratorium.

Mikrobiologi

Om en läkare tror att patienten kanske har en urinvägsinfektion, en elak tarmbakterie eller halsfluss… då skickas patientens hals-, urin- eller avföringsprov till mikrobiologen. Detta är ett av sjukhusets laboratorium där en biomedicinsk analytiker arbetar med att ta reda på vilka bakterier patienten har. Svaret skickas tillbaka till din läkare som kan ge Dig rätt antibiotika.

Klinisk kemi

Koagulaton testas på Klinisk kemi.

En läkare kan också beställa en blodprov. Provet skickas till laboratoriet för klinisk kemi där en biomedicinsk analytiker analyserar provet. Finns all som ska finnas i blodet? Är det för mycket eller för lite av något? Hur snabbt koagulerar blodet? Fungerar njurar, lever och mjälte som de ska? Svaret skickas tillbaka till läkaren som bestämmer om och hur patienten ska behandlas.

Patologi

Ibland händer det att människor drabbas av sjukdomar och åkommor som kräver att läkaren tar ett prov från kroppen. Om läkaren vill veta om patientens tarm fungerar som den ska kan det exempelvis behöva tas ett prov från tarmen. På samma sätt kan man behöva ta bort tumörer. Sådana prover hamnar hos laboratoriet för patologi, där en biomedicinsk analytiker tar hand om det. Provet ska behandlas på ett speciellt sätt. När det är klart ligger det en liten tunn bit av provet på en glas. Provet är färgat och glaset stoppas in i ett mikroskop. Läkaren kan titta på varenda liten cell i provet och bestämma om patienten har cancer eller inte. Läs inlägget Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop om du vill veta mer om grunderna inom histologin.

Genetik

På laboratoriet för genetik hamnar prover för exempelvis fosterdiagnostik. Vissa människor kan ha genetiska sjukdomar som påverkar vilka mediciner man tål. En biomedicinsk analytiker kan ta reda på om det finns några genetiska anledningar till varför en patient inte tål en viss medicin, eller om ett foster kommer att bli ett handikappat barn eller inte.

Transfusionsmedicin

Till laboratoriet för transfusionsmedicin kommer prover från både friska blodgivare och sjuka patienter. Här arbetar en biomedicinsk analytiker med att se till att rätt patient får rätt blod. Vi ser till att blodet som kommer från våra blodgivarna är friskt, att det innehåller allt det ska innehålla och att det behandlas på rätt sätt innan patienten får det. En påse blod kan delas upp i tre olika ämnen; röda blodkroppar, plasma och blodplättar. En blodgivare kan alltså rädda livet på tre patienter, och det är vi som ser till att det fungerar.

… och veterinärvård

På samma sätt som vi människor kan bli sjuka kan våra katter, hundar, hamstrat och andra djur också bli det. Samma typ av laboratorier som analyserar prover från människor analyserar också prover från våra husdjur. Svaret som veterinären från av en biomedicinsk analytiker kan rädda liver på älsklingskatten.

Klinisk fysiologi

För den som är biomedicinsk analytiker men inte vill arbeta på ett laboratorium med att blanda vätskor och analysera prover finns det möjlighet att arbeta lite mer med patienter. På laboratoriet för klinisk fysiologi tar man emot patienter och kontrollerar deras hjärtan med hjälp av EKG, eller hjälper dem med andra tester för att se om de har astma. På klinisk fysiologi arbetar man mycket med patienter för att ta reda på hur patientens kropp fungerar.

Privata företag

Inom privata företag kan en biomedicinsk analytiker också anställas. Vi analyserar både mat och vatten. Matindustrin kräver att maten är fri från farliga bakterier, och ibland har privatpersoner brunnar från vilka de vill ha sitt vatten analyserat. Ibland händer det också att det sker något med kommunalt vatten som gör att det blir farligt att dricka.

Forskning

Inom forskningen kan jag som biomedicinsk analytiker bidra på många sätt. Jag kan arbeta som en del i ett forskningsteam Då kan det vara fråga om att stå i labbet och hjälpa till med allt från pipettering, blanda till olika lösningar, och analysera prover i maskiner. Om jag dessutom vidareutbildar mig och kanske doktorerar kan jag till och med leda ett forskningsteam.

Titer

En biomedicinsk analytiker kan lösa brott

En biomedicinsk analytiker kan dessutom vara statligt anställd. Då finns det möjlighet att arbeta för exempelvis Rättsmedicinalverket eller Nationellt Forensiskt Centrum. Då arbetar man med att hjälpa polisen att lösa brott eller att ta reda hur en person har avlidit. Metoderna kan vara desamma som inom sjukvården, men i stället för att leta efter sjukdomar letar man alltså efter dödsorsaker eller DNA-bevis på att rätt person sitter häktad.

Biomedicinsk analytiker – ett framtidsyrke!

Många biomedicinska analytiker väntas gå i pension snart. Därför kommer det finnas stora chanser att få jobb i framtiden. Lönen är inte så bra, och inte heller löneutvecklingen. Därför är det viktigt att välja det här yrket av intresse; vill du stå i ett laboratorium och analysera prover? Det går alltså att utbilda sig vidare, doktorera, och forska. Du kan läsa mer om utbildning, arbetsmarknad och lön för biomedicinska analytiker på Sveriges Akademikers Centralorganisations (SACO) hemsida. Den som vill kan dessutom arbeta volontärt, exempelvis genom Läkare Utan Gränser.

Läs sammanfattningen av föreläsningen Vad gör en BMA?

Sidan uppdaterad: 2018-01-22