Färgning av histopatologiska preparat; översiktsfärger och specialfärger

Färgning
Färgning. Foto. Ed Uthman, patolog i Houston, Texas, USA. Licens: Attribution-ShareAlike https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/

Jag tänkte börja göra teoretiska fördjupning i ämnet färgning av histopatologiska preparat. Det finns otroligt många färger som används inom patologin. De visar olika saker i ett preparat och fungerar på olika sätt. Vi färgar dessutom inte bara med färger utan också med antikroppar. Det kallas för immunhistokemi. Färgning är ett stort område. Därför tänkte jag att det här inlägget får bli en liten introduktion till ämnet.

Översiktsfärgningar

På det histopatologiska labbet arbetar du med två huvudtyper av färgning – översiktsfärgningar och specialfärgningar. Översiktsfärgning är själva grunden och syftar till att ge en helhetsbild av preparatet. Det är precis som det låter – du får en översikt. Du ser cellerna, cellkärnan, cytoplasman och de olika vävnadstyperna. Det här hjälper dig att avgöra om preparatet ser normalt ut eller inte: är basalmembranet helt? Hematoxylineosin är den vanligaste översiktsfärgningen. Men en översiktsfärgning har flera begränsningar också; det finns en massa saker den inte visar dig. Det är därför du ibland använder en specialfärgning.

Specialfärgningar

Det finns otroligt många typer av specialfärgningar. De används i speciella syften, när patologen vet vad det är han letar efter. Valet av specialfärg är beroende av både typen av vävnad och frågeställningen i remissen. Ett exempel är att om du vill titta på en biopsi från ventrikeln tar du minst två snitt, ibland fler. Det ena snittet färgas med översiktsfärgen HE. Det andra snittet färgas med specialfärgen Alcian Blue Periodic Acid Schifft (AB-PAS). Ibland vill du dessutom ha ett tredje snitt. Om remitterande läkare exempelvis undrar om patienten har drabbats av bakterien Helicobacter pylores som ju orsakar magsår, då krävs en färgning med HB-P.

Det finns som sagt var många olika specialfärgningar och vi ska gå igenom dem. För att nämna några:

Immunhistokemi – en helt annan typ av färgning

Immunhistokemi är ett väldigt stort område av färgning, nästan som ett eget område för sig. Det tar lång tid att sätta sig in i. Därför är bra att börja med att lära sig hur översiktsfärgningarna och specialfärgningarna fungerar innan du börjar med immunhistokemin. Principen för immunhistokemin går ut på att du färgar ett preparat med antikroppar.

Färgning och villkor

Olika typer av färger fungerar på olika sätt och färgar olika typer av celler. Alltså måste du veta vad du ska färga – vad du vill undersöka – för att kunna välja rätt färgning. Det har att göra med hur cellen är uppbyggd, hur den fungerar och hur detta förändras i samband med patologiska diagnoser så som cancer. Därför är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om cellens uppbyggnad och funktion innan du ger dig på färgning. Ett tips är att du läser inlägget om den eukaryota cellens funktion. Sådant som påverkar infärgningen av ett preparat kan vara:

  • pH
  • tid
  • kemiska bindningar
  • snittets tjocklek

Det är detta mina inlägg om färgning kommer att handla om.

Leica har en fin grundläggande beskrivning av histopatologiska färgningar under länken An Introduction to Routine and Special Staining. Läs gärna den.

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.