Lienem (mjälten) bidrar till vårt immunförsvar, men vi kan leva utan den

Mjälten som kallas för lienem på latin. var ett av de organ som vi pratade om en del under det biomedicinska analytikerprogrammet, men det ingick inte i histologin. Histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop, men av någon anledning nöjde vi oss med att prata om mjältens uppgift i koppen. Om du läst inlägget om autoimmun hemolys vet du bland annat att IgG-täckte erytrocyter hemolyseras i mjälten. Samtidigt finns de germinala centren i mjälten där B-celler utvecklas, de kan exempelvis byta Ig-klass genom så kallas Ig-switch vilket jag nämnde i inlägget om Hodgkins lymfom. Ig-switch kan vara nödvändigt för immunförsvaret.

Det händer mycket i mjälten, men vi kan leva utan den

lienem mjälten
Bilden visar hur mjälten ser ut i genomskärning.

Mjälten är alltså ett intressant organ där mycket händer, samtidigt kan vi leva utan mjälte om vi skulle behöva ta bort den. Så mjälten har jag varit nyfiken på länge, och nu är det dags att titta närmare på organet genom mikroskopet. Men vi börjar med att titta på en ritan bild som visar hela mjälten i sin genomskärning, där alla de olika delarna finns markerade. Kapillärerna finns bara utritade på ett enda ställe, men de finns naturligtvis i alla delar av mjältens pulpa.

Bindväven omger lienem…

mjälten lienem
Ett lager bindväv omger mjälten. Precis innanför bindväven finn randsinus och den röda pulpan.

Mjälten omges alltså av en tunn bindvävshinna kallad kapsel. Precis innanför bindvävshinnan finns det som kallas för randsinus. Randsinus är platsen där lymfkärlen som går in i mjälten tömmer sig. Jag ska se om jag hittar en bra bild som tydligt visar den här delen. På andra sidan av randsinus ser du i alla fall den röda pulpan. Den består av sinusoider och är väldigt rik på celler. Det är i den röda pulpan som blodet filtreras. Men bindväven sträcker sig inte bara runt mjälten, utan också en bit in i den, åtminstone på vissa ställen.

…det skiljer de röda pulporna åt

mjälten lienem
Här ser vi en bindvävstrabekel som skiljer två röda pulpor i från varandra.

Som du säkert såg på min ritade bild allra längst upp så är lienem eller mjälten ”uppdelad” i olika zoner. Den röda pulpan omges av en bit bindväv som sticker in mellan varje röd pulpa. Den där bindväven som sticker in kallas för trabekel eller bindvävstrabekel.

 

 

Vit pulpa har lymffolliklar, germinala center och en centralartär

lienem mjälten
Centralartär mitt i den vita pulpan.

I den vita pulpan hittar du både vener och artärer. Organet är, som du kanske vet, ett väldigt blodrikt organ. Något som brukar synas väldigt tydligt är centralartären som finns mitt i den vita pulpan. Titta på bilden till vänster. Du ser centralartären i mitten av bilden. Runt centralartären ser du den vita pulpan. Längst ut på bilden ser du också att cellerna ändrar färg. De blir lite mörkare. De mörka cellerna går som en ring runt den vita pulpan. Det är den här mörkare ringen som kallas för lymffollikel.

Röd och vit pulpa

Den röda pulpan filtrerar blodet. Här hittar du både endotelceller och lymfocyter. Den vita pulpan är väldigt cellrik, det finn massor av lymfocyter i den. Det är ju i det här området som B-lymfocyternas Ig-switch kan ske.

Källa:

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

Soluetti.fi. Mjälte. 2006. (Hämtad 2018-06-17).

2 comments

    1. Jag är ingen offentlig person, så jag stället inte upp på samtal. Och det är ju inte nödvändigt heller.. eller hur. Det är bara att fråga via bloggen. Mvh Magdalena på biomedicnskanalytiker.org

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.