Snittning är ett specialiserat hantverk som kräver tålamod och precision

Snittning är, som du kanske vet, något du gör när du arbetar med histopatologisk vävnad. Patologi är läran om det som är sjukt, medan histologi är läran om studier av biologisk vävnad genom mikroskop. På patologen arbetar du alltså med vävnad som på något sätt är sjuk eller avvikande (patologisk). Snittning var en av de saker som jag under min verksamhetsförlagda utbildning  tyckte såg så enkelt ut. Men det är supersvårt. Bara att få till ett enda litet snitt som ser tillräckligt bra ut för att jag ska vilja stå för det ställer krav. Och när jag blev medveten om alla de tekniker och variationer som används för att få till fina snitt av alla de olika vävnaderna i olika storlek förstod jag vilket specialiserat hantverk snittning är.

En sylvass kniv och iskalla klossar är goda förutsättningar för snittning

Grunden till all snittning är att du alltid ska ha en sylvass kniv och iskalla klossar. Klossarna läggs på is eller en kylplatta (ca -5 C). När klossen är kall rätt igenom är det redo att snittas. Ibland – om materialet i klossen är hårt – kan det dessutom behövas vatten som fuktar klossen lite innan den snittas. Snittningen sker i en maskin som kallas för mikrotom, och mikrotomens kniv ska bytas ofta. Om snittet krullar ihop sig eller går sönder beror det oftast på att klossen antingen är för varm eller att kniven är för slö.

Trimning är en grov form av snittning

En bäddad kloss har alltid ett litet lager paraffin på sin yta. Det syns knappt, men om man tittar noga kan man se att ytan på klossen är lite matt. För att komma åt vävnaden som ligger nerbäddad i klossen måste du snitta bort topplagret. Detta kallas för trimning. Att trimma en kloss betyder att du snittar bort ytan på den för att komma ner till preparatet. Du snittat bort mellan 10 och 15 my i varje snitt, och totalt kan du behöva snitta bort upp till 100 my innan du är nere i hela preparatet. En my är en mikrometer, det går 1 000 my på en millimeter.

God trimning säkerställer att du får med hela preparatet

Anledningen till att du trimmar är att du måste få med hela preparatet i snittet så att läkaren kan bedöma det. Om du tittar på bilden nedan ser du två snitt av samma kloss. De är placerade på glas och färgade, färdiga att mikroskopera. Ser du skillnaden mellan snitten?

snittningEtt bra snitt innehåller alla delar av preparatet som finns i en kloss!

Men – hur vet du att du har lyckats snitta bort hela toppskiktet och kommit tillräckligt långt ner i preparatet för att få med hela biten på objektglaset? Jo, du vinklar klossen lite under en stark lampa. Vävnaden speglar ljuset, du kommer tydligt se om någon del att preparatet dölj av paraffin.

Finsnittning

När du har kommit ner i hela preparatet är du klar med trimningen. Nu ska du finsnitta. När du finsnittar snittar du i en tjocklek på mellan 3 och 4 my. Det är så tunt att du ser genom preparatet. Det finns många tekniker som används i samband med snittning. Som biomedicinsk analytiker ska du inte bara kunna dem, utan också kunna anpassa de olika teknikerna till preparatet du snittar; vissa preparat ska snittas i nivåer. Andra preparat räknas till kategorin ”smått” och kräver försiktighet eftersom det finns väldigt lite material i sådana klossar, medan andra preparat är stora och därför kräver speciella tillbehör och tekniker.

Ett enda snitt

Den enklaste typen av snittning är när du snittar en kloss som innehåller mycket (en tjock skiva) vävnad på ett normalstort objektglas, och du bara behöver ta ett enda snitt. I början, när du ska lära dig att snitta, är det såhär du börjar.

Nivåer

Att snitta i nivåer innebär att du så fort du är klar med trimningen tar ett fint snitt som placeras på ett objektglas, sedan trimmar du bort ytterligare 100 till 200 my som du slänger innan du tar ytterligare ett fint snitt. Fast det där med hur många my du ska trimma bort mellan varje snitt skiljer sig åt.

Det finns preparat som kan kräva att du tar 12 nivåer. Det betyder att du ska ta 12 snitt, och mellan varje snitt ska du trimma bort en del av preparatet. Då funkar det inte att trimma bort 100 my mellan varje snitt, utan du kanske måste nöja dig med att trimma bort 10 till 20 my. Beroende på vad det är för storlek på klossen kan du lägga allt från två till fyra snitt (nivåer) på ett och samma objektglas, alltså närmast den del där du skriver texten eller placerar de siffror som identifierar provet. Då kommer den första nivån att ligga längst upp på objektglaset.

snittning
På det här objektglaset ser du två likadana snitt. Klossen har snittats i två nivåer.

Något som är viktigt att tänka på när du snittar nivåer är att du verkligen måste vara försiktig och tänka dig för så att det inte slutar med att du helt plötsligt sitter där och har snittat bort hela klossen! När du är klar med snittningen vill du att det ska finnas material kvar i klossen.

Färdigsnittade klossar används för att jämföra ditt snitt med klossen (på det viset ser din kollega att du verkligen har gjort ditt jobb ordentligt och fått med hela snittet). Ibland kan läkaren också vilja ha ett till snitt, och då är det viktigt att det finns en kloss att ta fler snitt ifrån.

Snittning för färgning med flera färger

Det finns massor av färger att använda sig av när ett histologiskt preparat färgas. Det kan vara eosinhematoxylin, PAS, immunhistokemiska färger, silverfärgning och så vidare. Olika färger binder till olika vävnader, och läkaren bestämmer vilken färg som ska användas beroende på vad det är för information han vill ha. Ibland kan det hända att läkaren vill titta på en preparat färgat med flera färger. I sådana fall tar du flera snitt, där varje snitt färgats med en av de färger som läkaren valt. Här finns det en viktigt skillnad, om du jämför med att snitta i nivåer! När du tar flera snitt för att färga dem med olika färger ska du inte snitta i nivåer. Du tar alltså alla de snitt du behöver direkt efter varandra, utan att trimma emellan.

snittning

Smått

Vissa preparat är otroligt små och tunna. De kan vara så små att de knappt syns. Dessa ska också snittas. Här är det viktigt att känna sig bekväm med snittningen som metod, och att få ett snyggt snitt som går att använda så fort som möjligt. Om materialet är tunt kan det gå snabbt att snitta bort det från klossen. Därför kan det vara lämpligt att ta lite extra tid på sig med trimningen och kanske trimma på en tjocklek kring bara 3 till 4 my för att vara helt säker på att du inte snittar bort hela preparatet under trimningen.

Storsnitt

Storsnitt är precis raka motsatsen till smått. De används när läkaren vill se ett organ eller en större bit av ett organ i genomskärning och inte bara en liten bit av det. På bilden nedanför ser du två objektglas; det ena är normalstort, det andra är ett storsnitt med en tarm i genomskärning.

snittning

Om du tittar på en hel tarm i genomskärning har du (eller läkaren) möjlighet att se precis hur de olika lagren av muskler, bindväv och epitel ser ut. Kommer du ihåg hur tarmen ser ut i genomskärning? Annars kan du läsa inlägget som handlar om Tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm och rektum.

Tips: 

Titta gärna på Peter Fuerst film som visar hur en mikrotom fungerar! Microtome Sectioning Tutorial, utlagd på YouTube den 31 maj 2012.

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.