Transfusionsmedicin – att arbeta med kompetens och service

transfusionsmedicin akutlabb
Just nu blir jag upplärt på akutlaboratoriet vid klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

Just nu blir jag upplärd på akutlaboratoriet här på klinisk immunologi och transfusionsmedicin, alltså på KITM. Det är en riktigt rolig och spännande plats att arbetar på som biomedicinsk analytiker, det händer nämligen mycket mest hela tiden. Akutlabbet är uppdelat i fyra stationer som kallas för ett, tvåa, trean och fyran. Hittills har jag varit på fyran i två dagar. Fyran är den som tar hand om både transporterna som ska till och från transfusionsmedicin, och odlingen av trombocyterna (alltså; vi odlar bakterier i trombocytkoncentraten för att vara säkra på att de är fria från bakterier).

Transporter transfusionsmedicin t/r

Det gäller att ta emot de transporter som kommer till transfusionsmedicin och våra olika laboratorier under dagen: olika blodkomponenter från andra regioner, helblod som tappats på Blodtappen och så provrören som hör till det tappade blodet förståss. Detta ska packas upp och föras vidare in i sjukhuset till plats. Rören skickas antingen till klinisk kemi eller till vårt eget antikropp-labb. Helblodet tar den som arbetar inne på komponentberedningen hand om. Vet du varför vi får erytrocyter, plasma eller trombocyter skickade till oss ibland? Linköpings Universitetssjukhus är ju regionens största sjukhus, det är vi som har det största lagret av allt blod i hela regionen. Så varför skickar andra delar av regionen sitt blod till oss ibland? Diskutera gärna denna lilla kluriga fråga i forumet.

Vi skickar också transporter till olika ställen runt om i Region Östergötland– och ibland också utanför regionen. Det kan vara HLA-matchade trombocyter som ska till en specifik patient. Annars fyller vi på de olika blodlagren runt om i regionen också. Allt ska packas på rätt sätt. Det finns speciella lådor för trombocyter, andra lådor för erytrocyter och en tredje sorts för plasma. Det beror på att erytrocyter är rumstembererade (22 C), medan plasma ofta transporteras fryst. Erytrocyterna är kylda. Tillsammans med det man transporterar ska det också finnas en fraktsedel som visar exakt vilka påsar som är med. Tiden för när transporten går i väg ska skrivas på pappret tillsammans med en signatur, så att den som tar emot transporten senare kan se att den inte varit i väg allt för länge. I så fall kan ju blodet ha blivit dåligt.

Odla bakterier i trombocytkoncentrat

Vissa dagar i veckan får jag göra trombocyter här på transfusionsmedicin. På akutlabbet kontrollerar ”fyran” sedan om det finns bakterier i dem. Det gör vi genom en ganska enkel metod egentligen. Man svetsar på en provtagningspåsen på slangen till trombocytpåsen. I den påsen finns två tabletter med två olika ämnen. Det ena ämnet får trombocyterna att agglutinera, det andra ämnet är en buljon som bakterier gillar. Tanken med att låta trombocyterna agglutinera är att det hindrar dem från att förbruka syret som finns i provtagningspåsens luft. Och syret är viktigt för analysen.

Bakterierna får växa till sig. Sedan stoppas en speciell nål kopplad till en maskin ner i provtagningspåsen. Maskinen suger åt sig luften i påsen. Sedan tar man ut nålen och maskinen får suga åt sig lite av luften som finns i rummet. Mängden syre som finns i luften i rummet är referensvärdet. Maskinen analyserar mängden syre i både provtagningspåsen och rumsluften. Om det finns mindre syre i provtagningspåsen än i rumluften måste det betyda att det kan finnas bakterier i trombocyterna, eftersom de förbrukar syre för sin överlevnad. Resultatet är alltså positivt.

På de andra stationerna tar man emot beställningar på blod, plasma och trombocyter, svarar i telefon, gör blodgrupperingar och BAS-tester.

Vad tycker du?