Forskning på svensk fauna kan knäcka antibiotikaresistens

Idag började jag med mitt projekt i jakten på ny antibiotika! Dagen började med att jag gjorde en del inköp som behövs för min forskning: bland annat kasein i en butik, och i en annan butik köpte jag majsstärkelse. Båda ingår, enligt Folkhälsomyndigheten, i receptet på agarplattor. Det var de recepten jag i slutändan valt att pröva. Sedan köpte jag också glycerol som är till för att få bakterierna att överleva nedfrysning i min cryobox. Ytdesinfektion, destillerat vatten och lite annat som behövs i ett laboratorium inköptes också…

labteamet

Tinkturer för forskning

Under eftermiddagen byggde jag ihop en enkel liten låda i papper där jag ska ha mina tinkturer. Växterna jag plockar ska första torkas, sedan krossas riktigt fint i morteln innan jag lägger dem i 40-procentig vodka. Där ska de ligga ett tag, jag vet inte riktigt hur länge det blir. Får helt enkelt pröva mig fram. Det kallas i alla fall för tinktur när man lägger medicinalväxter i sprit. Men jag vet ju inte om det jag hittat är medicinalväxter så klart. Inte ännu i alla fall.

forskning
Box för tinkturer.
labteamet
I boxen finns 16 st 2 mL mikrotuber med platt lock.

I de små mikrotuberna finns det alltså plats för 2 mL av valfritt ämne. De har ett platt snäpplock om går att öppna och stänga.

labteamet
Mikrotub á 2 mL.

Både deras storlek och utformningen på locket gör dem väldigt praktiska både för min box med tinkturer och för kryoboxen som jag tänker göra vid ett senare tillfälle av min forskning.

Insamling av forskningsmaterial

Sedan tog jag sex kuvert, en påse av typen ziplock, min morakniv och en bläckpenna. Så gick jag ut i skogen och plockade på mig följande:

  • Blad från lönn (Anacardiaceae platonoides)
  • Barr från gran (Picea abies) 
  • Blad från hassel (Corylus avellana)
  • Näver från björk (Betula pendula) 
  • Bär från rönn (Sorbus aucuparia)
  • Kåda från tall (Pinus sylvestris)

Varje kuvert markerades med dagens datum och ett nummer, tex 20170819-01, där ettan är ett referensnummer som jag kommer att använda mig av i databasen där jag registrerar plantan och det senare analysresultatet. Under datumet skrev jag plantan, och sedan vilken del av plantan jag använt, exempelvis barr. Kuverten lades i zip-påsen för att skydda dem mot fukt och väta.

Labteamet
Växt, kuvert, zip-påse.

 

Labteamet
Diarienumret skrevs på kuvetret.

Nu ska dessa växtdelar få torka tills dess att det blir alldeles snustorrt. När de har torkat ska de alltså malas och blandas med sprit för att bli till en tinktur. Naturligtvis avslutade jag dagen med att dokumentera allt. Jag har en speciell bok för det. När jag läste till biomedicinsk analytiker lärde vi oss dels att skriva laborationsrapporter, men också att under examensarbetet skriva en form av dagbok över vårt projekt. Jag lärde mig mycket på det, inte minst på de misstag jag gjorde dels i mina laborationer och dels i form av saker som jag aldrig antecknade. Anteckna allt! Om du skulle vara intresserad av att själv pyssla med det här spännande forskningsprojektet (som ett examensarbete eller på din fritid) finns både mikrotuberna och påsarna med ziplås att köpa hos LabTeamet.com

Källa:

Addgene. The nonprofit plasmid repository. Creating Bacterial Glycerol Stocks for Long-term Storage of Plasmids. Cambrigde, USA.2017.  (Hämtad 2017-08-19).

Mossberg, B. & Stenberg, L. Den nya nordiska floran. Stockholm: Bonnier Fakta. 2010.

Nationalencyklopedin. Tinktur.  2017. (Hämtad 2017-08-19)

Referensmetodikwiki. Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. 2017. (Hämtad 2017-08-19).

Vad tycker du?