Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Om att vara källkritisk

I veckan som varit kom det en beställd bok med posten. Jag köpte Bo Mossbergs och Lennart Stenbergs bok ”Den nya nordiska floran.”Det är en fantastisk bok som visar exakt hur olika plantor är uppbyggda, och den beskriver plantornas indelning i familjer mm. Här finns det mycket att lära för mig som är biomedicinsk analytiker men inte biolog. Interprofessionell kunskap är bra kunskap! Det är en av de tjockaste böcker jag haft i min ägo, där över 3 000 olika växter som växer i Norden presenteras; utseendet av stjälk, blomma, blad och rot visat i form av fina teckningar, texten beskriver också utseendet och måtten, samt var i Norden en specifik planta finns. Jag får lite tips på hur jag ska göra för att samla plantor. Dessutom finns en karta där området för plantan är markerat. Den här boken kommer jag att använda mig av under mitt forskningsprojekt, för att kunna identifiera de växter vars antibiotiska effekt jag testar.

Bra källor är ju jätteviktiga för den som forskar, skriver ett examensarbete eller en laborationsrapport! Men en bra källa behöver inte alltid vara en vetenskaplig artikel, det kan också vara en bok. Några superbra frågor att ställa till sig själv – och som man ska kunna svara på – om man söker efter en bra och trovärdig källa är:

  • Vem har skrivit detta? Vad har den personen för kunskaper om ämnet, varifrån kommer de kunskaperna? Är det en privatperson, en institution eller ett företag som ligger bakom? Vad är deras syfte med att skriva detta?
  • Använder sig fler av den här källan? Hur ofta citeras källan i andras arbeten? Eller, om det är en bok – vad har den fått för omdöme och hur många exemplar är sålda?
  • När skrevs detta?
  • Vad har jag för nytta av detta i mitt arbete?

Bo Mossberg är en konstnär som är känd för sina bilder, framför allt för bilder på blommor, träd och sådant. Han har bidragit med bilder till många böcker som har givits ut i många exemplar. Lennart Stenberg är biolog och intendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Även han har varit delaktig i fler böcker. Båda tjänar säkert en slant på boken, men det finn egentligen ingen annan där ute som på ett felaktigt sätt få fördelar av deras bok. Ett företag som tillverkar tobak får så klart en stor fördel om någon skriver något bra om tobak, men när det gäller den här boken är det du och jag som kan lära oss något genom att läsa boken.

Det här gör ju boken till en väldigt trovärdig källa. Dessutom tittar jag på kvaliteten; det måste ligga ett enormt jobba som pågått i många, många år för att skriva en sådan här bok! Tänk dig en karta, beskrivande text och målade bilder för över 3 000 olika växter! Kvaliteten håller samma höga standard genom hela boken, över 900 sidor. Den nya Nordiska floran utgavs 2010 och är såld i över 200 000 exemplar. Dessutom är den utgiven tidigare, under 90-talet, då den också såldes i många exemplar. Om man tittar på vad folk tycker i största allmänhet om boken så har den fått massor av fin kritik. Den negativa kritiken (som också är viktigt att titta på och fundera kring) består i att alla bilder är målade/ritade. Det finns inga fotografier, vilket ju så klart hade varit ännu mer relevant. Jag håller med om det. Det är skillnad på teckning och fotografi. Men bilderna är så fint och detaljerat ritade. Angående utgivningsåret: jag tänker att eftersom boken handlar om den nordiska floran så är en sju år gammal bok i stort sett ny. Det har nog inte hänt så mycket inom floran de senaste sju åren, inget extremt häpnadsväckande i alla fall. Enligt Darwins evolutionsteori utvecklas naturen långsamt…. Om boken hade handlat om mikrobiologiska metoder hade det varit en gammal bok, eftersom tekniken inom mikrobiologin utvecklas fasligt snabbt!

Jag kommer ha enorm nytt av boken! Varje gång jag plockar en växt som jag ska ha som en del av mitt forskningsprojekt (och det kommer ju bli massor med växter med åren) kommer jag behöva identifiera den med hjälp av Den nya nordiska floran. Det blir en bra källa till påståenden som ”jag hittade en maskros.” Hur vet du att du arbetar med en gramnegativ bakterie? Jo, du har lärt dig det… genom en källa som du bedömt som trovärdig.

Min forskning är sponsrad av flera företag, och det kommer flera kilo laboratorieutrustning med posten nu i veckan som kommer! Och förmodligen veckan därpå också. Så håll utkik i bloggen; snart är jag igång med att screena efter ny antibiotika i vår svenska – och kanske nordiska – flora! Du kommer att få ta del av både utrustning och metoder. Tack vare mitt yrke som biomedicinsk analytiker kan jag dessutom utveckla mina egna metoder.. och det känns fantastiskt lockande att kunna göra det.

Källa:

Bonnier Fakta. 2017. (Hämtas 2017-08-04).

Mossart HB. Mossart.  2017-06-01. (Hämtad 2017-08-04). Mossart är en webbsida som drivs av ett företag som vill digitalisera Mossbergs bilder.

Mossberg, B. & Stenberg, L. Den nya nordiska floran. Stockholm: Bonnier Fakta. 2010.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 4 augusti, 2017 by in Forskning.
%d bloggare gillar detta: