Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

MIC-värdet (The MIC value)

Swedish/English. När jag skrev mitt senaste inlägg om forskningsprojektet jag håller på att starta upp här hemma kom jag ihåg en laboration som jag gjorde på universitetet, när jag fortfarande utbildade mig till biomedicinsk analytiker. Jag berättade aldrig om den laborationen för dig, kanske för att det var så fasligt mycket att göra ändå. Men det handlade i alla fall om antibiotikaresistens och MIC-värdet. Vi gjorde helt enkelt en laboration där vi laborerade fram MIC-värdet för en viss antibiotika. Laborationen var både intressant och väldigt viktigt, med tanke på hur mycket antibiotikaresistens vi har i världen idag. Dessutom har laborationen också blivit viktig för mig i min egen forskning som jag ska göra här hemma. Därför tänkte jag berätta om laborationen nu, även om det är länge sedan vi gjorde den (termin 3). Tur att jag har kvar alla papper, både de jag fått från universitetet och de arbeten och anteckningar jag skrivit själv under min utbildningstid.

Vad är MIC?

Förkortningen MIC kommer, som de flesta andra förkortningar inom laboratorievärlden, från engelskan. MIC står för minimum inhibitory concentration, eller minsta hämmande koncentration om man säger det på svenska. Det är den minsta koncentrationen av en viss antibiotika som behövs för att ta död på en viss bakteriell infektion.

Laborationen

Att ta reda på ett antibiotikums MIC-värde är ganska lätt. Du ska kunna göra en späningsserie, ha en buljong som näring för bakterierna och antibiotika i vätskeform. Det är antibiotikan som ska seriespädas så att dess koncentration sträcker sig från 100 ug/mL till 1 ug/mL. Men nej, du ska inte ha 100 provrör. Spädningen ska göras så att koncentrationen av antibiotika halveras mellan varje rör (100; 50; 25; 12,5 ug/mL och så vidare… )

Vi började med att räkna ut spädningsfaktorn för antibiotikan som skulle spädas mellan varje rör. Sedan pipetterade vi ner lika mycket buljong i alla provrör. Därefter tillsatte vi antibiotika i det första röret och gjorde spädningsserien. Sist av allt gjorde vi en bakteriesuspension och tillsatte en droppe av suspensionen till varje rör. Koncentrationen av buljong och bakterier var alltså densamma i alla rören, medan koncentrationen av antibiotika skiljde såg åt. Rören inkuberades i 37 C över natten.

Tolkning av resultatet

Dagen därpå tittade vi på rören (med blotta ögat). De stod i ordning, med röret vars antibiotikakoncentration var högst längst till vänster. Ju längre till höger ett rör stod, desto lägre var koncentrationen av antibiotika i det.

Innehållet var grumligast i det rör som stod längst till höger eftersom dess koncentration av antibiotika var lägst. Bakterierna hade förökat sig. Men ju högre koncentrationen av antibiotika var i ett rör (ju längre till vänster ett rör stod), desto färre bakterier fanns det i röret. Flera rör till vänster var helt klara; där hade ingen bakterietillväxt skett eftersom antibiotikan tagit död på dem.

Nu gällde det att hitta det första röret, räkna från höger, som var helt fritt från bakterier. I det röret har antibiotikan dödat alla bakterier, samtidigt som det innehåller så lite antibiotika som möjligt. I röret till höger om det fanns det ett rör med bakterier och det är ju dumt om man vill bota en bakteriell infektion. I röret till vänster fanns det i stället ett rör som också var utan bakterier men med mer antibiotika än nödvändigt, och det är ju också dumt. Så precis det där röret där alla bakterier är döda (buljongen är helt klar) med minsta möjliga mängd tillsatt antibiotika är röret med rätt MIC-värde för testad antibiotikasort.

Vi tittade på vilken spädningsfaktor som använts, och utifrån det räknade vi fram koncentrationen av antibiotika i röret. Koncentrationen uttrycks i ug/mL. Det är det som är en antibiotikas MIC-värde. Utifrån MIC-värdet bestäms vilken koncentration av antibiotika en patient ska ha för att helt säkert få död på alla bakterier utan att antibiotikan överdoseras. Jag kommer att räkna på MIC-värdet i mitt forskningsprojekt.

In English

When I wrote my latest post on the research project I’m starting to set up here at home, I remembered a laboration I did at the university when I was still educating myself to become a biomedical analysts. I never told you about that lab, maybe because I had too much to do. But it was about the antibiotic resistance and the MIC value. We simply did a laboration where we worked out the MIC value of a certain antibiotic. The laboration was both interesting and very important, given the amount of antibiotic resistance we have in the world today. In addition, the laboraion has also become important for me in my own research that I will do here at home. That’s why I thought about this laboration now, even though it was a long time since we did it (term 3). Thankfully I still have all the papers, both those I received from the university and the work and notes I wrote myself during the education.

What is MIC?

The abbreviation MIC comes, like most other abbreviations in the laboratory world, from English. MIC stands for minimum inhibitory concentration. It is the smallest concentration of a certain antibiotic needed to kill a certain bacterial infection.

The laboration

Finding an antibiotic’s MIC value is quite easy. You should be able to make a serial dilution, have a broth as nutrition for the bacteria and the antibiotic in liquid form. It is the antibiotic that will be diluted so that its concentration ranges from 100 μg / mL to 1 μg / mL. But no, you should not have 100 test tubes. The dilution should be done to halve the concentration of antibiotics between each tube (100; 50; 25; 12.5 μg / mL and so forth …)

We started by calculating the dilution factor for the antibiotic that would be diluted between each tube. Then we pipetted the same amount of broth in all test tubes. Then we added the antibiotic into the first tube and made the dilution serie. Last of all, we made a bacterial suspension and added one drop of suspension to each tube. Consequently, the concentration of broth and bacteria was the same in all tubes, while the concentration of antibiotics differed. The tubes were incubated at 37 ° C overnight.

Interpretation of the result

The next day we looked at the test tubes (just with our eyes). They were in order, with the tube whose antibiotic concentration was highest at the far left. The further to the right a tube stood, the lower the concentration of antibiotics in it.

The content was the most cloudy in the tube to the far right because its concentration of antibiotics was lowest. The bacteria had grown. But the higher the concentration of antibiotics was in a tube (the longer to the left a tube stood), the fewer bacteria there were in the tube. Several test tubes to the left were completely clear; hhere had been no bacterial growth because the antibiotic killed them.

Now it was about finding the first tube, counting from the right, which was completely free from bacteria. In that tube, the antibiotic has killed all bacteria, while it contains as little antibiotics as possible. In the tube to its right there was a tube of bacteria and it’s stupid if you want to cure a bacterial infection. In the tube to its left there was a tube that was also without bacteria but with more antibiotics than necessary, and that is also stupid. So just that tube where all bacteria are dead (the broth is completely clear) with the least amount of added antibiotics, that tube has the correct MIC value for tested antibiotic type.

We looked at the dilution factor used, and from that we calculated the concentration of antibiotics in the tube. The concentration is expressed in μg / mL. That’s what an antibiotic’s MIC value is. Based on the MIC value, a patient is given the correct concentration of antibiotics to completely kill all bacteria infection without the antibiotic being overdosed. I will count on the MIC value in my research project.

Källa/Source: 

Forslund, T. Antibiotikaresistens. Laboration. Linköpings Universitet. Oktober 2014.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 16 juli, 2017 by in - Mikrobiologi T3, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: