Yrkesstolthet som legitimerad biomedicinsk analytiker

Nu arbetar jag som biomedicinsk analytiker på klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM), och det känner jag verkligen yrkesstolthet över att få göra. Här har jag tidigare gjort tre veckors VFU som en del av min utbildning, Men i våras började jag alltså arbeta. 

Komponentberedningen delar upp blodet

Jag började med upplärning på komponentberedningen där vi tar emot blodet från blodtappen och våra två blodbussar. Blodets olika komponenter separeras så som jag beskrev i ett inlägg från min VFU. Jag jobbar tvåskift; 7;30 – 16:30, eller 12:45 till 21:45. Inga helger.

Att ”göra trombocyter”

Efter att ha arbetat ett tag på komponentberedningen blev jag också upplärd på att ”göra trombocyter.” Jag tar alltså hand om alla buffy-coat-påsar och bearbetar dem för att få påsar med ett trombocytkoncentrat. Här är arbetstiden alltid 07:30-16:30. Inga helger. Framåt hösten ska jag dessutom lära upp mig på akutlabb, och eftersom det är en dygnet-runt-verksamhet kommer jag få jobba alla möjliga tider då.

Blodets olika komponenter räddar livet på människor

Den största skillnaden mellan att vara student och anställd är (förutom lön i stället för lån) stoltheten som jag känner över att vara biomedicinsk analytiker. Det känns häftigt att veta att jag exempelvis i onsdags gjorde 12 påsar med trombocyter (blodplättar) som kan rädda livet på 12 personer. Det har gått snabbt att komma in i verksamheten och jag har redan fått vara med och handleda studenter. Det är både spännande, roligt och utmanande. Studenterna hjälper mig att komma ihåg det jag lärt mig på universitetet och ställer frågor som gör att jag inte börjar arbetar på rutin.

Internkontroller garantera kvalitet

Varje vecka gör vi flera internkontroller. Både helblods- och inlinepåsar kontrolleras (alltså det jag i tidigare inlägg kallade WB- och NPT-påsar). Då väger vi dem för att se att vikten ligger innanför ett bestämt referensintervall. Sedan centrifugeras de och pressas varpå plasma respektive erytrocyter (röda blodkroppar) vägs. Även de påsarnas vikt ska ligga innanför ett visst referensintervall. Sedan ska olika EDTA-rör med erytrocyter, buffy-coat respektive trombocyter analyseras av klinisk kemi. Erytrocyterna och plasman ska dessutom också analyseras på vår egen avdelning, med hjälp av flödescytometri. Då använder vi polypropenrör. Det vi analyserar är antalet trombocyter och leukocyter, samt Hb-värdet och erytrocytvolymfraktionen.

 

Vad tycker du?