Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Ultraljud

Under terminen som varit har vi bland annat fått en visning av hur ett ultraljud av hjärtat går till. Det är en av många arbetsuppgifter en biomedicinsk analytiker kan utföra. En av mina klasskamrater agerade patient, medan laborationshandledaren utförde undersökningen. Så vad är då ett ultraljud?

patient-470514

Tekniken

Om man skulle rita upp ultraljudet som ett mönster på ett papper skulle det vara ett streck som går i vågor, med en topp och en botten, precis som vågorna ute på havet gör. Man kan dessutom rita upp ultraljudet i ett koordinationssystem. På Y-axeln har vi våglängden, på X-axeln är tiden. Våglängden är det vågräta avståndet mellan vågens topp och dess botten, medan frekvensen är antalet våglängder per tidsenhet.

Ljudet är en energiform som kan gå genom vävnad. Om vävnaden är homogen går energin rakt igenom, men om den i stället är heterogen kommer den del av energin som krockar med vävnad att studsa tillbaka.  Det är dessa ”tillbakastudsar” som är ett eko och ekot skapar sedan en bild. Bildens olika delar skiljer sig i färgstyrka, beroende på hur starkt ekot är. Ju mer kompakt en vävnad är, desto starkare blir färgen på bilden. Ju mer av ljudvågen som släpps igenom, desto mindre studsar tillbaka och desto svagare blir just den delen av bilden.

Man kan använda sig av ultraljudet i olika lägen. Ett A-läge skapar en endimensionell bild, den är platt.  B-läget skapar en 2D-bild av vävnaden, medan M-läget skapar en bild med rörelse. Ljudet kommer då i kontakt med exempelvis hjärtat som slår. Då ändras signalens frekvens genom att antigen öka eller minska, och denna ändring i frekvensen är proportionell mot både hastigheten och riktningen på de röda blodkropparna, alltså blodet, som rör sig genom hjärtat. Det går också att skapa en 3D-bild, men då måste en doppler användas och bilden ska rekonstrueras i en dator.

 Vad en biomedicinsk analytiker kan se…

Ett ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) visar hjärtats fysiologi, hur det fungerar, vilka mängder blod det klarar av att pumpa, hur stora kamrarna och förmaken är, och med vilken kraft de kan dra ihop sig, samt väggarnas tjocklek, klaffarnas utseende, och om det finns eventuell vätska i hjärtsäcken. Slagvolymen är en av de viktigaste sakerna att kunna se när man gör ett ultraljud med en doppler. Man kan också ta reda på vad det är för tryck i det lilla kretsloppet, och hur stora eller små tryckskillnaderna är mellan de olika delarna i kretsloppet. Hjärtsvikt är en diagnos som kan göras med stöd av ekokardiografi. Vid distribution av läkemedel kan hjärtat stressas, varpå en eventuell kärlkramp kan bedömas. Artärer och venen som ligger ytligt kan undersökas, då man kan hitta stenoser. Lungsjukdomar kan också diagnosticeras med hjälp av ultraljud.

Ultraljud hjärta.

Ultraljud hjärta.

Bilderna ultraljudet ger är svartvita, men idag går det också att få bilder med färg. Man kombinerar då det pulserande ekot som ger anatomisk information med en doppler. Då kan man koda bilderna med färger så att hastigheten på exempelvis blodet i kärlet syns som en färg, mot en svartvit bakgrund som består av vävnad.

Källa:

Ágato, Á. Lungfysiologiska metoder för diagnostik av olika sjukdomar. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-05-04.

Blaufuss.org. (Hämtad 2015-05-08)

Evans, D H. Ultrasonic colour doppler imaging. The Royal Society Publishing. .

Fuster, V. Walsh, R A. Harrington, R A. Hurt´s the heart. 13:de upplagan. Kina: McGraw-Hill Companies. 2011.

Förmaksflimmer.com. Vilka hjärtsjukdomar kan en ultraljudsundersökning av hjärtat ge besked om? 2007. (Hämtad 2015-05-08.)

Hjärt- och lungfonden. Hjärtsvikt undersökningar.  2015-04-07. (Hämtad 2015-05-08).

Lindahl, T. Kemiska markörer för hjärtsjukdom. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-09.

One comment on “Ultraljud

  1. Pingback: EKG | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 23 juli, 2015 by in - Klinisk fysiologi, - Laborationer T4, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: