Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Järnbristanemi

Järnbrist och järnbristanemi är två olika saker. Först inträffar järnbristen, sedan utvecklas den till anemi om man inte behandlar järnbristen. I samband med järnbrist är nivåerna av hemoglobin (Hb), transferrin och medelcellvolymen (MCV) normala. Tranferrinreceptorerna blir fler. Ferritinet sjunker. Men det är först när ferritinet tagit slut helt och hållet som tillståndet övergår till järnbristanemi. Då är alla värden låga förutom transferrinreceptorerna som ökat ännu mer i mängd. Det här har att göra med hur järnomsättningen fungerar.

Järnbristanemi kan beror på flera olika saker; inre blödning så som vid exempelvis magsår, felaktig kost, celiaki (glutenintolerans) som gör att tarmen inte kan ta upp viktiga ämnen lika bra, graviditet, kraftiga menstruationer eller någon bakomliggande sjukdom. Anemin kan delas in i två olika typer; absolut och funktionell.

Absolut (vanlig) järnbristanemi

I samband med vanlig järnbrist är det slut på kroppens lagrade järn, ferritinet. Det här beror oftast på någon blödning i kroppen. Ferritinet kommer att ta slut innan blodets Hb-nivå sjunker eftersom kroppen kommer att använda sig av ferritinet för att hålla Hb-nivån uppe. Men till slut kommer naturligtvis också Hb-nivån att sjunka. När ferritinet är slut kommer kroppen att börja producera microcytära erytrocyter.

Funktionell (sekundär) järnbristanemi

Funktionell järnbrist innebär att kroppen visserligen har lagrat järn (ferritin), men att den inte kan använda sig av det. Det beror ofta på någon form av inflammation i kroppen, vilket gör den funktionella järnbristen till en sekundär järnbrist.

I samband med en inflammation syntetiseras det cytokiner i kroppen. Cytokinerna får levern att producera mer hepcidin vilket sänker nivån av ferroportin. När nivån av ferroportin sjunker, då kommer ferritinet i makrofagerna bli kvar eftersom det inte kan transporteras ut över makrofagerns cellmembran. Transferrinet i plasma sjunker därmed, och då får erytronet inget järn. Erytron är detsamma som blodceller som specialiserat sig på att hålla igång syregastransporten genom kroppen. Dessa finns i både benmärg och blodbana. När erytronet inte längre får något järn uppstå funktionell järnbrist. Nu börjar benmärgen att bilda erytrocyter som är mikrocytära.

Analyser

Genom att en biomedicinsk analytiker kontrollerar patientens blodstatus, så som vi gjorde under den tredje terminens laboration ”Centrifugering av blodceller,” kan man ta reda på patientens medelcellvolym (MCV) och medelvärdet av cellernas hemoglobin (MCH). Dessa brukar, tillsammans med nivåerna av järn och ferritin, vara låga. Tranferrinvärdet är högt, men dess järnmättnad låg.

Om man tittar på en blod-diff ser man att de röda blodkropparna visar på anisocytos, brist på homoglobin (hypokromasi), samt att de är mikrocytära.

Källa:

Birgegård, G. et al. Anemier. Läkemedelsboken. 2015. (Hämtad 2015-07-21).

Nilsson-Ehle P, et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Vorkapic, E. Röd blodbild, järnomsättning, anemier. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-13.

One comment on “Järnbristanemi

  1. Pingback: Anemier | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 21 juli, 2015 by in - Hematologi, Termin 4 and tagged , .
%d bloggare gillar detta: