Trombocytaggrigometri

Detta är en fortsättningen på inläggen som handlar om Hemostas och Trombocytens receptorer. Trombocytaggregometri är en metod med vilken en biomedicinsk analytiker kan mäta effekten av trombocytens olika agonister och antagonister. Principen bygger på att en ljusstråle skickas genom en kyvett (tänkt dig att det ser ut som en brunn i en mikrotiterplatta, men mycket större och bara en brunn som inte sitter ihop med någon annan brunn) som innehåller plasma med trombocyter och magnet för omrörning. En fotocell fångar upp ljusstrålen. Ju mer trombocyterna aggregerat, desto mer ljus fångar fotocellen upp eftersom trombocyterna kommer att klumpas ihop och lämna mer plats åt ljuset att passera.

trombaggrigo1197Men först måste man sätta en baslinje. Baslinjen är det som är utgångspunkten för hur maskinen ska värdera ljusgenomträngligheten i alla tester med kollagen, ADP osv. En viss mängs ljus passerar genom kyvetten, men inte allt ljus eftersom trombocyterna som är oaktiverade hindrar en del av ljuset.

Som du ser på bilden är det bara en del av ljuset som når genom kyvetten, medan en del av ljuset hindras av trombocyterna som har sin normala form och funktion. Här nollställer vi värdet (baslinjen), och bestämmer att när så här mycket ljus passerar genom kyvetten är värdet noll. Ljusgenomträngligheten är 0, aggrigometrin är 0.

trombaggrigo1197

När man sedan tillsätter kollagen till plasman med trombocyterna. Kollagenet binder in till sina receptorer (GP1a/2a, GPVI, TIIICBP, PECAM-1, P47, GPIV och P65), då aktiveras trombocyterna, vilket är en del av den primära hemostasen. De ändrar form och tar mer plats vilket gör att mängden ljus som passerar genom kyvetten minskar. Det ser ut ungefär som på bilden. I början får fotocellen mindre ljus att läsa av.

Men – vad som är viktigt att komma ihåg här är det som händer sedan. Trombocyten börjar spotta ut sig ADP, TXA2 och serotonin. Dessa ämnen lockat till sig fler trombocyter, och de börjar klumpa ihop sig. Till slut kommer fibrinogen att binda in (sekundär hemostas), och med hjälp av trombin blir fibrinogen till fibrin vilket innebär att det bildas en trombos. När klumpen bildats, då tar ju trombocyterna mindre plats, det släpps igenom mer ljus.

trombaggrigo1197

I nästa kyvett har vi bara tillsatt ADP, alltså inte kollagen som i kroppen brukar vara det första som aktiverar trombocyten. Men ADP är också en trombocytagonist. ADP binder in till sina receptorer P2Y1 och P2Y12 som aktiverar trombocyten samtidigt som ADP också gör så att trombocyterna klibbar ihop. Detta påverkar mängden ljus som passerar genom kyvetten, och nu ökar det eftersom trombocyterna har klumpat ihop sig och ger ljuset mer plats. Men hur mycket eller lite ökar ljusets genomtränglighet (aggrigometrin) i förhållande till exempelvis serotonin? Vi tittar på det också, så att vi kan jämföra. Först tittar vi i en kyvett sedan kommer vi att titta på de olika kurvorna som dyker upp på dataskärmen i samband med aggrigometri.

trombaggrigo1197

Serotonin är också en trombocytagonist som binder in till sin receptor 5HT2A, ämnet gör alltså precis som ADP också så att trombocyterna aktiveras och dras till varandra och klumpar ihop sig (aggregerar) eftersom de blir lite klibbiga. Men effekten blir mindre än med ADP. Det beror på att serotonin är en svagare agonist än var ADP är. Formförändringen som orsakas av serotonin i samband med trombocytens aktivering är mindre än samma formförndring som sker när man tillsätter endast ADP. Hur jag vet det? Jag har sett kurvorna som skrivs ut från aggrigometern. Vi ska titta på det snart. Först tittar vi in i den sista kyvetten som innehöll trombin, för att se hur trombocyterna och ljuset reagerar.

trombaggrigo1197I den allra sista kyvetten tillsatte vi trombin som band in till receptorerna PAR-1 och PAR-4. Detta gjorde så att trombocyterna aggregerade riktigt ordentligt med varandra. Ljusets genomtränglighet ökade med andra ord.

Analysresultatet

Analysresultatet visas på en dataskärm. Det visas i form av olika kurvor, och vi tittar först på den första kurvan som beskriver baslinjen.

BASlinje

På X-axeln har vi ljusets genomtränglighet, vilket är det samma som graden av aggrigometri. I kyvetten har det inte skett något alls – ingen aktivering och ingen agrigometri. Därför nollställer vi detta, det är detta som är baslinjen. På Y-axeln har vi tiden, räknat i antalet minuter. Med hjälp av tiden kan man se hur lång tid det tar för trombocyterna att aktiveras eller aggregera. Nu tittar vi på kollagenet.

KollagenLINJE

Kollagenet gör först så att ljusets genomtränglighet minskar. Kurvan går uppåt. Det beror på att trombocyterna aktiveras, de tar större plats precis så som jag beskrev i det första stycket intill bilden som visar kyvetten med kollagen. Men sedan minskar ljusets genomtränglighet, det beror på aggregering. Trombocyten spottar ju ur sig ADP, serotonin (autokrin signalering) och TXA2 som gör trombocyterna klibbiga och får det att klumpas ihop. Sedan gör också trombinet som finns i plasman så att fibrinogetet blir till fibrin. Det har alltså bildats en trombos. Titta på hur det ser ut i kyvetterna med ADP och serotonin; det ser ut ungefär på samma sätt i kyvetten med kollagen när aggregationen har skett där.

Nästa kurva visar ADP. Åter igen har trombocyten först aktiverats (kurvan stiger lite) då trombocyterna ändrar form och tar mer plats, vilket minskar ljusets genomtränglighet. Sedan ökar genomträngligheten (och aggregationen ökar) då kurvan går neråt igen. ADP aggregerar mer än kollagen.

ADPLINJE

Vi tillsatte serotonin i en av kyvetterna, och här skedde en aktivering av trombocyterna på samma sätt som i tidigare prov. Sedan skedde en agglutination som ett resultat av att serotoninet dragit till sig trombocyter och att fibrinogeten fått binda in och omvandlats till fibrin.

SerotoninLINJE

Bindningen till trombinreceptorerna leder till att bland annat att serotonin utsöndras. Det kan vara en anledning till att reaktionen blir så stark. Anledningen till att agglutinationen sedan minskade är antitrombinet som finns i plasman. Trombinet är trombocytens agonist, medan antitrombinet är dess antagonist. Kurvan svänger upp och ner som den gör eftersom trombin och antitrombin tävlar om receptorn.

TROMBINLINJE

Nu kan du testa dina kunskaper om trombocyten genom frågesporten Trombocyten. Du får några frågor att besvara, och varje fråga har ett par svarsalternativ. I slutet av frågesporten får du veta hur många rätt du fått. Du behöver minst 60 % rätt på frågorna för att bli godkänd. Lycka till!

Källa:

Eriksson, A. Trombocytaggrigometri. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-03-03.

Till källförteckningen gör också de källor som nämns i de inlägg jag länkar till i detta inlägg.

Vad tycker du?