Ateroskleros

Ateroskleros är detsamma som åderförkalkning. Ordet kommer från grekiskan där ”ate” betyder kärl, medan ”skleros” antyder att det ser ut som en svamp. Det är lätt att tro att det finns kalkbeläggningar inne i blodkärlet när man har drabbats av åderförkalkning, men riktigt så enkelt är det inte. Det finns visserligen kalciumjoner, men också fett och kolhydrater. Det är alltså flera saker som orsakar sjukdomen dom leder till ökad risk för trombos. Det går till så här:

  1. Det bildas ett aterosklerotiskt plack bestående av bland annat fett, kolhydrater och kalciumjoner på insidan av blodkärlet.
  2. Olika riskfaktorer kan skada kärlets insida. Dessa riskfaktorer kan vara ett högt blodtryck (över 140/90) som trycket på kärlet så att det skadas (eftersom det blivit stelt av placket), höga blodfetter (höga LDL-nivåer alltså Low Density Lipoprotein som oxiderats, glykerats eller karbamylerats), rökning (cigarettrök innehåller ämnen som skadar insidan på våra blodkärl), att vara av manligt kön (kvinnans menstruation minskar hematokriten och hemoglobinet vilket är bra eftersom hög hemtokrit kan skada kärlen och järn kan oxidera vilket också skadar, samtidigt skyddar östrogenet kärlen), stress ökar stresshormonet kortisol som kan leda till en antiinflammatorisk reaktion i kärlen, brist på motion, diabetes då glukos binds till endotelcellerna så att dessa inte kan utsöndra kväveoxid. Bristen på kväveoxid kan bidra till trombocyternas aktivering. Slutligen är hög ålder också en riskfaktor.
  3. Efter att insidan på kärlet har skadats startar en inflammatorisk process i kärlet. De hög LDL-nivåerna är en stor anledning till detta, eftersom det påverkar endotelet. Inflammationen är till för att kärlet ska kunna repareras. Nu kommer olika blodceller att hjälpa till med inflammationen; monocyterna differentieras till makrofager med scavanger-receptorer som fagocyterar LDL i blodkärlens väggar. Sedan dör makrofagerna och då kallas de för skumceller. Namnet skumcell kommer från deras utseende; de ser ut som om de hade skum (som diskmedel) på sig. Detta är fettet som cellerna har fagocyterat. Men det finns också T-lymfocyter som hjälper till.
  4. Den glatta muskulaturen ökar i mängd och växer in genom basalmembranet. Musklerna kan inte längre dras ihop, i stället börjar det att bildas bindväv. Dessutom finns det också fibroblaster. Skumcellerna, fyllda med LDL, blir upplösta och fettet lagras på insidan av kärlet.
  5. Det har skapats en förträngning, och denna förträngning är lokal – den finns alltså bara på en begränsad plats i kärlet och ofta har den ett hölje av bindväv runt sig som gör att den håller ihop lite bättre och inte går sönder. Den finns alltså bara på en begränsad del av kärlet. Dessa förträngningar sätter sig i första hand på platserna där artärerna delar på sig.
  6. Diametern på blodkärlens lumen sjunker, vilket leder till att blodflödet genom kärlet minskar, och därmed minskar också tillförseln av både syre och näring som ska gå till de vävnader som finns intill kärlets förträngning.
  7. Det blir syrebrist i vävnaderna. Då kommer vävnaderna att förändra sin förbränning och gå över till laktatförbränning (mjölksyra). Det bildas alltså vätejoner, vilket försämrar vävnadernas funktion.
  8. Nervceller stimuleras och det gör ont.
  9. Skadan kan bidra till trombocyternas aktivering genom minskad mängd kväveoxid som annars hade hindrat trombocyternas aktivering. Kollagen blottas i kärlet, vilket leder till formförändring hos trombocyterna. Vävnadsfaktorn kan också utsöndras. Detta ökar risken för trombos.

Trombocytopeni 10

Trombocytopeni 8De vanligaste ställena i kroppen där man hittar ateroskleros är i aortan som finns i bröstkorgen eller i buken. Dessa är kärl är stora och trycket är högt, därför bildas det inte ås mycket plack i dem. Men i stället är det de glatta musklerna som förtvinar vilket leder till något som kallas för aneurysm (försvagning i kärlväggen). Detta innebär att kärlet blir väldigt skört och har lätt för att spricka. Om något av dessa kärl spricker dör patienten väldigt snabbt.

Om man i stället har en förträngning i kranskärlen kan man drabbas av kärlkramp. Om förträngningen sitter i benen kan patienten drabbas av en smärta som gör det omöjligt att gå, man måste vila med jämna mellanrum. En trombos i halspulsådern kan gå upp i hjärnan, vilket i sin tur kan leda till stroke.

Behandling

  • Förebygg genom att sänka blodfetterna, blodtrycket och blodets viskocitet (blodförtunnande läkemedel).
  • Behandla genom läkemedel mot kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtarytmi.

Trombocytopeni 6Statiner är ett läkemedel som ofta ges i samband med ateroskleros. Läkemedlena sänker kolsterolhalten genom att hämma upptaget av kolesterol i tarmen och genom att hämma syntes av kolesterol i kroppen. Syntesen hämmas genom att ett enzym (HMG-CoA-reduktas) som finns i kroppen hämmas. HMG-CoA är en förkortning för hydroxy-metyl-glytaryl-CoA-reduktas, och detta producerar alltså kolesterol framför allt i levern men också i andra celler.

Trombocytopeni 5

Det här enzymet(HMG-CoA-reduktas) syntetiseras i vår kropp under hela dygnet, men mest på nätterna. Därför tar man tabletten på kvällen. Samtidigt ska man naturligtvis också äta nyttigt. Statiner kommer från en jästsvamp och hämmar våra cellers tillverkning av HMG-Coa-reduktas, vilket i sin tur sänker kolesterolhalten. Statiner är också antiinflammatoriska och antioxidativa samtidigt som de kan stabilisera placket vilket är bra eftersom man inte vill att det ska vandra upp till hjärnan.

Trombocytopeni 7
Nivån av HMG-CoA-reduktas stiger på natten.

Statiner kan också orsaka en del biverkningar, så som förhöjda levervärden, muskelvärk, diabetes mellitus och besvär med magen.

Arterioskleros – skadan finns framförallt i artärträdet.

Ateroskleros – åderförkalkning.

Källa:

Fass.se. Inegy. 2015. (Hämtad 2015-07-07).

Nilsson-Ehle P, et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Pettersson, K. Kardiovaskulär patofysiologi och farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-11.

Wiklund, O. Blodfettsrubbningar. Läkemedelsboken. 2015. (Hämtad 2015-07-07).

Vad tycker du?