Arbetsfysiologi är ett fysiologiskt test som avslöjar en kropps dolda hemligheter

Du kanske inte känner till det, men många av oss har redan varit i kontakt med arbetsfysiologi själva, för vår egen del. Allt fler människor börjar träna i någon form, både intresset för och kunskapen om träning verkar öka hela tiden. Två rätt vanliga tester du kan göra är Åstrands och Cooers test.

Åstrands  och Coopers test

Åstrands test är ett av många test som man kan göra i syfte att ta reda på vad man har för kondition. Vad man framför allt tittar på är den belastning (watt) du utsätts för och din puls. Watt är den belastning som läggs på löpbanan (eller cykeln). Hur stor belastning tål personen innan han/hon inte orkar längre? Det finns referensvärden för detta, och värdena beror på personens kön och ålder. Utifrån detta påverkas både på vilken nivå man ska påbörja belastningen, hur snabbt den ska höjas och hur mycket belastning individen tål.

I samband med Coopers test springer du så långt du kan (och därmed också så snabbt du kan) på 12 minuter. Alternativt kan du springa en bestämd sträcka så snabbt du kan. Utifrån tiden du får kan du sedan gå in i en tabell och ta fram ditt VO2max.

Arbetsfysiologi kan testa din mjölksyretröskel

Dessutom – om du vill kan du få ett stick i fingret med jämna mellanrum för att mäta mjölksyrenivån i blodet. Under arbetstestets gång får du först värma upp en liten stund genom att röra dig på bandet med ganska liten belastning. Det är hastigheten du rör dig med och hur brant uppförsbacken på bantet är som tillsammans räknas som belastning. Sedan ökar du hastigheten och så kan du styra hur brant det ska vara. Belastningen ökar med jämna mellanrum under hela testet tills dess att du inte längre orkar. Då får den som leder testet ta ut tabeller, och utifrån dem kan ni få väldigt mycket information om din kondition.

Arbetsfysiologi i kliniska sammanhang

Förutom att vi vanliga Svenssons kan betala olika kliniker för att få sådana här tester utförda, kan patienter också utföra dem på fysiologiska kliniker runt om i landet. Då är det ofta en biomedicinsk analytiker utbildad med inriktning mot klinisk fysiologi som utför testet. Syftet med ett sådant test på en patient kan exempelvis vara att se hur hjärta och lungor arbetar under belastning inför en operation av hjärta eller lungor.

Klinisk fysiologi är för dig som vill ha mycket patientkontakt, eftersom du inte bara arbetar för patienten utan och med patienten. Här tittar du på hur patientens värden förhåller sig till varandra när kroppen utsätts för hårt arbete. Visar patienten några tecken på sjukdom?

Det hårt arbetande hjärtat

Du mäter EKG-kurvan tillsammans med hjärtfrekvensen och all den information som ett EKG ger. Hjärtat beter sig lite annorlunda under hårt fysiskt arbetete jämfört med hur det beter sig i samband med vila. Det venösa återflödet ökar (vi andas snabbare och venpumpen arbetar hårdare). Hjärtats kontraktionskraft ökar som ett svar på det ökade venösa återflödet. Hjärtats slagvolym ökar också. Om hjärtat skulle vara sjukt kan du se det på EKG-kurvan.

Det går att följa hjärtfrekvensen (HF) och se när patienten har uppnått sin maximala hjärtfrekvens (HF). Den maximala HF, som ofta lite slarvigt kan kallas för maxpuls, kan räknas ut genom att du tar 220 minus åldern. En person som är 20 år gammal bör alltså ha en maximal hjärtfrekvens på 200 slag/minut. I alla fall enligt tabellen, individuella skillnader förekommer. Maximala HF brukar minskar med ungefär 1 slag/minut varje år, men förändras inte i övrigt varken av träning, vikt eller något annat. När man tränar kan man använda sig av den maximala hjärtfrekvensen för att räkna ut hur hårt man tränar (alltså hur många procent av pulsen man ligger på i snitt). Om du inte känner dig helt säker på EKG-kurvan ska du läsa inläggen om EKG och Sjukt EKG.

Blodtryck och andning

Blodtrycket mäts med vanlig manschett under testets gång. Läs gärna inlägget om hur du mäter blodtrycket. Andningsfrekvensen mäts också. En normal andningsfrekvens hos en person som vilar ligger runt 14 andetag/minut, medan det under hårt arbete kan ligga runt 50 andetag/minut. Tillsammans med andningsfrekvensen mäts också mängden syre som tas upp i kroppen och mängden koldioxid som lämnar kroppen. Genom att mäta andningsfrekvensen får du också veta värdena för VO2, VCO2 och VE. De här värdena förklarar jag tydligt längre ner i inlägget.

Hur känns det?

Samtidigt som testet utförs ska patienten beskriva hur det känns. Det kan vara svårt att göra det under hård fysisk ansträngning. Det löser du genom att ge patienten en lapp med en numrerad punktlista. Hur jobbigt känns det, på en skala från ett till tio?

Arbetsfysiologi visar olika värden

VO2 är det samma som vår syreförbrukning och den påverkas av vår längd och vikt, kön, hur vältränade vi är och av våra gener. Enheten är liter/minut. Syreförbrukningen talar om hur mycket syre vi tar upp medan vi utför testet. Genom andningsmasken kan du mäta hur mycket luft personer andas ut per tidsenhet. En datorn som masken är kopplad till kontrollerar och jämför mängden syre och koldioxid i utandningsluften, med mängden som finns i inandningsluften. Anledningen till att mätningen endast görs i utandningsluften är att vi ju redan vet hur mycket det finns av de olika gaserna i inandningsluften. Det finns tex ca 21 % syre i luften. Det intressanta i det här testet är att ta reda på hur mycket syre som kommer ut med utandningsluften, alltså hur mycket syre personen tar upp, och hur mycket koldioxid som vädras ut.

VO2max är det maximala VO2. Enheten är liter/kg x min. VCO2 är utvädringen av koldioxid. Även här är enheten liter/minut. RQ kan också förkortas som RER från engelskans Respiratoric excange ratio. På svenska kan du säga syrgasutbyte. RQ står för den respiratoriska kvoten. Den beräknas genom division av CO2/VO2. Den här kvoten beskriver förhållandet mellan förbrukning av syre och utvädring av koldioxid i samband med förbränning av näring. Av kvoten kan man utläsa om kroppen bränner mest fett eller kolhydrater.

VE är detsamma som lungventilation, alltså hur mycket luft som går in och ut ur lungan. Enheten är liter/minut och under vila brukar det ligga mellan 5-7 L/min, medan hårt arbete kann innebär ca 200 L/min. VE/VO2 är detsamma som ventilatorisk tröskel. Den ventilatoriska tröskeln visar när ventilationen (in- och utandning) blir oproportionellt stor i förhållande till syrekonsumtionen. Om den skulle bli det skulle patienten råka ut för hyperventilation.

Hur de olika parametrarna förhåller sig till varandra

EKG:t kommer att visa att hjärtfrekvensen (HF) ökar i takt med syreupptagningen (VO2), förhållandet HF och VO2 mellan  är linjärt. Ju högre belastning desto mer ökar både VO2 och VCO2. I börjar kommer syreupptaget vara högre än utvädringen av koldioxid. Men till slut kommer man till en punkt där utvädringen av koldioxid blir högre än upptaget av syre. Precis vid den punkten har man uppnått ungefär det  man orkar. Här ligger den så kallade respiratoriska kvoten (RQ). När du fortsätter att öka belastningen utan att VO2 ökar, då har personen nått sitt maximala VO2 (VO2max).

Några saker som visar att testpersonen inte orkar ge mer:

När den respiratoriska kvoten är uppnådd vet du att patienten har nått gränsen för sin förmåga. Detsamma gäller när patientens VO2 inte längre ökar, trots att du ökar belastningen som patienten utsätts för. Det tredje sättet som kan göra dig säker på att patienten inte orkar mer är att hans eller hennes maximala ventilation är uppnådd. Nu är det dags att avsluta testet arbetsfysiologi.

Källa:

Bengtonsson, V. Att springa i prattempo. The winning edge. (Hämtad 2015-06-25)

Bjarnegård, N. Arbetsfysiologi. Cirkulatorisk och respiratorisk anpassning till fysiskt arbete. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-05-11.

Bjarnegård, N. Syreupptagning. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-05-13.

Jansson, E. Arbetsfysiologi/arbetsprov. Basal fysiologisk metodik, 3 hp. Biomedicinska Analytiker. Kompendium. Karolinska Institutet. 2009.

MedicinskOrdbok.se

Movescount.com En webbsida där vi som tränar med pulsband och pulsklocka kan ladda upp våra träningspass för att utvärdera dem. Graferna visar tid, hastighet, puls, VO2, R-R-intervall, kadens, andningshastighet mm.

Nilsson, E. et al. RPC-skalan vs maximalt arbetsprov – är resultaten likvärdiga? Examensarbete. Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Avdelningen för sjukgymnastik. Lunds Universitet. 2010.

Rickenlund, A. Det kliniska arbetsprovet. Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Fysiologikliniken. (Hämtad 2015-07-02).

Vad tycker du?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.