Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Blodsystemets reglering

Nu när vi har gått igenom en massa olika begrepp, så som ventonus, blodflöde och så vidare, ska vi titta på hur allting hänger ihop. Vi tittar på hur kroppen gör för att reglera lokalt blodflöde, blodtryck och venöst återflöde. Sedan sätter vi ihop …

Reglering av lokalt blodflöde

Vad som avgör vilket blodflöde som finns i en viss i en viss del av ett visst kärl är lokala mediatorer, nervtransmittorer, adrenalin, angiotensin, angiogenes, samt det som kallas för autoreglering. Autoreglering delas in i två delar; myogen och metabol autoreglering.

  • De lokala mediatorerna är ju olika ämnen (histamin, bradykinin och kväveoxid) som deltar i autokrin eller parakrin signalering. Dessa ämnen fungerar alltså som neurotransmittorer som bidrar med att skicka signaler i kroppen.
  • Nervtransmittorer som påverkas av de olika mediatorerna antingen relaxerar eller drar ihop kärlet, beroende på vilken transmittor som påverkar. I vår glatta muskulatur (som bland annat finns i våra kärlväggar) finns receptorer, varav en receptor kallas för alfa1-receptor. Detta är en g-proteinkopplad receptor som har noradrenalin som transmittorsubstans. När receptorn aktiveras ökar nivån av kalcium i cellen, vilket i sin tur leder till att kärlet dras ihop. Blodflödet minskar. Kväveoxid frisätts från endotelcellerna som sitter på insidan av blodkärlet. Ämnet relaxerar blodkärlet, vilket gör att diametern på kärlet ökar. Då ökar blodflödet.
  • Adrenalin är ett av kroppens hormoner. Det kan, precis som noradrenalin, binda till alfa1-receptorn men det är främst beta2-receptorn som är adrenalinets receptor. Om adrenalinet höjer eller sänker blodflödet beror på till vilken receptor adrenalinet binder. Om adrenalinet binder till alfa1-receptorn kommer kärlet att dras ihop och blodflödet att minska. Om adrenalinet i stället binder in till beta2-receptorn blir det tvärt om. Kärlet relaxeras och blodflödet ökar.
  • Angiotensin är också en transmittor, Den binder till angiotensin-1-receptorn (AT1-receptorn) vilket gör att kärlet dras ihop och blodflödet sjunker.

Blodsystemets reglering

 

  • Trombocytopeni 11Angiogenes innebär att nya kapillärer bildas. Det här är något som sker om vi skadar och exempelvis, då blir det ett blåmärke därför att många kapillärer har gått sönder. Kroppen bygger upp dem igen. När vi styrketränar bygger vi muskler och då måste vi också ha fler kapillärer. Det är helt enkelt så att om blodflödet ökar, då ökar också behovet av kapillärer.
  • Autoreglering delas alltså upp i myogen och metabol. Myogen autoreglering styrs av vissa delar i hjärnan och är den typ av reglering som justerar blodflödet vid minsta lilla förändring. Om hjärtatpumpar ut lite mer blod kommer blodkärlet att vidgas så att blodflödet blir detsamma, och tvärt om – ifall hjärtat pumpar ut lite mindre blod dras blodkärlet samma för att blodflödet ska hållas konstant. Tack vare detta kan tillförsel av syre och näring hållas på samma jämna nivå hela tiden, i exemplevis hjärnan och njurarna. Njurarna hjälper oss med vätskebalansen, den är jätteviktig och därför är det jätteviktigt med en jämntillförsel av näring och syre.Trombocytopeni 12
  • Den metabola autoregleringen justerar i stället de större skillnaderna. När de olika vävnadernas behov av syre ökar eller sjunker väldigt mycket kommer kroppen att använda sig av viljestyrda muskler genom att vi arbetar med dem eller slappnar av helt och hållet. Det kommer att öka eller sänka tillförseln av blod, alltså syre och näring.

Trombocytopeni 15

Reglering av puls

  • Det autonoma nervsystemet delas in i sympatikus och parasympatikus. Sympatikusnerver. Sinusknutan, AV-noden och hjärtmuskelcellerna. Transmittorsubstansen noradrenalin binder till beta1-receptorn. Då kommer det intracellulära kalciumet att öka. Det ger brantare pre-potential vilket i sin tur leder till att tröskelvärdet uppnås snabbare. (Titta på filmen jag visar i mitt inlägg om det friska hjärtat). Som ett resultat av det kommer slagkraften, slagvolymen och hjärtminutvolymen att öka. Pulsen ökar. Parasympatikusnerver. Här är det acetylkolin som är transmittorsubstans, och receptorn som acetylkolinet binder till heter muskarin2-receptor (M2-receptor). När detta sker, då blir resultatet motsatsen till det som sker vid sympatikuspåverkan. Här kommer istället sinuknutan påverkas så att pre-potentialen blir mindre brant. Pulsen går ner och hjärtminutvolymen sjunker. Pulsen sjunker väldigt mycket. Om förmakens muskler påverkas minskar det intracellulära kalciumet, slagkraften, slagvolymen och hjärtminutvolymen sjunker. Pulsen sjunker lite mindre. Viktigt: skillnaden i hur pulsen reagerar beror alltså på om det är förmaken eller kamrarna som påverkas.
  • Adrenalin påverkar också pulsen, på samma sätt som det lokala blodflödet påverkas. Adrenalinet binder in till beta1-receptorn vilket för att hjärtat stimuleras, och då ökar pulsen. Noradrenalin har samma effekt och binder till samma receptorer.
  • Tyroxin binder också till beta1-receptorerna och påverkar hjärtat på precis samma sätt. Men tyroxin gör ytterligare en sak – det ökar mängden beta1-receptorer. Därmed ökar också kroppens känslighet för adrenalin och noradrenalin. Det gör att pulsen ökar ännu mer.

Reglering av blodtryck. 

Det normala blodtrycket ska ligga någonstans runt 110-130 mmHg i övre (systoliskt) tryck, och runt 80 mmHg i nedre (diastoliskt) tryck. Ett högt blodtryck anses med andra ord ligga runt 140/90 mmHg. Det räcker att det är antingen det över eller det nedre som är högre än det ska vara, för att trycket ska anses vara högt. Blodtrycket regleras av njurens RAAS-system, erytropoietin (EPO) baroreceptorerna, det autonoma nervsystemet som delas in i sympatikus och parasympatikus, perifer resistens och hjärtat.

  • RAAS-systemet justerar kroppens salt. och vattenbalans, vilket i sin tur påverkar blodtrycket.
  • Erytropoietin är ett hormon som producerar i njurarna, som ett svar på sänkt syrenivå i blodet. Det leder till att fler erytrocyter börjar tillverkas i benmärgen, vilket i sin tur ökar blodets förmåga att transportera syre och näring genom kroppen.
  • Baroreceptorerna är inte receptorer, men de kallas för receptorer på grund av att man satte namnet på dem för länge sedan när man inte visste bättre. Det är viktigt att komma ihåg att baroreceptorer är nakna ändar på nerver. Baroreceptorerna finns i kärlväggen på halspulsådern och aortabågen. De känner av förändringar i vår kroppstemperatur och blodtrycket. Trycket i kroppens blodkärl mäts i aorta, medan trycket upp mot hjärnan mäts i halspulsådern. Informationen skickas vidare till vårt autonoma nervsystem och förlängda märgen. Men det är inte alla tryckförändringar som justeras. Baroreceptorerna utgår ifrån det tryck som vi brukar ha, medeltrycket. Om trycket sedan ökar eller sjunker justeras det. Men om trycket skulle sjunka och hållas sänkt eller längre tid, då kommer baroreceptorerna att anpassa sig till det och det sänkta trycket blir till det nya medeltrycket som dessa nerver utgår ifrån när de hjälper till med att justera vårt blodtryck. Mellan det limbiska systemet och förlängda märgen finns dessutom speciella nerver som kan stänga av våra baroreceptorer. Tack vare detta kan vi göra sådant som att ha sex utan att trycket i kroppen justeras. En man måste, exempelvis, ha ett tillfälligt förhöjt blodtryck för att få en erektion.
  • Det autonoma nervsystemet tar emot information från baroreceptorerna bland annat, och är det system som styr reaktioner i kroppen utan att vår vilja är inblandad. Systemet delas in i två delar; sympatikus och parasympatikus. Det viktiga att komma ihåg här är att både sympatikus och parasympatikus påverkar hjärtat. Men blodkärlen påverkas bara av sympatikus. Sympatikus påverkar blodtrycket på det här viset: pulsen ökar enligt ovan, vilket leder till att hjärtats slagkraft. När hjärtats slagkraft har ökat kommer också slagvolymen att öka. När slagvolymen ökar måste hjärtminutvolymen också öka. Som ett resultat av den ökade hjärtminutvolymen ökar också blodtrycket. Parasympatikus minskar sänker pulsen vilket leder till en minskning av hjärtats slagkraft. Den minskade slagkraften innebär att slagvolymen sjunker. När slagvolymen har sjunkit kommer också hjärtminutvolymen att sjunka. Det resulterat i att blodtrycket sjunker. Skillnaden mellan sympatikus och parasympatikus är alltså att sympatikus höjer blodtrycket, medan parasympatikus sänker blodtrycket.
  • Den perifera resistensen styrs av ventonus i artärerna. Om arteriolerna kontraheras, då går blodtrycket upp, om de relaxeras går blodtrycket ner. Perifer resistens påverkar blodtrycket allra mest. Men resistensen styrs också av hematokriten. Hematokriten påverkar viskositet: ju mer blodkroppar desto mer trögflytande blod. Då ökar motståndet. Få blodkroppar i förhållande till den totala mängden blod ger en lägre viskositet, det resulterar i att blodtrycket sjunker. Mer erytrocyter ger högre hematokrit, mer viskositet, mer resistens och ökat tryck. Kvinnans låga hematokrit (på grund av menstruationen) och det kvinnliga hormonet östrogen gör tillsammans att kvinnor i fertil ålder har lite lägre blodtryck. Vi har också lägre kroppsvolym, vilket också påverkar.
  • Hjärtat pumpar ut blodet i kroppen, genom aorta och artärerna. Den mängd blod som pumpas ut (slagvolymen) kommer att påverka vårt blodtryck. Hjärtats slagvolym styrs av det venösa återflödet, hjärtats slagkraft och den perifera resistensen.

Reglering av venöst återflöde

  • Det venösa återflödet är den mängd blod som kommer tillbak till hjärtat, efter att ha passerat kroppen. Mängden blod styrs av ventonus, blodvolymen, respiration, gravitation och venpumpen.
  • Ventonus, venernas förmåga att dras ihop.
  • Blodvolym. Vi har ca 4-5 L blod i kroppen, mängden beror på vår kroppsstorlek. Ju mer blod vi har i kroppen, desto mer blod kan pumpas tillbaka in i hjärtat. Blodvolymen sjunker av att vi urinerar, ger blod eller om vi skadas svårt och får en kraftig blödning.
  • Respiration. I botten på bröstkorgen finns hålvenen. Varje gång vi drar ett andetag blir det ett tryck på hålvenen, och när vi andas ut släpper trycket. Effekten av detta blir precis som vid en kontraktion av venerna. Ju djupare vi andas desto större blir det venösa återflödet.
  • Gravitation drar blodet neråt när vi står upp. Vår kroppsställning påverkar alltså det venösa återflödet. Om vi står upp blir återflödet mindre, och hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet, om vi ligger ner blir det venösa återflödet större och hjärtats arbete blir lättare. När vi står upp får hjärtat hjälp av venpumpen.
  • Venpumpen är de viljestyra musklerna och de enkelriktade venklaffarna påverkan på venernas förmåga att föra blodet framåt.

Trombocytopeni 16

Hur allting hänger ihop

Alla dessa funktioner i kroppen hänger ihop, de samspelar och påverkar kroppen tillsammans.

RAAS-systemet eller EPO kan öka vår blodvolym vid behov. En ökad blodvolym, eller en ökad andningsfrekvens, eller en ökad användning av den venösa pumpen.. dessa tre saker leder allihop till ett ökat venöst återflöde. Det ökade venösa återflödet leder till att hjärtat får större slagkraft. Den större slgakraften leder till störe slagvolym. Den ökade slagvolymen leder till ökad hjärtminutvolym. Den ökade hjärtminutvolymen leder till ett ökat blodtryck.

Vätskebrist kan ändra på hematokriten. Hemmatokriten påverkar vad som sker i kroppen. Fler blodkroppar i blodet leder till ökad viskositet då blodet blir mer trögflytande. Det trögflytande blodet gör att den perifera resistensen ökar. En ökad perifer resistens leder till ett minskat venöst återflöde. Den minskade venösa återflödet leder till minskad slagkraft, Den minskade slagkraften leder till minskad slagvolym. En minskad slagvolym leder till minskad hjärtminutvolym. Den minskade hjärtminutvolymen leder till lägre blodtryck.

Gravitationen som påverkar kroppen när vi står upp sänker blodflödet, det venösa återflödet minskar, då minskar slagkraften, därefter minskar slagvolymen. När slagvolymen minskar, då minskar också hjärtminutvolymen. Pulsen sjunker, blodtrycket sjunker. Då kommer sympatikus att aktiveras, vilket gör att slagkraften, slagvolymen och hjärtminutvolymen att ökar. Blodkärlen dras ihop, den perifera resistensen ökar. Allt detta leder till att pulsen och blodtrycket ökar igen. När vi sedan lägger oss igen blir det tvärt om.

När vi flyger

De saker som jag nu gått igenom, det är dessa som är anledningen till att man kan svullna om fötterna när man flyger längre sträckor.  Eftersom vi sitter stilla minskar det lokala blodflödet, pulsen och trycket i benen. Man använder inte venpumpen, och då samlas blodet i benen vilket leder till svullnad. När cirkulationen blir så svag, då ökar också risken för blodpropp. Vissa människor använder sig av stödstrumpor när de flyger, och det kan vara en bra idé. Stödstrumporna är som en konstgjord venpump. Dessutom kan man massera fötterna lite grann, vicka på tårna, sträcka på benen och kanske gå lite gran i planet..

Källa:

Ignarro, L J. et al. Kväveoxid som signalmolekyl i hjärt- och kärlsystemet. Läkartidningen. Volym 95. Nummer 43. År 1998.

Nilsson-Ehle P, et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Palm, F. Njuren, del 1. Föreläsning. Linköping Universitet. 2014-02-28.

Persson, K. Cirkulationsystemets fysiologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-05.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

3 comments on “Blodsystemets reglering

  1. Pingback: Binjurens hormonsystem | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Hypofysinsufficiens | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Hjärtflimmer | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 25 juni, 2015 by in - Cirkulation, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: