Litteraturuppgift: Astma

Termin 4, som nu är avslutad, har vi åter igen fått en skriftlig uppgift att göra. Förra terminen var det jag och en klasskamrat som skrev på temat klamydia, terminen innan det var vi en hel grupp som skrev på temat diabetes. Den här terminen har vi skrivit själva. Tanken med dessa skriftliga uppgifter är att träna vetenskapligt skrivande inför examensarbetet som ska göras om mindre än ett år..

Den här terminen fick jag en vetenskaplig artikel som handlade om astma och hur steroider påverkar nivåerna av astmamarkörer i utandningsluft och det spirometriska värdet FEV1. Till den artikeln skulle jag välja minst två till, vars innehåll skulle jämföras med den tilldelade artikeln. (Den här terminen fick vi alltså inte välja ämne själva).

Jag valde då en artikel där forskarna hade mätt markörerna i astmatikers saliv, och en annan artikel där man hade mätt markörerna i astmatikers sputum (slem). Jag tyckte att det skulle bli intressant att jämföra de olika markörerna i utandningsluft, saliv och sputum.

Artikelförfattarna som skrev om markörerna i saliv hade använt sig av en avancerad statistisk metod som heter Principal Component Analysis (PCA). Genom den statistiska analysen kom de fram till hur vissa av markörerna påverkade symptomen, medan andra inte gjorde det och i vilken grad de påverkade. De visade hur de olika markörerna förhöll sig till varandra och till hela inflammationsprofilen. Det fanns ett samband mellan hela profilen och symptomen, ett annat samband mellan en enskild markör och symptomen, ett tredje samband mellan ett antal markörer och symptomen och så vidare… De räknade både på samvarians och kovarians. Samvariansen beskrev markörernas förhållande till varandra och till profilen, medan kovariansen beskrev sambandet mellan markörernas eller profilens förhållande till de olika astmatikernas olika grad av symptom. När jag jämförde deras resultat med resultatet i ursprungsartikeln började jag fundera på vad det egentligen har för värde att titta på en enda markör, eller bara några, när man kan titta på hela inflammationsprofilen. För mig har det ett större värde att titta på profilen än på en eller annan markör.

Alla redovisade sina individuella uppgifter inför klassen och två examinatorer de två ”sista” dagarna på terminen, innan vi gick hem för att helt själva ägna två veckor åt att läsa till praktisk och skriftligt tenta.

Källa: 

Cruz, M J. Sánchez-Vidaurre, S. Gómez-Ollés, S. Morell, S. Munoz, X. Sputum Inflammatory Profile Before and After Specific Inhalation Challenge in Individuals with Suspected Occupational Asthma. PLoS One. 2013;8(11):e78304. DOI: 10.1371/journal.pone.0078304.

Eriksson, A. Redovisning av individuell uppgift. Seminarium. Linköpings Universitet. 2015-05-21 och 2015-05-22.

Little, F F. Delgado, D M. Wexler, P J. Oppenheim, F G. Mitchell, P. Feldman, J A. Walt, D R. Peng, R D. Matsui, E C. Salivary inflammatory mediator profiling and correlatin to clinical disease markers in asthma. PLoS One. 2014;9(1):e84449. DOI: 10.1371/journal.pone.0084449. eCollection 2014.

Matsunaga, K. Ichikawa, T. Yanagisawa, S. Akamatsu, K. Koarai, A. Hirano, T. Sugiura, H. Minakata, Y, Ichinose, M. Clinical Application of Exhaled Breath Condensate Analysis in Asthma: Prediction of FEV(1) Improvement by Steroid Therapy. 2009;78(4):393-8. DOI: 10.1159/000243551.

Smith, L I. A tutorial on principal component analysis. 2002. (Hämtad 2015-02-13).

Vad tycker du?