Pseudotrombocytopeni

Trombocytsatelitism1
Här ser vi tydligt en trombocytsatellitism, då trombocyterna har samlats kring en större blodkropp.

Trombocytopeni

Trombocytopeni är ju när antalet trombocyter (blodplättar) blir lägre än det ska vara. Referensintervallet för trombocyter (TPK) är 150 – 350 x 109/L. 125 – 400 x 109/L2 men för att man ska kunna ställa diagnosen trombocytopeni måste ska TPK vara under 20 x 109/L.

Anledningen till diagnosen kan vara flera olika sjukdomar, så som benmärgssvikt, anemier, en förstorad mjälte, leukemi, vissa läkemedel och HLA-immunisering.

Trombocytsattelitism2
Pseudo-varianten av trombocytsatellitism ser precis lika dan ut som den äkta.

Pseudotrombocytopeni

Nu lägger vi till ordet pseudo. Vad är pseudotrombocytopeni? Andra namn för samma sak är satellitism eller ”giant platelets syndrom.” Man skulle kunna säga att det är detsamma som falsk trombocytopeni. Patienten är frisk, problemet har uppstått i provröret, vilket kan beror på att det gått för lång tid mellan blodprovstagningen och utförandet av diffen. Trots att det finns ett ämne (antikoagulantia) i provröret som är till för att förhindra agglutination har detta inte fungerat. Trombocyterna har agglutinerat (klumpat ihop sig), och de ligger också gärna intill megakaryocyter. Därför kommer väldigt många trombocyter att räknas som en klump av cellräknaren, de uppfattas då som en enda trombocyt. På det viset får man låga siffror, låga värden för trombocyterna.

Antikoagulantia

De tre viktigaste antikogulantia-ämnena är EDTA, natrium-citrat och heparin. EDTA binder till sig kalcium och metalljoner som de olika koagulationsfaktorerna behöver för att koagulera. När de inte finns tillgängliga, eftersom EDTA bundit dem till sig.. då blir det ingen koagulation. Natrium-citrat binder också kalcium, men lite svagare, medan heparin fungerar på samma sätt i röret som i vår kropp. Heparin ökar aktiveringen av antitrombin 3. Och antitrombin klyver trombin och då kan det inte längre ske någon hopklumpning.

Trombocytsattelitism3
Trombocytsatellitism, men är den äkta eller pseudo?

Om man vill kontrollera ifall patienten verkligen har trombocytopeni, och inte en pseudovariant, ska man ta flera prov i olika rör med olika antikoagulantia. Sedan gör man en diff från varje rör och jämför de olika diffarna med varandra. Man kan också jämföra den första diffen med en cellräkning som man gör direkt efter provtagning, utan diff. Om antalet trombocyter är normal i provet som analyseras direkt efter provtagning, medan diffen visar på trombocytopeni… då kan man dra slutsatsen att det är pseudotrombocytopeni.

Tack till Kristina Bergstöm, legitimerad biomedicinsk analytiker, som bidragit med de fina fotografierna. Kristina arbetar vid avdelningen för klinisk kemi, laboratoriemedicinska länskliniken, Örebro. Hon ansvarar där för mikroskopidelen vid hematologin.

Källa

Bergström, K. Avdelning för Klinisk Kemi, Laboratoriemedicinska länskliniken. Örebro. 2015-06-11.

Estridge BH, Reynolds AP. Basic Clinical Laboratory Techniques. Delmar Cengage Learning, NY, USA, 6th Edition, 2012.

Juliusson, G. Akut myeloisk leukemi (AML). Internet. 2015. (Hämtad 2015-06-02).

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Whiss, P. Hemostasens farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-25.

Vad tycker du?