Infarkt: när hjärtmuskeln dör krävs rätt analys för rätt behandling

Att en person drabbas av en infarkt kan bero på högt blodtryck eller att det av någon anledning blivit trångt i blodkärlen. Ett trångt blodkärl kan orsakas av så kallat plack (att det har ansamlats fett och liknande som förhårdnad, eller början till en propp). Placket sitter i kranskärlen, alltså de kärl som omger hjärtat och försörjer själva hjärtmuskeln (alltså inte kamrarna eller ventriklarna) med blod. Om den här förträngningen av någon anledning påverkas och spricker upp lite, då kan trombocyterna aktiveras. Det leder också till att koagulationsfaktorerna, och så bildas det en propp i kranskärlen. Därmed får hjärtmuskeln syrebrist. Då kommer cellerna i den del av hjärtmuskeln som drabbats att börja dö. Det har inträffat en infarkt.

Gener (fetma och ett manligt kön), rökning som ökar kolesterolvärdet, ett högt kolesterolvärde, höga nivåer av glukos… allt detta ökar risken för infarkt. Glukos kan binda till endotelet som sitter på insidan av blokärlen. Normalt sätt släpper endotelet ifrån sig kväveoxid som hindrar trombocyterna från att aktiveras, men om glukosen täpper till ökar risken för proppar.

Två typer av infarkt

Det finns med andra ord två typer av infarkt:

• Typ 1 som beror på bristning (ruptur) eller eruption av ett instabilt plack. Detta är den vanligaste formen av hjärtinfarkt.
• Typ 2 som kallas för ischemisk hjärtinfarkt, och den beror på någon form av spasm, felaktig hjärtrytm, lågt blodtryck (hypotension) eller anemi.

Analyser

Markörerna som du mäter i blodet för att ta reda på om en person drabbats av infarkt eller inte är Troponin I och Troponin T, CK-MB och myoglobin. Man måste också göra ett EKG.

Behandling

En läkare kan behandla infarkt med hjälp av ballongsprängning, reperfusion, acetylsalicylsyra, ACE-hämmar eller betablckerare, statiner eller nitroglycerin.

• En ballongsprängning (ballongvidgning) innebär att man för in en ballong i blodkärlet, och blåser upp den inne i hjärtats kärl. Kärlet vidgas, läkaren kan föra in en stent som är ett nät till för att hålla kärlväggen uppe.
• Reperfusionsbehandling kallas också för bypass-operation. Läkaren tar ett blodkärl från ett annat ställe i kroppen och opererar inte det i hjärtat, som en bro liksom. På det viset låter man blodet gå förbi stället där proppen sitter.
• Acetylsalicylsyra hindrar trombocyterna från att aggregera.
• ACE-hämmare fungerar som behandling på precis samma sätt som i samband med hjärtsvikt. Det gör även Beta-blockerare.
• Statiner sänker kolesterolhalten om den är hög hos den som drabbats av infarkt. Det finns ett enzym som heter HMG-CoA-reduktas. Det är en förkortning som står för hydro-metyl-glytary-CoA-reduktas. Enzymets nivå är som högst på natten, det hjälper oss normalt sätt med bilda kolesterol. Kolesterol är viktigt för att vår kropp exempelvis ska kunna bygga cellmembran.
• Nitroglycering, ja det är samma ämne som kan explodera. Man lägger det under tungan, det vidgar snabbt kärlen, då blir det lättare för hjärtat att arbeta och blodtrycket sjunker.

Källa:

Held, K. Hjärtinfarkt med ST-höjning, akut. Internetmedicin. 2015. (Hämtat 2015-06-03).

Lindahl, T. Kemiska markörer för hjärtsjukdom. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-09.

MedicinskOrdbok.se

Murray, R K. et el. Harpers Illustrated Biochemistry. Kina: The McGraw-Hill Companies. 2012.

Persson, K. Kardiovaskulär patofysiologi/farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-11.

Wiklund, O. Hyperlipidemi, kombinerad. Internetmedicin.2015. (Hämtad 2015-06-03).