Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Stroke

Om man har en blodpropp i hjärnan säger man att patienten drabbats av hjärninfarkt. Om proppen sedan leder till att blodkärlet spricker heter det att patienten drabbats av hjärnblödning. Båda kallas tillsammans för stroke. Bakom allt ligger någon form av sjukdom i kärl och hjärta, det kan vara åderförkalkning exempelvis. Det händer också att en propp som suttit i hjärtat vandrar upp i hjärnan (kardiell emboli). Förmaksflimmer kan öka risken för stroke. Ibland vet man helt enkelt inte varför det uppstår en hjärnblödning.

Både infarkt och blödning har ungerfär samma symptom. Men symptomen kan skilja sig åt, och det beror på var i hjärnan problemet finns. Blödningen leder till syrebrist i hjärnan, nerver och nervceller förstörs eftersom blodet gör så att trycket på dem ökar.

Analyser

  • EKG visar om det är en hjärtsjukdom som ligger bakom.
  • Labbprover. Man letar efter höga blodfetter, diabetes. Det är sådant som kan orsaka en trombos och sedan också hjärnblödning, efter fett kan täppa till kärlen och glukos sätter sig på endotelvävnaden i kärlen och därmed kan hidra endotelen från att ge ifrån sig kväveoxid. Därmed kan trombocyter aktiveras, vilket kan skapa en propp.
  • Datatomorgrafi kan visa om det är en blödning eller trombos patienten drabbats av.
  • Magnetresonans visar allt tydligare, i mer detalj. Man kan upptäcka nervskador och syrebrist i hjärnan.
  • Lumbalpunktion kan visa om det finns någon blödning under spindelnätshinnan i hjärnan.
  • Ultraljud kan visa på fett i kärlen. Man tittar då på halspulsådern eller de stora kärlen i hjärnan.

Behandling sker med läkemedel mot tromboser.

Källa

MedicinskOrdbok.se

Murray, V. Stroke. En temaskrift från hjärt- och lungfonden. Hjärt- och lungfonden. (Hämtad 2015-02-13).

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Norrving, B. Stroke, akut. Internetmedicin. 2015. (Hämtad 2015-06-03).

7 comments on “Stroke

  1. Pingback: Nuklerarmedicin | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Hjärtmarkörer | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Trombofili | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Hjärtflimmer | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: Blodtrycksmätning | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Ateroskleros | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: Näringslära | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 3 juni, 2015 by in - Cirkulation, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: