Hemostasens farmakologi

Under terminens gång har vi både haft föreläsningar och laborationer på temat koagulation. Den ena laborationen  – Trombocytaggregometri – krävde att vi skrev terminens enda laborationsrapport. Den skulle skrivas individuellt och innehålla en fullständig beskrivning över trombocytens samtliga ADP-, kollagen-, trombin- och serotinreceptorer. Jag gjorde ett ganska stort arbete där jag grävde ner mig lite i cellsignaleringen, eftersom jag tycker att den är intressant. Vad arbetet gick ut på var att förstå hur trombocyterna aktiveras och aggregerar, hur olika läkemedel påverkar detta.

När patienter ibland drabbas av olika sjukdomar knutna till hemostasen (brist på faktorer, trombos, blodkärlsskada) kan de behöva ta olika former av mediciner. Läkemedlen används till att hämma trombocyterna, förhindra blodets koagulation och för att främja fibrinolysen. De kan också delas in i två huvudgruppe med undergrupper:

  • Läkemedel som påverkar primär hemostas. En kort repetition: primär hemostas innebär att blodkärlet drar ihop sig, von Willebrand faktor binder in vilket kallas för adhesion, ADP, TXA2 och serotonin bidrar till aggregation.
    • Trombocytaggregationshämmare.
      • Acetylsalicylsyra hämmar trombocytaggregation. Läkemedlet hämmar cyklooxygeas (COX) som är med om att bilda TXA2. Och TXA2 hjälper ju trombocyten att aggregera. Så när COX hämmas, då hämmas TXA2 och då hämmas aggregeringen. Acetylsalicylsyra förstör ett antal trombocyter för all framtid. De får alltså aldrig tillbaka sin förmåga att bilda TXA2.
      • ADP-receptorhämmare (P2Y12-antagonister). Finns två rceptorer men bara en hämmas. Man hämmar den väg som aktiverar TXA2.

varanmm166

  • Läkemedel som påverkar sekundär hemostas. Lite repetition: den sekundära hemostasen går ut på att de olika koagulationsfaktorerna får blodet att koagulera.
    • Antikoagulantia:
      • Vitamin-K-antagonister. Det finns flera sådana. Vad de gör är att de hämmar olika faktorer från att aktiveras. Normalt sätt binder ett ämne som heter K-reduktas till vitamin K. På det viset reduceras vitamin K, och det reducerade vitamin K aktiverar sedan faktorerna. Men vitamin-K-antagonisterna är kompetativa vitamin K antagonister. De ”tävlar” alltså med vitamin K om att binda till vitamin-K-reduktas. När antagonisten bundit in kan vitamin K-reduktas inte binda in, ingen reduktion sker och ingen aktivering av faktorerna heller.
        • Waran hämmar faktorerna 7 (yttre vägen), 8 (inre vägen) samt 10 och 2 (gemensam väg) genom att hämma K-reduktas så som jag beskrivit. Det faktorer som redan aktiverats kommer finnas kvar aktiva, tills de har tagit sig ut ur blodbanan. Det är alltså bara nytillkomna faktorer som hindras från aktivering.
        • Protein C  är ett vitamin K-beroende enzym. Vi har det i vår kropp redan, då det produceras i levern, men det kan också tillsättas som läkemedel vid behov. Trombin aktiverar protein C som tillsammans med sin co-faktor protein S inaktiverar faktor 8 (inre väg) och faktor 5 (gemensam väg). Då minskar mängden trombin som ju är med om att bilda tromboser.
      • Heparingruppen.
        • Heparin har antitrombin 3 som co-faktor, de arbetar alltså tillsammans. De påverkar tillsammans koagulationen så att den hämmas. Bland annat ser heparinet till att hämma faktor 10 och 2 (gemensamma vägen). De två faktorerna binds ihop med hjälp av antitrombinet. Sedan klyvs trombinet. Det finns en annan form av heparin också som är s.k. lågmolekylär. Den ger mindre effekt genom att endast hämma faktor 10 (och på det viset också hämma trombinet i ett senare skede, eftersom bildningen av trombin är beroende av faktor 10). Det lågmolekylära heparinet binder inte till antitrombinet.

varanmm166

 

heparinvaran165

Källa:

Eriksson, A. Trombocytaggrigometri. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-03-03.

Estridge BH, Reynolds AP. Basic Clinical Laboratory Techniques. Delmar Cengage Learning, NY, USA, 6th Edition, 2012.

FASS.se 

MedicnskOrdbok.se

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Whiss, P. Hemostasens farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-25.

Vad tycker du?