Cellräkning blodceller

Räkning av celler i burkerkammare, det prövade vi lite grann under den andra terminen. Då var det cancerceller som vi själva hade odlat fram. Den här terminen är vi inne på samma tema igen (cellräkning), men nu är det trombocyter (blodplättar) och leukocyter (vita blodkroppar) som vi ska räkna. Det görs på ett annat sätt både rent praktiskt och räknemässigt än enligt den formel som vi lärde oss den andra terminen när vi räknade cancerceller.

Under teminen som varit har vi bland annat fått göra laborationer där vi sysslat med blodutstryk och räknat blodceller i mikroskop. Ett blodutstryk innebär att man tar en droppe helblod och stryker ut den på ett objektglas med hjälp av en viss teknik. Bloddroppen ska placeras nära kortsidan på glaset. Sedan tar man ett annat glas och placerar dess kortsida i droppen så att droppen åker ut i kanterna och liksom blir till ett streck mellan de två objektglasen. Sedan drar man snabbt det övre objektglaset på ett sådant sätt att blodet smetas ut jämnt fördelat. Man låter det torka, man färgar det, och så kan man titta på det i mikroskop. De blodceller man ska se då är:

• Erytrocyter (röda blodkroppar).
• Leukocyter (vita blodkroppar). Då ska man kunna urskilja följande typer: monocyter, basofiler, eosinofiler, stavformade granulocyter, segmenterade granulocyter, plasmaceller och lymfocyter.
• Trombocyter (blodplättar)

Det är inte bara typen av blodceller man tittar på, utan också att de finns i rätt mängd. Du kan läsa mitt inlägg om blodet om du vill ha lite repetition om hur mycket det ska finnas av varje blodcell.

Räkna leukocyter i burkerkammare

Man räkna 32 stycken B-rutor. Det bara att gå uppifrån och ner. Antalet leukocyter man har räknat fram divideras med 10. Summan multipliceras med 10^9 och svaras ut på det viset utan att man räknar mer. Det är för att det annars blir för mycket siffror. Vi säger att vi fick det till 250 leukocyter i 32 B-rutor. Då räknas vi så här:

250 / 10 = 25 x 10^9 leukocyter/L

Man svarar alltså att det finns 25 x 10^9 leukocyter/L i patientens blod.

Räkna trombocyter i burkerkammare

När man räknar trombocyter räknar man i stället CD-rutorna i Burkers kammare.  Här behöver man inte räkna någon matematik, i stället får man svaret direkt om man bara multiplicerar svaret med 10^9. Alltså, om man fick det till 15 trombocyter, då svarar man att det finns:

15 x 10^9 trombocyter/L

Diff

Under den här laborationer gjorde vi också en diff. Diff är egentligen slang, ett lite slarvigt uttrycks för differentialräkning. Blodet man använder här beter sig lite olika beroende på var det kommer ifrån. Om man använder blod från ett kapillärprov kommer man kunna se både röd och vit blodbild (hur erytrocyterna och leukocyterna ser ut i storlek, färg och antal), man ser olika avvikelser. Man man inte ser i en kapillärdiff är trombocyterna, de klumpar nämligen ihop sig. Om man i stället tittat på blod som kommer från ett venöst prov kommer trombocyterna inte har klumpat ihop sig. I det här provet kan man räkna de olika blodcellerna.

Man gör ett blodutstryk på ett objektglas, och det ska göras med rätt teknik. Man placerar en droppe blod (5 uL med pipett) intill kortsidan av objektglaset. Sedan tar man ett annat objektglas och placerar det en bit ifrån droppen innan man backar objektglaset in i droppen, så att droppen ”rinner ut” och blir till ett streck mellan de två objektglasen. Sedan skjuter man snabbt det övre objektglaset mot den andra kortsidan, och på det viset smetas droppen ut. Bilderna nedan har jag tagit i januari 2017.

Den får torka, man färgar blodet med antingen giemsa eller med både giemsa och metylenblått. Sedan kan man titta i mikroskopet och börja räkna. Men under den här laborationen varken färgade eller mikroskoperade vi dessa. Det här var en övning på själva utstrykningstekniken. Men vi har fått räkna leukocyter på en bloddiff, det är ett moment som vi gjort den här terminen i stället för histologin. På tentan kommer alltså ingen histologi, men vi ska räkna leukocyter på bloddiff och/eller i burkers kammare.

Räkna leukocyter på bloddiff

Inom sjukvården är det alltid två personer som räkna samma bloddiff, för att man ska vara säker på att få rätt resultat. Stora celler, så som leukocyter, har en förmåga att lägga sig i kanterna. Om man missa många leukocyter får man en felräkning. Sjukvården räkna då 200 leukocyter vardera, och sedan räknar man fram ett medeltal. Hur räknar man då?

• Först tittar man i mikroskopet och väljer ut ett bra ställe at börja räkna på. Det ska vara i kanten av objektglaset och på ett sälle där blodcellerna ligger i ett monolager. De får alltså inte ligga på varandra, om de ligger på varandra kan de bli svåra att räkna. Man börjar också på en låg förstoring för att få en översikt.
• När man har valt var man ska börja räkna, då går man i ett visst mönster över objektglaset. Om man tex börjar i kanten längst upp, då går man neråt till andra sidan av objektglaset. Sedan går man åt sidan så att man får ett nytt område att räkna och så går man uppåt, osv. Man hoppar över alla erytrocyter och trombocyter, men räkna alla leukocyter.

• Bredvid sig har man en maskin som ser ut som en avancerad miniräknare. På knapparna står det förkortningar för de olika leukocyterna, tex SEG för segmenterad neutrofil och MON för monocyt. Varje gång man ser en segmenterad neutrofil trycker man på knappen som det står SEG på. Man behöver inte hålla reda på vilken typ av blodceller man har räknat, eller hur många, det gör maskinen åt en.

 

• Sedan fyller man i sitt räkneresultat på ett papper. Om man har kommit fram till att det finns 8 monocyter innebär det att 8 % av blodcellerna är monocyter. Nu vill jag räkna fram det absoluta antalet. Det absoluta antalet är en uträkning av antalet (i det här fallet monocyter) per liter (ibland per mikroliter, men då ser formeln annorlunda ut). Det räcker alltså inte att svara i procent. Formeln:

0,08 monocyter x absolut tal x 10^9/L

Eftersom vi räknade 100 celler (fast de räknar 200 celler inom sjukvården) så är 0,08 en omräkning till antalet procent. Det absoluta talet är ett tal som vi fick av vår lärare. Det skulle tex kunna vara 9. I det här fallet räknar man alltså 0,08 x 9 som blir det 0,72. Då svarar man ut svaret 0,72 x 10^9/L.

Här kommer en film där jag visar principen för hur man räknar blodceller. Jag räknar dem inte. I filmen tittar vi på blodet i faskontrast, blodet är alltså inte färgat och man ser bara kontrasterna. Men principen för hur man gör presenteras:

De olika lekocyterna man kan se på en färgad bloddiff är alltså neutrofuler (bandneutrofiler och segementerade neutrofiler), eosinofiler, basofiler, lymfocyter och monocyter. Dessa reagerar på olika saker i kroppen;

• Neutrofiler ger sig på svampar och bakterier. Överst en bandneutrofil, nederst en segmenterad neutrofil.

• Eosinofiler ger sig på parasier och allergiframkallande ämne.

• Basofiler ger sig också på allergiframkallande ämnen.

• Lymfocyterna ger sig på både bakterier och virus.

• Monocyterna ger sig endast på virus.

Det här är ju bra att veta – om du tittar på ett blodutstryk kan du ana vad patienten har drabbats genom att räkna antalet av en viss typ av blodcell, titta på hur cellerna ser ut (form, innehåll, storlek, färg… det kallas för morfologi). Men det finns andra sjukdomar som kan rubba balansen mellan blodets celler också. Det skulle exempelvis kunna vara:

• Anemi
• Hemoglobinopati
• Leukocytos
• Myeloida neoplasier
• Lymfoida neoplasier
• Plasmacellssjukdomar

Den röda blodbilden

Sist men inte minst, några ord som är bra att lägga på minnet när man tittar på en röda blodbilden (erytrocyterna, de röda blodkropparna.

• Anicscytos – erytrocyterna har olika storlek; normocytära, mikrocytära och macrocytära erytrocyter kan finnas i ett enda blodutstryk.
• Anulocyter – en smal rand av hemoglobin som kan ses i erytrocyter hos patienter med järnbristanemi.
• Hypokromasi – som du vet har erytrocyten en liten inbuktning i sin mitt. Denna inbuktning ska uppta max 1/3 av erytrocytens hela diameter, annars har erytrocyten någon form av brist på hemoglobin. Detta skulle kunna vara järnbristanemi.
• Poikilocytos – morfologin på de röda blodkropparna är förändrad. Det finns många olika former som alla benämns på olika sätt. Några exempel är sickleceller, sfärocyter, dacrocyter, targetceller och elipsocyter.
• Polykromasi – en form av missfärgning som beror på felaktigheter i blodcellen. Det är hemoglobinet i erytrocyterna som kan vara ofullständigt eller att erytrocyterna är lite basofila (blåa i färgen). Det är omogna celler eller erytrocyter från anemier som visar detta.

Källa:

Bremer, A. Hematologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-09.

Bremer, A. Röd blodbild. Föreläsning. Linköpings Universitet. Våren 2015.

Gahrton G, Juliusson G (red.) Blodets sjukdomar. 1:a upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2012.

MedicinskOrdbok.se

Vorkapic, E. Preparatstudier hematologi. Laboration. Linköpings Universitet. Hösten 2015.

Vorkapic, E. LPK, TPK, diff. Laboration. Linköpings Universitet. Våren 2015.