Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Ett svagt anti-D

När man gör en RhD-bestämning kan man ibland få en svag reaktion. Den blir så där så att man kanske inte riktigt vet om man ska tolka den som negativ eller som svagt positiv. Det kan finnas olika anledningar till att det blir en svag anti-D reaktion.

Translokation. På kromosomen finns två alleler för varje antigen som ska uttryckas. Ska RhD uttryckas finns det alltså normalt sätt två D, ett på vardera sida av kromosomen. Men i samband med translokation kan ett av de där stora D vara ersatt med ett stort C. Då hämmas bildandet av D-antigenet.

svagtantiDmm169

Genetiskt. Inom vissa släkten har man helt enkelt färre D-antigen, vilket i sin tur gör att det binder sämre, det blir svagare reaktioner.

svagtantiDmm169

Mosaiktyp. Enda sättet att beskriva det här är om du tänker dig ett stort torn av klossar. Sedan tar du bort vissa av klossarna, men på ett sådant sätt att hela tornet kan stå kvar. Om tornet är genen, då är klossarna epitop. Några epitop kan saknas, och då kan D-antigenet bli svagt. I sådana här fall fortsätter man D-grpperingen genom att övergå från DAT till IAT.

svagtantiDmm169

Källa:

Daniels, G. & Bromilow, I. Blodgruppsserologi. Malmö: Studentlitteratur. 2008.

Håkansson, L.  Transfusionsmedicin, blodgrupper och system. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-26.

 

One comment on “Ett svagt anti-D

  1. Pingback: AB0-gruppering | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 30 maj, 2015 by in - Hematologi, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: