Nuklerarmedicin

Nuklearmedicin innefattar bland annat de två inläggen renografi och myokardscintigrafi. Som du säkert vet kan man använda sig av en datatomografi, en vanlig slätröntgen eller magnetresonans i syfte att undersöka en patient. Dessa olika kameror visar patientens anatomi, det vill säga vävnaders struktur, om det är något som är trasigt eller skadat; brutna ben, skadad hjärnvävnad efter en stroke. Men i samband med nuklearmedicin använder man sig i stället av;

  • SPECT-kamera. Förkortningen står för Singel Photon Emission Computed Tomography. Detta är en typ av emissionsdatatomograf. Emission är ju detsamma som det vi lärde oss under gymnasiets kemikurser; en elektron hoppar ut till ett yttre elektronskal, den ger ifrån sig energi och sedan hoppar den tillbaka igen. Det finns faktiskt två typer av SPECT-kameror; en som på enkel svenska kallas för angerkamer. Det är en gammal modell som funnits länge. Den andra kallas för halvledarkamera och är mer moden – den är mindre och lättare att hantera.
  • PET-kamera. Förkortningen PET står för Positron Emission Tomography. Till denna kamera använder man sig alltså av en isotop (markör, läs under rubriken gammastrålning) som emitteras i/av positroner). Fotonerna i denna kamera kommer två och två, de sitter alltså ihop med varandra.

Vad man kan se

Med hjälp av SPEC- och PET-kameror kan man titta på vad som sker i kroppen, precis när det sker. Man tittar på hur exempelvis hjärtat pumpar blod, hur mycket blod som pumpas eller hur mycket luft som går ner i lungorna. Går det ner mer luft i vänster lunga än i höger lunga? Det går också att se om ett läkemedel får den effekt det ska ha, bland annat eftersom man kan se både hur kroppens metabolism samt receptorer fungerar.

Gammastrålning

Det går till på det viset att man binder ihop ett spårämne (en markör) med ett annat ämne som tas upp av den vävnad man vill undersöka. Markören är en typ av gammastrålning. Gammastrålning är energi, en foton. Oftast använder man sig av teknecium (Tc), eftersom den markören fungerar till de flesta vävnader. Ibland använder man sig dock av andra markörer, så som Jod (I) till exempelvis njurarna.

Annihilation ska vi kunna förklara, kanske se föreläsning om strålning?

Den legitimerade biomedicinska analytikerns uppgift

En legitimerad biomedicinska analytiker kan arbeta på en nuklearmedicinsk avdelning och då kan man bland annat göra följande:

  • Skapa mediciner som är radioaktiva. De måste då plandas med ett radioaktivt ämne i rätt koncentrationer.
  • Läkemedlen kan – som du kanske vet om du har läst mitt inlägg om farmakologi – distribueras på olika sätt; oralt, intravenöst och så vidare. I de fall läkemedlet ska tas intravenöst (alltså in i blodet) är det den biomedicinska analytikerna (kanske blir det du som läser detta, någon gång i framtiden) göra iordning sprutan med det radioaktiva ämnet i.
  • Vi levererar sprutorna från labbet – som kallas för ”hotlab” på grund av arbetet med strålning – dit de ska.
  • En biomedicinsk analytiker ska också kontrollera hur mycket patienten har av det radioaktiva ämnet i sin kropp, efter det att han/hon har fått läkemedlet.
  • Och så gör vi naturligtvis kvalitetskontroller.

Undersökningar

Här kommer en liten lista på några av de undersökningar som man kan göra på den nuklearmedicinska avdelningen:

  • Myokardscintigrafi
  • Njurscintigrafi
  • Skelettscintigrafi; då man letar efter patofysiologiska mekanismer i skelettet, tumörsjukdomar i skelettet eller efter anledning till benbrott som inte vill läka.
  • Sentinel node; man söker igenom lymfkörtlarna efter tecken på cancer i samband med malignt melanom, bröstcancer eller peniscancer.
  • Thyroideascint; en undersökning som man kan få om man har en knöl på halsen, struma, hyper- och hypothyreos eller thyroidit.
  • Lungscintigrafi; görs i samband med lungemboli, eller för att undersöka hur blodets flöde fördelar sig i en lunga inför borttagande av tumör i lungan. Då tittar man på ventilation och perfusion, och utifrån detta räknar man ut en kvot.
  • Hjärnscintigrafi; detta är en undersökning som görs i bamband med demens, störning i  hjärnans blodflöde och epilepsi.
  • Octreoscanscintigrafi; utförs i samband med neuroendokrina tumörer och deras metastaser. Syftet är att undersökningen ska ge en helkroppsbild, till motsats från en skelettbild som man får av skelettscintigrafin.

Källa:

Akademiska sjukhuset.Region Uppsala.  Nuklearmedicin inklusive PET.  2015. (Hämtad 2015-05-08).

Norberg, P. Nuklearmedicin, vad är det? Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-05-06.

Davidsson, A. Nuklearmedicin. Vad gör en biomedicinsk analytiker på nuklearmedicin? Exempel på Nuklearmedicinska undersökningar. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-05-06.

MedicinskOrdbok.se

Vad tycker du?