Hereditär sfärocytos

Hemolys kan alltså orsakas av en defekt på erytrocytens cellmembran, det kallas då för hereditär (medfödd) sfärocytos. Men för att veta om cellmembranet är defekt måste vi först ta reda på hur erytrocytens cellmembran ser ut och fungerar på en frisk erytrocyt.

Erytrocytens cellmembran

Erytrocytens (den röda blodkroppens) cellmembranet består av nästan lika stora delar fosfolipider och kolesterol, som totalt sätt utgör mellan 50 och 60 % av cellmembranet. De övriga delarna består av olika proteiner. På insidan finns ett cytoskelett.

Membranets utsida skiljer sig från bland annat trombocytens (blodplättens) utsida genom att inte bidra med adhesion. Istället kan den hindra enzymer från att aktiveras genom att binda dem till sig, hålla kvar fosfater, spotta ur sig avfallsprodukter (via så kallad efflux), samt förhindra skada av reaktivt syre.

Proteinerna i erytrocytens cellmembran

Det finns två olika grupper av proteiner; band 3-proteiner och glykoforiner. Band 3-proteinerna är de proteiner som går genom membranet, medan glykoforinerna finns innanför membranet.

Band 3 är en grupp av proteiner som går genom membranet, från utsidan till insidan. Den bit av band 3 som sticker ut är ett blodgruppsantigen. Proteinet styr erytrocytens metabolism genom att ta upp enzymer. Olika joner åker in och ut, klorider och bikarbonat-utbytare. På band tre sitter också punkter som har kontakt med andra proteiner. Bindningen mellan band 3 och ankyrin gör så att membranskelettet kan binda till cellmembranet, och det gör i sin tur att erytrocyten blir töjbar men stabil i sin form. Band 3 binder hemoglobin.

Glykoforiner är en annan grupp av proteiner, så kallade cytoskelettproteiner. Glykoforin A är ett antigen som ABO-gruppen finns på. Av MNS-antigenet är det antigen M och N som sitter på glykoforin A, medan antigen S och s (stora och lilla s) sitter på glykoforin B. Glykoforin C binder cytoskelettet till membranet. Cytoskelettproteinerna inkluderar spektrin, aktin, band 4,1, adducin, band 4,9, och tropomyocin.

Ankyrin har tre olika ställen som binder till tre olika proteiner; band 3, spektrin och andra proteiner. Dessa tre inbindningsställen gör erytrocyten stabil. Protein 4.2 gör bindningen mellan ankyrin och band 3 stabilare, medan protein 4.1 gör den starkare.

Spektrin binder till ankyrin, och ligger under både band tre och ankyrinet. Alla dessa proteiner hänger alltså ihop och påverkar erytrocytens stabilitet och form. Som jag beskrev i mitt inlägg om hemolys, om en del av erytrocytens yta fagocyteras ändras membranets yta i förhållande till erytrocytens volym. Effekt blir densamma om kopplingen mellan spektrinet och andra proteiner inne i erytrocyten brister. Då minskar erytrocytens yta, och därmed blir celler en sfärocyt.

Tropomyocin och tropomodulin hör också till de proteiner som finns inne i cellen.

Alla dessa proteiner kommer naturligtvis ifrån gener. Det räcker att det går fel i syntesen av ett enda av dessa proteiner för att erytrocyten ska tappa form. Men när det gäller just hereditär sfärocytos är det en genetisk defekt som gör att spektrinet blir fel som skapar sjukdomen.

hereditär161
Fritt efter bild ur boken ”Wiliams Hematology.”

Källa:

Daniels, G. et al. Blodgruppsserologi. Malmö: Studentlitteratur. 2008.

Holmberg, G. Hereditär sfärocytos vanligare än man tror. Hemolys, anemi och jältförstoring bland symptomen. Läkartidningen. Volym 93. Nummer 18. 1996. (Hämtad 2015-05-26).

Lichtman, L A. et al. Williams Hematology. USA: The McGraw-Hill Companies. 2010.

Medicinsk ordbok.

Solunetti. Transmembrana proteiner. 2006. (Hämtad 2015-05-26).

Winiarski, J.  Autoimmun hemolytisk anemi. VPHs vårdprogram 2008. Karolinska Institutet. 2008. (Hämtad 2015-05-26).

Vad tycker du?