MDS – Myelodysplastiskt syndrom
Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en makrocytär form av anemi, och innebär på ren svenska benmärgssvikt. Benmärgen fungerar alltså inte som den ska. Den producerar färre blodkroppar, och blodkropparna har dessutom också sämre kvalitet. Sjukdomen orsakas antingen av strålning eller av genetiska förändringar (mutationer) i stamceller som är delaktiga i myelopoesen, alltså bildandet av de myeloida blodcellerna (basofil, neutrofil, eosinofil, monocyt, erytrocyt och ibland också trombocyt).
Detta kan leda till flera fenomen:
- pancytopenia, då blodcellerna dör i benmärgen innan de ens har hunnit komma ut i blodbanan.
- anemi som också kan leda till hjärtsvikt
- leukopeni, då antalet leukocyter minskar vilket gör att patienten drabbas av infektioner
- trombocytopeni, alltså blir det brist på blodplättar vilket leder till blödningar
- trombocytopati, det vill säga dålig kvalitet på blodplättarna
- att många omogna myeloida celler (blaster) finns i blodet. Detta kallas för akut myeloisk leukemi (AML).
Om man tittar på ett benmärgsutstryk från en patient med sjukdomen kan man ibland se att erytropoesen inte fungerar inte som den ska, att erytroblasterna är förstorade. Megakaryocyten kan också vara förändrad, då den kan ha två kärnor i stället för en stor.
Källa:
Antunovic, P. Leukocyter, leukemier, MDS. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-18.
Axelsson, S. & Sunesson, C. Benmärgens celler. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-25.
Hast, R. Myelodysplastiskt syndrom (MDS). Internetmedicin. 2015-04-19. (Hämtad 2015-07-09).
Juliusson, G. Akut myeloisk leukemi (AML). Internetmedicin. 2015. (Hämtad 2015-05-26).
