Hemolys har jag skrivit lite om tidigare, i samband med laborationen Osmotisk resistens. Hemolys innebär ju att erytrocyten (den röda blodkroppen) sväller, spricker och därför dör i förtid. Detta är med andra ord något som hör till de makrocytära anemierna. Det finns flera typer av hemolys, och de beror på olika saker.
Man kan därför se lite olika saker om man tittar på den röda blodbilden, alltså på hur de röda blodkropparna ser ut på en diff.
- Helmetceller ser ut som sjörövarmössor
- Schistocyter ser ut som delar av röda blodkroppar
- Sfärocyter, stora erytrocyter som tappat sin vanliga form och blivit runda
Hemolysen kan vara:
- mekanisk och beror på problem i kroppen så som exempelvis hjärtklaffarna
- immun och är då orsakad av mediciner eller gifter
- autoimmun och beror då på kroppens egna antikroppar, så som vid sjukdomen SLE
- genetisk, där hemoglobinopatierna är en grupp av hemolytiska anemier med bland annat talassemi och sickelcellsanemi som två exempel på sjukdomar. Ett annat exempel på genetiskt orsakad hemolytisk anemi är när det finns felaktigheter på erytocytens cellmembran som vid hereditär sfärocytos
Källa:
Bremer, A. Röd blodbild. Föreläsning. Linköpings Universitet. Våren 2015.
Nilsson-Ehle, H. Internetmedicin. Anemi, hemolytisk. 2015. (Hämtad 2015-05-26).
Vorkapic, E. Röd blodbild, järnomsättning, anemier. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-13.
