Anemier

Anemi innebär att man har blodbrist. Det i sin tur innebär att man har en brist på något av de ämnen som bygger upp vårt blod, och då menar man de ämnen som bygger upp de röda blodkropparna. Anemin kan bero på brist på järn, vitamin B12, folsyra eller något annat ämne som är viktigt för erytropoesen. Det finns referensintervall för olika ämne. Du kan läsa om vad de olika anemierna beror på, om du trycker på länken till varje enskild anemi.

B12brist2
B12-brist.

Olika typer av anemi

Det finns många olika typer av anemier. Man kan dela upp dem på olika sätt, efter storlek, utseende, funktion, kinetik (hur fort de röda blodkropparna bildas) och så vidare. Under den här terminen har vi framförallt gjort indelningen efter storlek, därför gör jag samma indelning här. Det finns tre grupper, makro-, mikro- och normocytär anemi. De tre huvudgrupperna består alla i sin tur av ganska många olika anemityper, och jag nämner inte alla här. Vi börjar med att titta på olika typer av makrocytär anemi, och hur deras blodbild ser ut. Sedan kommer jag att gå över till normocytär anemi, och så avslutar jag med några av de mikrocytära anemierna. Jag berättar bara lite generellt om de olika grupperna och listar några av de anemier som ingår i gruppen. Om du vill läsa lite djupare om de olika anemierna kan du göra de i enskilda inlägg som handlar om specifika anemier.

Macrocytär Anemi

Järnanemi1
B12-brist.

Det gemensamma för alla former av makrocytär anemi är att alla erytrocyterna (röda blodkroppar) är större än de brukar vara. Det ser man bland annat om man placerar en droppe blod på ett objektglas och tittar i mikroskopet. Kombinerad anemi (brist på järn, B12 och folat) kan dock också leda till en normocytär anemi.

Hypersegmentering
Hypersegmentering hos neutrofilen. En makrocytär form av anemi som påvisar megaloblastenmi.

En annan form av makrocytär anemi är megaloblastanemi. I denna anemis blodbild kan man bland annat se granulocyter som är hypersegmenterade, det finns alltså många segment (delar) i kärnan. Samtidigt ser vi väldigt stora erytrocyter (röda blodkroppar). Detta uppstår i samband med B12- och folatanemier.

Nu går vi vidare till de normocytära anemierna, då erytrocyterna alltså är normalstora.

Bild1
Järnbrist

Normocytär anemi

När man drabbats av normocytär anemi har alla erytrocyter normal storlek, så som man kan förvänta sig hos en frisk människa. Det finns här en typ av anemi som kan visa sig både som makro- och normocytär. Samtidig brist på järn och B12 brukar leda till makrocytär anemi, men den kan också vara normocytär. De normocytära anemierna beror oftast på någon form av bakomliggande sjukdomar. Nu över till de mikrocytära anemier.

Bild1
Järnbrist.

Mikrocytär anemi

Det gemensamma för alla former av microcytär anemi måste med andra ord vara att alla erytrocyter är mindre än det normala. Järnbrist eller/och problem med benmärgen leder till mikrocytos, utom för talassemi. Talassemi är lite speciellt. På en bloddiff se att erytrocyterna kan vara dacrocyter då de har formen av tårar eller targetceller då de ser ut som skålar eller fingerborgar kanske.

Retikulocyternas roll i samband med anemi

En viktig ledtråd att leta efter när man ska ta reda på om patienten har anemi eller inte, och vilken typ av anemi det kan vara, är att titta på retikulocyterna. Man undersöker hematokriten, och om mängden retikulocyter är låg tyder det på att patienten har någon form av brist på de ämnen som behövs för erytropoesen – järn, folat eller B12. Bristen kan beror på flera saker:

  • dåligt födointag
  • blödning
  • inflammation
  • cancersjukdomar

Tack till Kristina Bergstöm, legitimerad biomedicinsk analytiker, som bidragit med de fina fotografierna. Kristina arbetar vid avdelningen för klinisk kemi, laboratoriemedicinska länskliniken, Örebro. Hon ansvarar där för mikroskopidelen vid hematologin.

Källa: 

Bergström, K. Avdelning för Klinisk Kemi, Laboratoriemedicinska länskliniken. Örebro. 2015-06-11.

Birgegård, G. Björegren, K. Ljung, R. Läkemedelsboken. Anemier. 2015. (Hämtad 2015-05-26).

Bremer, A. Röd blodbild. Föreläsning. Linköpings Universitet. Våren 2015.

Gahrton G, Juliusson G (red.) Blodets sjukdomar. 1:a upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2012.

Linköpings Universitet. Läkarprogrammet, termin 3. Röd blodbild. Laboration. 2013. (Hämtad 2015-06-11).

Nilsson-Ehle, H. Internetmedicin. Anemier, allmän utredning, akut behandling.  2015. (Hämtas 2015-03-05).

Vad tycker du?