Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Hjärtmarkörer

När man diagnosticerar olika typer av hjärtsjukdom kan man bland annat göra det genom att mäta s.k. markörer i patientens blod. En markör är ett ämne som finns i större mängd i samband med sjukdom. När mängden är högre än normalt är det ett tecken på sjukdom. Med ”högre än normal” menar jag att markörer som egentligen ska finnas på insidan av en cell brukar läcka ut, som ett resultat av cellens katabolism. Det är en del av cellens metabolism och helt normalt. Men vid sjukdom skadas och/eller dör fler celler än normalt sätt, och det är då nivån på de olika markörerna ökar. Olika sjukdomar har olika markörer och  nu kommer jag att berätta lite om olika markörer som tyder på hjärtsjukdom.

Hjärtsvikt, hjärtflimmer och hjärtfladder

Markörerna för hjärtsvikt, hjärtflimmer och hjärtfladder är ANP (Atrial natriuretisk peptid) och BNP (B-typ nutreisk peptid). Både ANP och BNP är hormoner och natriuretiska peptider. De frisätts när hjärtats förmak eller kammare sträcks ut. Detta sker i förhöjda mängder som ett resultat av att en större volym blod fyller förmaket/kammaren. I samband med hjärtsvikt orkar hjärtmuskeln inte pumpa ordentligt, vilket leder till den ökade volymen, i samband med flimmer eller fladder brister koordinationen mellan förmaken och kamrarna vilket gör att det blir en större volym blod som fyller dem.

Hormonerna insöndras i en form som är förstadier till hormon, som s.k. pre-hormoner (preANP och preBNP).  Dessa hormoner finns fritt i vårt blod, det är helt normalt. Vad dessa hormoner normalt sätt gör är att de påverkar njurarnas aktivitet. Markörerna fristätts i samma mängd, men eftersom halveringstiden skiljer sig finns de i olika mängder. Ju högre nivåerna är de olika peptiderna är, desto allvarligare är hjärtsjukdomen.

ANP kommer från hjärtats förmak. När förmaken sträcks ut insöndras det i blodbanan, i två bitar; ANP som är aktivt och NT-proANP som är en inaktiv form av hormonet. Nivåerna av peptiden ökar om man har dålig njurfunktion, är lite äldre eller om man drabbats av hjärtsjukdom som kan leda till hjärtsvikt. Halveringtiden är 2-5 minuter.

BNP kommer från hjärtats kamrar. Det är alltså när kamrarna sträcks ut som BNP insöndras i form av det aktiva BNP och det inaktiva NT-proBNP insöndras i blodbanan. Halveringstiden för BNP är 22 minuter, men för NT-proBNP är den ca 120 minuter.

Båda hormonerna gör så tonus i kärlen sjunker. Det leder till natriures (njuren tar upp mindre natrium), då sänks blodvolymen och blodtrycket. Det leder också till ökad diures (man kissar mer). Ju högre nivåerna av BNP och NT-proBNP är, desto bättre diagnostik av hjärtsvikt. Men en snedbelastning i hjärtat kan leda till att förmaken tänjs ut mer än kamrarna. Då måste man naturligtvis mäta ANP.

Hjärtinfarkt

Troponin är ett proteinkomplex som finns i tvärstrimmig muskulatur, i olika så kallade isoformer (den kemiska strukturer skiljer dem åt). Vi har troponin C (TnC), troponin I (TnI) och troponin T (troponin T). Dessa sitter alltså ihop med varandra och hjälps åt med att kontrahera hjärtmuskeln hos en frisk människa. Troponin-nivåerna ökar alltid i samband med en hjärtinfarkt, men man kan inte vara säker på att det är hjärtinfarkt eftersom samma markör också kan öka av andra anledningar så som hjärtsvikt, stroke eller njursvikt.

Det finns en form av troponin som är lösligt och en annan form som är bunden. Med andra ord kan en isoform av troponin användas som tidig markör, medan en annan isoform används som sen markör. Om hjärtmuskeln (myokardium) skadas kommer kommer troponin att läcka ut i blodbanan.

Troponin I binder till aktin. På det sättet hindras aktin och myocin från att komma i kontakt med varandra, under normala förhållanden. Markören finns visserligen i både skelett- och hjärtmuskeln, men TnI skiljer sig mellan skelett- och hjärtmuskulatur. Därför kan man använda sig av TnI som en markör på skada i hjärtmuskeln. TnI finns kvar i blodbanan i upp till 10 dygn.

Troponin T binder till tropomyocin. Markören finns visserligen i både skelett- och hjärtmuskeln, men TnI skiljer sig mellan skelett- och hjärtmuskulatur. Därför kan man använda sig av TnT som en markör på skada i hjärtmuskeln. Den finns efter hjärtmuskelskada kvar i blodbanan i upp till 14 dygn. Anledningen till den långa tiden är att proteinet fortsätter att läcka väldigt länge ifrån cellerna.

tn148

CK-MB. Här är CK är en förkortning för kreatinkinas, och kinaset finns i tre olika isoenzymer. MB-varianten finns i hjärtmusklernas och skelettmusklernas cytoplasma. En annan variant som också finns i hjärta/skelettmuskler är CK-MM. Kom ihåg att CK-BB bara finns i hjärna, lunga, GI-kanalen och urinblåsan. Den varianten är alltså ointressant som markör för hjärtsjukdom.

Kreatinkinas är som sagt var ett enzym, vilket innebär att det fungerar som katalysator i kemiska reaktioner som sker i kroppen. Det kan bland annat fosforylera ADP, så att det blir till ATP. Den hjälper till med att bilda energi. Genom att mäta markören kan man se om muskelfibrer är trasiga. Specifiteten för markören är högre på hjärtintensiven än på akuten, eftersom på akuten kan patienter komma in med vilka skador som helst – även skelettskador. På hjärtintensiven är det i stort sätt bara hjärtat som är problemet, därför kommer en höjning av CK-MB anses vara mer specifik på hjärtintensiven.

Myoglobin. Det är detta ämne som färgar våra muskler röda, det lagrar syre. Mätning av myoglobin visar om muskeln är trasig eller inte. Nackdelen med myoblobin är att det lika gärna kan visa på höga blodvärden i samband med en muskelskada i benet. Myoglobin finns endast i cytoplasma. Specifiteten för myoglobin fungerar på samma sätt som för CK-MB.

Rangordning av de olika markörerna vid hjärtinfarkt

Vilken är den bästa markören, och varför? Det beror på när man gör mätningen, alltså hur lång tid det har gått efter att patienten upplevt de första symptomen på en eventuell hjärtinfark. Det kan också bero på om patienten haft en infarkt förut (nyligen), och om det finns några andra sjukdomar så som njursvikt att ta hänsyn till. Tiden är viktig att tänka på, eftersom vissa markörer kommer ut i blodbanan snabbare än andra, och vissa markörer ligger kvar i blodbanan längre än andra.

  • Troponin. Finns i blodbanan tidigast 1-2 timmar efter infarkt, ligger kvar upp till 14 dagar. Den maximala nivån av troponin finns i blodet ca 14 timmar efter att infarkten inträffat. Troponin är specifikt för hjärtskada, det stiger snabbt och och går att mäta länge.
  • CK-MB. Finns i blodbanan tidigast 2 timmar efter infarkt, ligger kvar i blodbanan upp till 3 dagar. Den maximala nivån av CK-MB finns i blodet ca 14 timmar efter att infarkten inträffat. Att CK-MB finns i skelettmuskeln också gör den till ett sämre val är troponin. Men den kan mätas under längre tid än myoglobin.
  • Myoglobin. Finns i blodbanan tidigast 1 timmar efter infarkt, ligger kvar i blodbanan upp till 24 timmar efter infarkt. Den maximala nivån av myoglobin finns i blodet ca 5 timmar efter att infarkten inträffat. Myoglobin är mätbart kortast tid. Det är mindre specifikt än CK-MB.

Källa:

Agewall, S. Läkartidningen. Troponin kan vara förhöjt hos friska efter vanlig träning. Nr 1-2 2012. Volym 109. (Hämtad 2015-05-25).

Claes, H. Hjärtinfarkt med ST-höjning, akut.  Internetmedicin. 2015. (Hämtad 2015-05-24).

EKG.nu. Principer för infarktdiagnostik. 2015. (Hämtad 2015-05-25).

Hornestam, B. Förmaksflimmer/fladder. Internetmedicin. 2014-12-03. (Hämtad 2015-02-06).

Nilsson-Ehle P, et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Jernberg, T. et al. Läkartidningen.  BNP eller NT-proBNP bör analyseras vid misstänkt hjärtsvikt. Riktlinjer för analys och tolkning. Nr 17 2006. Volym 103. (Hämtad 2015-05-25).

Lindahl, T. Kemiska markörer för hjärtsjukdom. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-09.

Solunetti. Lexikon. 2006. (Hämtad 2015-05-25).

3 comments on “Hjärtmarkörer

  1. Pingback: Hjärtflimmer | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Skriftlig tenta i Laboratorievetenskap inom cirkulation | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Hjärtinfarkt | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 25 maj, 2015 by in - Cirkulation, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: