Spirometri

Vi har både haft föreläsningar, ett basgruppsarbete och gjort en laboration på temat spirometri. Det var både roligt och lärorikt, eftersom föreläsningen gav oss en hel del teori. Basgruppsarbetet gav oss också teoretisk kunskap, men vi fick möjlighet att diskutera, sätta ord på vår kunskap och fundera lite kring det åtminstone inte jag riktigt hade förstått ännu. Sedan – när vi gjorde laborationen – föll allting på plats rätt bra när vi fick göra det rent praktiskt.

Spirometri är ett test man kan göra för att undersöka hur bra patientens respiration fungerar. Man kan alltså ta reda på lungornas storlek (eller snarare volym; hur mycket luft som får plats i lungorna) vilket kan avslöja om man har en restriktiv lungsjukdom, man kan titta på hur snabbt en patient kan blåsa in eller ut, vilket kan avslöja om man har en obstruktiv lungsjukdom. Det finns mycket information att hämta ur ett sådant här test, och jag tänkte gå igenom några viktiga ord först. Sedan tittar vi på lite datauppgifter från en spirometri, innan vi funderar lite på vad uppgifterna från spirometrin egentligen säger.

Tidalvolym (TV) är den mängd luft (den volym) som vi normalt sätt andas in och ut, helt utan ansträngning. Det kan vara när vi tittar på TV och tar normala andetag utan att tänka på det.

Inspiratorisk residualvolym (IRV). Den volym luft som man kan andas in efter en normal inandning, om man anstränger sig.

Inspiratorisk kapacitet (IC). Detta är TV och IRV tillsammans, alltså all den luft man kan andas in totalt sätt utan att spränga lungorna, om man börjar andas in efter en normal utandning.

Exspiratorisk reservvolym (ERV) är den mängd luft som man kan andas ut efter att ha gjort en normal utandning. Om man då fortsätter att andas ut allt man kan, tills det inte längre går, då har man fått ur sig sin ERV.

Residualvolym (RV). Detta är den mängd luft som finns kvar i lungorna efter att man har andats ut allt man kan, alltså efter att man har gjort ett normalt andetag och dessutom fått ur sig hela sin ERV. Då finns det fortfarande lite luft kvar i lungan, det är den som är RV. Det går inte att få ut residualvolymen.

Funktionell residualkapacitet (FRC) är både ERV och RV tillsammans. Det är alltså både den mängd luft man kan andas ut efter att ha gjort en normal utandning, och den luft som då finns kvar i lungan som man inte kan andas ut.

Vitalkapacitet (VC) är IC och ERV tillsammans, eller om man vill bryta ner det i ännu mindre delar kan man säga att VC är IRV, TV och ERV tillsammans. Detta är alltså all den luft som vi kan andas in efter att först ha andats ut så mycket vi kan. Sedan andas vi in så mycket vi kan. Nu har vi alltså fått i oss den luftvolym som är lungans vitalkapacitet. Man kan också vända på det och säga att vitalkapaciteten är all den luft som vi kan andas ut om vi andas ut allt vi kan efter att först ha andats in allt vi kan. Det är samma sak, samma volym.

Total lungkapacitet (TLC). Detta är alla de begrepp som finns skrivna här ovan tillsammans, alltså summan av all den luft som vi kan andas in om vi försöker få i oss så mycket luft vi bara kan, all den luft vi får ur oss om vi anstränger oss och försöker andas ut så mycket vi bara kan, samt den luft som är kvar i lungan och som vi aldrig får ur oss.

Peak Exspiratory Flow (PEF) är den maximala utandningshastigheten som man kan uppnå när man andas ut. När man andas ut så snabbt man kan börjar man (den första millisekunden) ganska långsamt. Sedan kommer lufthastigheten att öka väldigt snabbt, det blir ett maximun innan hastigheten sedan sjunker igen. PEF är den hastighet som man blåser ut luften med, under den lilla millisekund då det går som snabbast.

Forcerad exspiratorisk volym under 1 sekund (FEV1). Den volym luft man kan andas ut på en sekund, när man först har gjort en maximal inandning (IC). Man andas alltså ut så fort man kan, samtidigt som man också andas ut så stor volym man kan. Hur många liter luft hinner man få ur sig på en sekund? Det är FEV1.

Forcerad vitalkapacitet (FVC) är egentligen samma sak som VC, men man andas ut luften så fort man kan utan tidsbegränsning. Därför brukar det vara så att gränsen för FEV1 kommer innan VC. Du förstår säker om du tittar på min bild.

MEF75. För det första – MEF är en förkortning för Maximal Exspiratory Flow. 75:an står för 75 %. För att förstå MEF75 måste man först förstå FVC som jag skrev om lite längre upp i det här inlägget. Tänk dig att du andas ut FVC. När du har andats ut 25 % av din forcerade vitalkapacitet, då har du 75 % kvar att andas ut. Det är denna ”punkt” som är MEF75. Du får alltså veta hur många liter luft du har andats ut, och hur snabbt (L/s), när du har 75 % kvar av FVC.

MEF50 är precis samma sak som MEF75, men nu är det bara 50 % kvar av FVC.

MEF25 är samma sak som MEF75, men nu är det bara 25 % kvar av FVC.

MIF50. Lägg märke till att jag bytte ut bokstaven E till bokstaven I. MIF är en förkortning för Maximal Inspiratoric Flow. Istället för att andas ut andas patienten in. Vid MIF50 har patienten 50 % kvar att andas in av sin forcerade vitalkapacitet (FVC).

Nu över till hur man kan använda sig av kunskapen om vad de här orden betyder. Det finns två typer av spirometri man kan utföra. Den ena är statisk, den andra dynamisk. Ofta gör man båda två, men man får ut olika information av dem.

Statisk spirometri

Med hjälp av statisk spirometri får man information om förhållandet mellan volym och tid. Hur snabbt kan patienten andas in, och hur mycket? Man kan rita upp resultatet i från den statiska spirometrin i ett koordinatsystem. På X-axeln finns tiden (sekunder), på Y-axeln finns volymen (liter). Nu kan man se alla värden för TV, IRV, IC, ERV, RV, FRC, VC och TLC.

spiro153
Statisk spirometri.
spirometriMAPP185
Dynamisk spirometri.

Dynamisk spirometri

Dynamiska spirometrin visar förhållandet mellan flöde (hastighet) och volym. På sätt och vis kan man säga att det här också ritas upp i ett koordinatsystem. På X-axeln finns volymen (liter) och det är tvärt om mot hur vi gjorde i den statiska spirometrin. Utmed X-axeln ser vi (räknat från nollpunkten origo) IRV, VT och ERV i nämnd ordning. Längst till höger på X-axeln finns FVC. På Y-axeln finns hastigheten (L/s). Y-axeln sträcker sig dessutom på båda sidorna om X-axeln. På den övre sidan har vi utandningen med PEF-värdet och alla MEF-värden. På den nedre delen har vi utandningen med MIF-värdet.

Bedömningen av en dynamisk spirometri

När en patient gör en spirometri lägger man in viktiga värden i en dator först, så att man får ett riktigt referensintervall. Framför allt är det kön och ålder som avgör vad som är ett bra värde för spirometrin, men även patientens vikt kan påverka. Framför allt kan kraftig övervikt försämra värdena för spirometrin.

spirometri184

Den första bilden visar den kurva som en patient blåst i samband med en spirometri. Den översta kurvan som är lite grövre med punkter, det är referenskurvan. Det är där patientens kurva borde ligga. Under den kurvan finns en tunnare streck som liknar den som vi såg här ovan när jag beskrev dynamisk spirometri. Detta visar patientens värden. I det här fallet kan vi se att patienten lyckats andas in luften med en hastighet av ca 4 L/s luft, och andas ut med en hastighet av ca 5 L/s. Det går alltså snabbare att andas ut än in. Vi ser också att patienten har en vitalkapacitet på 4 L luft, vilket stämmer bra med referensvärdet.

spirometri184

På den andra bilden står det ”Obekräftad rapport.” Anledningen till det är att rapporten kommer från en laboration, och vi har inte haft någon läkare som gjort någon bedömning. Vi ser både referensvärdena och patientens uppnådda värden. FVC borde ha varit 3,98 L, men är 3,72 L. Patienten har är alltså uppnått 93,4 % av referensvärdet, vilket är helt ok. Men om man tittar på PEF-värdet så ligger det väldigt lågt, under lägre normalgräns. Referensen är 8,62 L/s, men blev 5,31 L/s. Det är bara 69,4 % av referensvärdet.

  • De typiska spirometrifynden vid obstruktiv lungsjukdom är att kurvan som visar VC-värdet sjunker ner lite grann, ungefär som en ”skidbacke på en ost” samtidigt som värdet är lägre än referensintervallet.  FEV1 sjunker också, samtidigt som FEV1/VC (FEV %) också sjunker.
  • De typiska spirometrifynden vid restriktiv ungsjukdom är att lungvolymen har sjunkit, vilket innebär att VC-och FEV1-värdet är lågt, medan FEV1/VC (FEV %) är förhöjt.

Vad gör du för tolkning av värdena från spirometrilabbet?

Källa:

Ando, A. Lungfysiologiska metoder för diagnostik av olika sjukdomar. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-05-04.

Bjarnegår, N. Spirometri. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-05-05.

Midgård, B.  Spirometri. Internetmedicin. 2015. (Hämtad 2015-04-27).

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

Vad tycker du?