Cirkulationssystemets glosor

Här kommer lite mer ord (glosor) som är viktiga att förstå när det gäller hjärtats arbete. Det är bra att förstå vad orden betyder, men också hur de olika begreppen hänger ihop rent fysiologiskt.

Blodflöde. Den volym blod som flyter genom ett blodkärl per tidsenhet. Man räknar ut flödet genom den här formeln:

Flöde (Q) = Tryckskillnad (Delta P) / Motstånd (R)

Blodtryck. Blodets tryck i kärlen då man räknar både det tryck som uppstår när hjärtat arbetar (systole) och i hjärtats vilofas (diastole). Ofta pratar man om ett snittvärde, det värdet ligger en tredjedel upp och två tredjedelar ner.

Blodvolym. Den mängd blod som finns i hjärta, små och stora vener, små och stora artärer, kapillär.

Flödeshastighet. Den sträcka blodet förflyttar sig/tidsenhet.

Genomblödning. Den blodvolym som flyter genom en vävnad, tex muskulatur, per tids- och viktenhet. Man tittar alltså på hur lång tid det tar för blodet (eller en annan vätska) att flyta genom exempelvis 1 g av njuren.

Hjärtfrekvens. Det antal slag som hjärtat slår på en minut. Det normala ligger, i vila, någonstans mellan 50 och 100 slag/minut.

Hjärtminutvolym (HMV). Den blodvolym som hjärtats vänstra kammare pumpar på en minut, det är detsamma som den mängd blod som hjärtat pumpar ut varje minut (mellan 4-6 L). Man kan räkna ut hjärtminutvolymen genom att multiplicera hjärtfrekvensen med slagvolymen.

Hjärtminutvolym (HMV) = hjärtfrekvens (HF) x slagvolym

eller:

Hjärtminutvolym (HMV) = aortatryck/totalt perifert motstånd (TPM)

Motstånd (R). När blodet rör sig genom blodkärlet bildas det en friktionskraft mellan blodet och kärlet. Detta är motståndet. Men när man pratar om det motstånd som finns sammanlagt i alla kroppens kärl pratar man i stället om totalt perifert motstånd (TPM). Det är kärlets längd och radie, samt blodets viskositet som bestämmer hur högt eller lågt motståndet är.

Perifer resistens. Den resistens (motstånd) som finns i blodkärlen. Blodkärlen trycker ihop sig (kontraheras) med hjälp av musklerna som finns i dem. Dessutom påverkar mängden blodkroppar i blodet (viskositeten) också motståndet. Ju mer blodkroppar, desto mer trögflytande blod blodet och då blir det ett större motstånd.

Puls. Blodet som rör sig genom blodkärlet. Antingen har man puls, eller så har man inte puls.

Slagkraft. Den kraft hjärtat slår med.

Slagvolym. Den blodvolym som pulserar genom hjärtat i ett enda hjärtslagg. Då har man räknat bort det blod som finns kvar i hjärtat efter att det har kontraherats, från allt det blod som finns i hjärtat innan det kontraheras. Slagvolymen styrs av hjärtats slagkraft, det venösa återflödet och kärlens perifera resistens. Man kan räkna ut slagvolymen genom följande formel:

Slagvolym = EDV – ESV

Slutdiastolisk volym (EDV). Den blodvolym som finns i hjärtat precis innan det ska kontraheras.

Slutsystolisk volym (ESV). Den blodvolym som finns kvar i hjärtat precis efter att det har kontraherat.

Starlings hjärtslag. Ju mer hjärtat tänjs ut när blodet pumpar in i det (när det repolariserar) desto hårdare kommer hjärtmusklernas sammandragning (depolarisation) att bli. Slagvolymen är beroende av hjärtats volym. Den här principen styr balansen mellan hjärtats högra och vänstra sida.

Tryckskillnad (Delta P). Trycket i ett blodkärl är alltid högre i början av kärlet och lägre i slutet. Delta P är skillnaden i trycket i början jämfört med i slutet av kärlet. Det är denna skillnad som gör att en vätska kan strömma genom ett rör. Men när det gäller blodkärlen kommer naturligtvis ventonus att påverka också.

Venpumpen. När vi rör oss arbetar musklerna. Detta påverkar våra blodkärl så att de trycks ihop och hjälper blodet att passera genom kärlen. Vi har också venklaffar i venerna. På samma sätt som vi har klaffar i hjärtat som hindrar blodet från att åka tillbaka har vi alltså klaffar i våra vener. Klaffarna hjälper också till med att föra blodet framåt genom blodbanan. Venklaffarna och muskelrörelserna arbetar alltså tillsammans med att hjälpa blodet fram genom blodbanan, och detta kallas för venpumpen.

märg150
Venpumpen: Hud, bindväv, muskler, bindväv, blodkärl med klaff, bindväv, muskel, bindväv skelett.

Ventonus. Venernas kontraktion, att venerna kan dra ihop sig för att föra blodet framåt.

Venöst återflöde. Den mängd blod som kommer till hjärtat via venerna, efter att ha passerat kroppen.

Källa: 

MedicinsOrbok.se 2015-05-24.

Nilsson, S. Cirkulation. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-02-25.

Persson, K. Cirkuationssystemets fysiologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-05.

Persson, K. Hjärtat. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-03.

Persson, K. Kardiovaskulär patofysiologi – farmakologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-02-11.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

Vårdhandboken.se. Översikt. Pulspalpation, pulsmätning. 2015-01-20. (Hämtad 2015-05-24).

Vad tycker du?