Bohr-effekten

Järnet som sitter i hemoglobinet, det är det som binder till sig syret som transporteras från lungorna till vävnaden. Järnet kan ändra sin elektronladdning, vilket gör att järnet i hemoglobinet kan oxideras och reduceras. Detta gör så att järnet binder syret på ett effektivt sätt. Ändå säger man att det är hemoglobinet som binder syret, eftersom järnet bara är en del av hemoglobinet. De andra delarna är ju hem och globin. Hemoglobinet binder syret hårdare och bättre om syrgastrycket och pH-värdet i plasman är högt. Detta har att göra med det så kallade partialtrycket.

Partialtryck

Partialtryck (p) är detsamma som det tryck en gas orsakar i sitt utrymme. Om man stänger in ett visst antal syremolekyler (o2) i en plåtkammare har man ett viss partialtryck av syret (pO2) i kammaren. Om man samtidigt pressar in mer syre… då kommer det bli fler och fler syremolekyler vilket leder till att partialtrycket för syre (pO2) ökar. Det blir ju fler och fler molekyler som måste trängas i ett och samma utrymme. På samma sätt säger man att både syre (O2) och koldioxid (CO2) har olika partialtryck i vårt blod. Hur bra hemoglobinet i våra röda blodkroppar binder till sig syret, det beror på koldioxidens partialtryckt i blodet.

Dissociationskurva

Dissociationskurvan är en kurva som beskriver förhållandet mellan partialtrycket av en gas och hemoglobinets förmåga att binda till sig molekyler av just den gasen (hemoglobinets mättnad). På X-axeln har vi partialtrycket, på Y-axeln har vi mättnaden.

Det finns flera saker som styr förhållandet mellan syrets partialtryck (pO2) och hemoglobinets förmåga att ta upp och binda till sig molekylerna av gasen. Dessa är:

  • Temperatur
  • pCO2
  • 2,3-DPG
  • pH

Om vi har mycket pCO2 i vår plasma kommer mer koldioxid att diffundera ut i alveolerna. Detta kommer i så fall att öka blodets pH-värde. Om blodets pH-värde ökar kommer kurvan att flytta sig till vänster. Affiniteten för syre ökar, vilket betyder att hemoglobinet kommer binda till sig mer syre.

Om det i stället är tvärt om – vi har mycket pO2 i vår plasma – då kommer mer syre att diffundera ut i alveolerna. Detta kommer i så fall att sänka pH-värdet, då flyttar sig kurvan åt höger. Affiniteten för syre minskar, vilket betyder att hemoglobinet kommer släppa ifrån sig syre.

Ökat pH-värde gör att de röda blodkropparna tar upp mer syre!

2,3-DPG

Jag tror inte jag behöver förklara vad jag menar med att kroppstemperaturen påverkar den röda blodkroppens förmåga att, via hemoglobinet, binda till sig syre. Men vad är 2,3-DPG? Jo, 2,3-DPG är för det första en förkortning för difosfoglycerat. Detta är en molekyl som sitter i mitten på hemoglobinet (Hb). Det är den här molekylen som styr Hb´s affinitet för syre. När 2,3-DPG lossnar lite från Hb´s betakedjor, då ökar affiniteten för syre och Hb tar upp syre.  När 2,3-DPG tar tag om Hb´s betakedjor igen, då minskar affiniteten för syre och syremolekylen släpps loss från betakedjorna för att ta sig in i vävnad i stället.

diffkurva162

Med temperaturen och 2,3 DPG är det tvärt om jämfört med pH-värdet. När temperaturen eller 2,3 DPG (affiniteten) ökar, då flyttar sig kurvan till höger – precis som när pH sjunker. När temperaturen eller 2,3 DPG minskar, då flyttar sig kurvan åt vänster – precis som när pH stiger.

Källa: 

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E (red.). Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Vorkapic, E. Röd blodbild, järnomsättning, anemier. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-13.

3 comments

    1. Hej Erica, personligen hade jag aldrig hört talat om BPG förut, men jag googlade lite. Gör det du också, så hittar du åtminstone en vetenskaplig artikel som svarar på din fråga 😉

Vad tycker du?