Benmärgen och dess blodceller

Blodcellerna skapas i benmärgen. Därifrån tar de sig sedan ut i kroppen där de mognar och vidareutvecklas. Cellerna i benmärgen är alltså omogna, medan cellerna i blodet är i olika mognadsstadier. Det finns också blodceller i vår vävnad. Här kommer lite information om blodcellerna som finns i vår benmärg. Det här inlägget är lite repetition av vad jag gick igenom i mitt inlägg Differentiering av blodceller, men jag hoppas att det här inlägget ska vara lite mer fördjupande.

Benmärgen

Benmärgen är uppdelad i två delar, en gul och en röd. Den gula delen har en gång varit röd, men med stigande ålder får vi mer och mer gul benmärg. Här finn det mest fettceller. Det brukar inte bildas några blodceller i den gula benmärgen, men om det skulle uppstå ett problem (som plötslig blodförlust) kan den här delen av benmärgen aktiveras och hjälpa till med att bilda blodkroppar. Om man tittar på skelettets uppbyggnad hittar man den gula benmärgen inne i skelettet, runt den röda benmärgen.

ustryk-ro%cc%88d-benma%cc%88rg-3
Min egen bild, eget preparat.

Det är i den röda benmärgen som blodcellerna utvecklas. Där finns det alltså mycket blodkärl, syre och näring som blodcellerna behöver för att utvecklas. Blodcellerna i benmärgen är viktiga, och man brukar ibland titta på just dessa celler för att ta reda på om en patient är frisk eller sjuk, och vilken sjukdom det är. Oftast tar man då en biopsi och tittar i ett mikroskop. Vad man vill se är vilka celler som finns i benmärgen, men också att de är i rätt mängd och att de ser ut som de ska se ut.

Benmärgens blodceller

Vilka blodceller finns då i benmärgen? Det är mängder! En som är viktig att komma ihåg är den hemopoetiska stamcellen, som är den typen av blodcell som alla andra celler skapas av. Alla blodcellerna i benmärgen är någon typ av stamcell som är multipotent. Att de är multipotenta betyder att de kan bli många olika sorters celler, men benmärgens celler kan bara utvecklas till blodceller. De kan alltså inte bli till epitelceller som sitter på huden. Vi tittar på en film som visar benmärgen i genomskärning:

Nu tittar vi på en annan film som visar ett blodutstryk av benmärgen. Jämför gärna vad du ser i blodutstryket med det du såg i vävnadsprovet.

Promyelocyten

Först finns en promyeloblast. Sedan blir denna till en promyelocyt. Cellen leder till bildandet av megakaryocyten (och därmed indirekt till trombocyter), men också erytrocyter, mastceller, myeloblaster, basofiler, eosinofiler, neutrofiler, monocyter och makrofager.

Megakaryocyten

Megakaryocyter är en typ av blodceller som nämns i båda filmerna, det verkar finnas rätt många av dem. Det är dessutom benmärgens största cell. Av dem kommer våra trombocyter, alltså blodplättarna. Megakaryocyten kroppar av sig själv, och kring den lilla avknoppningen kommer en bit av megakaryocytens cellmembran att omslutas. Detta blir en trombocyt. En enda megakaryocyt kan knoppas av och bilda upp till 3 000 trombocyter.

Det omvända förhållandet

Om man jämför det här utstryket från benmärgen med ett utstryk från venblod ser man att förhållandet mellan röda och vita blodkroppar är omvänt – i benmärgen finns det mer vita än röda blodkroppar.

Källa: 

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E. Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

Suneson, C. & Axelsson, S. Benmärgens celler. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-25.

Vorkapic, E. Blodceller/Morfologi/Funktioner/Poeser. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-09.

WhashingtonDeceit. YouTube. Shotgun Histology Bone Marrow. Film. 2007-08-13. (Hämtad 2015-05-21).

WhashingtonDeceit. YouTube. Shotgun Histology Bone Marrow Smear. Film. 2007-08-16. (Hämtas 2015-05-21).

Till källförteckningen hör också de källor som nämns i de inlägg jag har länkat till.

Vad tycker du?