Erytropoesen

Erytropoesen är den process då röda blodkroppar (erytrocyter) blir till just erytrocyter. Hos barn och ungdomar börjar det här i benmärgen, hos oss som är lite äldre sker det i kroppens platta ben.

  • Allting hänger ihop med hur bra kroppen klarar av att syresätta sig. Det är ju de röda blodkropparna som transporterar syret i kroppen, från lungorna till hjärtat och runt hela kroppen så att våra celler får det syre de behöver. Blodet passerar också njuren, och där känner njuren av hur mycket eller lite syre vi har i blodet. Är det för lite syre, då kommer ett hormon som heter erytropoitein (EPO) att bildas av njuren. Hormonet går ut i blodbanan och in i benmärgen. I benmärgen kommer det att skynda på differentieringen – alltså processen där erytrocytens föregångare utvecklas till mogna erytrocyter.

erytropoes149

  • Stamceller delar sig, flera gånger.
  • Det har bildats proerytroblaster. Dessa blodceller är precis som det låter, förstadiet till erytrocyter. Pro betyder ”före,” erytro är ju precis som i erytrocyt, och ordet blast betyder ”omogen cell.”
  • Proerytroblasten delar sig, cellerna som bildas fylls med hemoglobin (som består av hem, järn och globin). Som du säkert redan vet är det just järnet som binder till sig syret och gör att det kan följa med den röda blodkroppen i blodbanan. Järnet tar sig in i erytrocyten med hjälp av hemoglobinet, därför är det viktigt att förstå hur heoglobinet bildas, alltså hemoglobinsyntesen.

erytropoes149

  • Efter syntesen av hemoglobin har järnet tagit sig in i proerytroblasten, alltså pronormoblasten. När hemoglobinet är runt 35 % kommer blodcellens kärna att bli mindre och till slut slängas ut. Men vi befinner oss fortfarande i benmärgen.

erytropoes149

  • Cellerna utvecklas vidare till retikulocyter, det sista stadiet av omogna erytrocyter. De åker ut ur benmären och finns nu i liten mängd i vår blodbana där de på någon dag mognar till färdig erytrocyter. Men i ett mikroskop ser man inte skillnaden mellan en retikulocyt och en mogen erytrocyt.
  • Det finns både retikulocyter och erytrocyter i vår blodbana.

erytropoes149

Källa: 

Medicinsk Ordbok. 

Nilsson-Ehle P, et al. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9:e upplagan. Studentlitteratur: Lund. 2012.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E. Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

Solunetti. Retikulocyter, retikulosyytit, reticolucytes. 2006. (Hämtat 2015-05-21).

Vorkapic, E. Röd blodbild, järnomsättning, anemier. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-13.

Vad tycker du?