Sjukt EKG

Nu tänker jag gå in lite på avvikelser i ett EKG. En avvikelse behöver inte alltid bero på att patienten är sjuk, det kan också bero på muskelstörningar (att patienten rör sig) eller att EKG-elektroderna sitter fel. Man bedömer ett EKG genom att gå igenom det i en viss ordning:

  1. Frekvens och rytm
  2. P-våg
  3. QRS-komplex
  4. ST-sträcka
  5. T-våg
  6. QT-tid och U-våg

Vi börjar alltså med att titta på hjärtats frekvens och rytm.

Frekvens är hur ofta hjärtat slår, medan rytm är om det slår regelbundet eller oregelbundet. Exempel på frekvenser är sinusrytm, bradykardi och takykardi.

Sinusrytm. Som vi redan vet är det hjärtats sinusknuta som bestämmer hjärtats rymt. Den normala rytmen i ett friskt hjärta kallas därför för sinusrytm, och den är mellan 50 och 100 slag per minut.

EKG142
Så här ser en normal sinusrytm ut. Vi ser längst upp till höger att hjärtat slår 71 slag/minut. På kurvorna kan vi se att de slår jämnt och att det inte är för många eller för få slag – de sitter inte tät ihop eller glest isär. Bilden är från EKG-labbet.

Sinusbradykardi innebär att hjärtat slår under 50 slag per minut. Det här är inte alls bra och måste behandlas på något sätt.

Sinustakykardi innebär istället att hjärtat slår över 100 slag per minut. Även detta är patologiskt och måste behandlas.

Det finns också andra avvikelser i hjärtats rytm. Ibland kan man se att hjärtat slår något extraslag, eller om det hoppar över något slag exempelvis. Ordet supraventrikulär betyder att något kommer från hjärtats förmak. Supraventrikulär takykardi är alltså detsamma som ventrikeltakykardi. Ventrikeltakykardi innebär att ventrikeln (kammaren) slår 3 stycken slag efter varandra med en frekvens på minst 100 slag/minut. QRS-omplexen är bredare än de ska vara (över 0,12 sekunder), samtidigt som förmaken och kamrarna arbetar var och en för sig, i stället för att samarbeta i takt med varandra.

AVblock2191
Vntrikeltakykardi.

P-våg

När du tittar på EKG:t ska du kontrollera att det finns P-vågor i kurvorna från alla elektroder, och att de är positiva (de ska alltså gå ovanför baslinjen) i elektroderna. Om P-vågen inte finns kan det bero på att patienten har förmaksflimmer, som är en form av takykardi. Då är EKG-kurvan mellan QRS-komplexen väldigt oregelbunden.

sjukt EKG144
Förmaksflimmer.

QRS-komplexet

AV-block är en förkortning för atrioventrikulär blockering och är en form av bradykardi. Det så kallade AV-systemet består av AV-noden, hiska bunten, vänster och höger skänkel samt purkinjefibrerna. När man drabbas av en AV-block har det uppstått en försening eller blockering av den elektriska signalen som går från förmaken till kamrarna. Blockeringen kan visa sig med jämna mellanrum eller finnas där hela tiden. Den här uppdelningen kallas för AV-block I, AV-block II och AV-block III.

AV-block I innebär en fördröjning. Det är ett långt avstånd mellan P och Q på EKG:t, man brukar säga att PQ-tiden är förlängd.

AVblock190
AV-block I.

AV-block II innebär en blockering som kommer och går. Den här typen av blockering delas dessutom in i två undergrupper; Mobitz typ 1 och Mobitz typ II. Den första typen innebär att det blir längre och längre tider mellan P och Q, ända till dess att QRS-komplexet inte längre finns. Sedan börjar det om från början igen, då det blir längre och längre tider mellan P och Q, tills dess att QRS faller bort igen.

AV-block II.
AV-block II, typ 1.
AVblock190
AV-block II, typ 2.

AV-block III är en fullständig blockering. Antigen dör patienten eftersom det inte uppstår några QRS-komplex över huvud taget, eller så kommer det ett extraslag som kommer från AV-noden (istället för sinusknutan som det brukar). P-vågorna kommer med jämna mellanrum, men de dyker upp precis var som helst.

AVblock190
AV-block III.

Ibland kan så kallad vänster- eller högergrensblock uppstå. Vänstergrensblock orsakas av att det finns någon form av blockering på hjärtats vänstra skänkel (nerven delar sig efter AV-knutan, den ena går åt vänster och den andra åt höger). Därför är det höger kammare som gör så att vänster kammare slår, och alltså inte elektriciteten från AV-knutan. Man kan se på EKG-kurvan vilken typ av block det är. Om blockeringen sitter på den vänstra grenen kommer det bli ett litet ”jack” på toppen av QRS-komplexet (ledning V5).

AVblock190
Vänstergrensblock.

I samband med högergrensblock är det precis tvärt om. Om blockeringen sitter på höger gren blir T-vågen lite tydligare än normalt (ledning V5).

AVblock190
Högergrensblock.

Det finns dock en hel del andra skillnader i de olika ledningarna som är bra att känna till, läs därför gärna på sidan EKG.nu som har en väldigt bra beskrivning av de olika blockarna.

ST-sträckan

Som jag tidigare nämn letar man efter så kallade ST-höjningar och ST-sänkningar på ST-sträckan. Höjningen hittar man genom att titta på punkten J, och sänkningen hittar man genom att titta på punkten J 60.

En ST-höjning kan man få om man har en hjärtinfarkt, eller i samband med ischemi (kärlkramp). Syrebrist kan bero både på hjärtinfarkt och på ischemi (som leder till syrebrist) om det kanske sitter en propp eller förträngning i kranskärlen som finns runt hjärtat. Då kan kurvan se ut så här:

sjukt EKG144
ST-höjning.

En ST-sänkning kan också tyda på hjärtinfarkt.

sjukt EKG144
ST-sänkning.

ST-sträckan blir också dålig i samband med förmaksfladder, då förmaket liksom inte riktigt kommer igång utan bara fladdrar. Förmaksfladder är, precis som förmaksflimmer, en form av takykardi. Titta noga på skillnaden på hur EKG:t ser ut vid förmaksflimmer (ovan) och förmaksfladder (nedan).

sjukt EKG144
Förmaksfladder.

Störningar

Nu ska vi titta på lite störningar. På det tvåbilderna här nedan har det skett störningar i alla elektrodledningar utom en. Anledningen till störningarna är att patienten har rört på armar eller/och ben. Varför finns det inga störningar i elektrod III på den första bilden och varför finns det inga störningar i elektrod II i den andra bilden?

störning1145

störning2146

Det har att göra med vilka armar eller/och ben patienten rör. På den övre bilden rör patienten sin högra arm. På den nedre bilden rör patienten sin vänstra arm. Det vet vi därför att elektroderna på armar och ber är en referens när man tar ett EKG. De fyra elektroderna bildar sex EKG-kurvor. Kurvorna kallas för I, II, III, aVR, aVL och aVF. Observera att det inte är elektroderna som har dessa namn, utan kurvorna. Kurvorna visar följande:

  • I visar skillnaden i den elektriska kraften mellan elektroderna som sitter på vänster och höger arm. Om en vektor rör sig mot vänster arm, då kommer I att visa en positiv kurva som går uppåt. Om vektorn rör sig bort från vänster arm visar kurvan negativt och går neråt.
  • II visar skillnaden i den elektriska kraften mellan vänster ben och höger arm, där vilken av elektroderna som är positiv också beror på åt vilket håll vektorn rör sig.
  • III visar skillnaden mellan vänster arm och vänster ben.
  • aVR visar skillnaden mellan höger arm och både vänster arm och ben tillsammans.
  • aVL visar skillnaden mellan vänster arm och både vänster ben och höger arm.
  • aVF visar skillnaden mellan båda armarna och vänster ben.

Du kan se en fin bild på detta, så blir det enklare, om du trycker på länken till min första källa. Men det kan också finnas andra felkällor till varför ett EKG inte fungerar som det ska: elektroderna kan sitta på fel plats, det kan vara glapp i någon elektrod, patienten kan ha sina inre organ spegelvända då hjärtat sitter på höger sida (jo, faktiskt) och då har man ju också satt elektroderna helt fel. En bra minnesregel är att om det är hjärtat det är fel på syns det i alla EKG-kurvor, men om det är något som är fel endast i en eller ett par EKG-kurvor, då är det troligtvis en störning av något slag.

Källa: 

Basgrupp 8. Vad då EKG? En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. Läkarprogrammet, termin 3. Linköpings Universitet. 2009-12-04. (Hämtad 2015-05-19).

EKG.nu En webb-sida där du kan få en gratis EKG-utbildning.

Ekman, I och Bjarnegård, N. EKG. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-05-08.

Ekman, I. EKG – bakgrund och tolkning. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-04-27.

yhzelful. Sinus Bradycardia. Film. YouTube. 2011-08-23. (Hämtad 2015-05-19).

yhzelful. Sinus Tachycardia. Film. YouTube. 2011-08-23. (Hämtad 2015-05-19).

Vad tycker du?