D-gruppering

I mitt förra inlägg beskrev jag hur vi gör en AB0-gruppering, alltså hur vi tar reda på någon blodgrupp. Men har du tänkt på en sak? Ofta säger man inte bara att ”Jag har blodgrupp A,” utan ofta kan man säga tex ”Jag har blodgrupp A+.” Eller minus. Det är det där pluset eller minuset som vi ska reda ut nu.

Rhesus

Rhesus (Rh) är en polypeptid som kan finnas på våra röda blodkroppar, och på den kan det finnas flera antigen. Men det är bara tre av dem som är viktiga i det här sammanhanget (eftersom det är dessa tre som kan skapa problem i samband med en blodtransfusion). De tre antigenen är C, D och E. Under den här laborationen letade vi efter D-antigenet (RhD).

RhD

En person som har antigenet RhD på sina röda blodkroppar brukar kallas för D-prositiv (RhD+), medan den som saknar antigenet är D-negativ (RhD-). Till skillnad från hur det är i AB0-systemet där det finns antikroppar i plasman (tex anti-B-antikroppar i plasman om det finns A-antigen på erytrocyterna), så finns det inga antikroppar mot Rhesus över huvudtaget i vår plasma. Det spelar ingen roll om man är RhD-positiv eller RhD-negativ, eller om man har något annat av Rh-antigenen på sina röda blodkroppar. Det finns inga antikoppar i plasman. Anti-D-antikopparna bildas i stället om en RhD-negativ person får RhD-positivt blod. Då bildas det, precis som i ABO-systemet, agglutinat (blodet klumpar ihop sig). Den här kunskapen använder vi oss när vi laborerar för att ta reda på om en person är RhD+ eller RhD-.

Laborationens utförande

I den här laborationen hade två provrör. Det ena röret var till för anti-D och det andra röret var till för Rh-kontroll.

  1. Vi droppade ner anti-D-reagens i det ena röret. Anti-D innehåller olika ämnen samt antikroppar som riktar sig mot D-antigen.
  2. I det andra röret droppade vi ner Rh-kontroll. Den innehåller samma saker som anti-D-reagenset, men utan några antikroppar.
  3. Sedan droppade vi ner patientens röda blodkroppar i båda rören, där det fanns Anti-D och där det fanns Rh-kontroll. Vi blandade, väntade några minuter, och centrifugerade.
IMG_2572
Centrifug för rör.

Resultat: I röret som innehåller anti-D kan svaret bli antingen positivt eller negativt. Det beror ju på om patientens erytrocyter har något D-antigen eller inte. Om det är positivt blir det agglutinaton (det klumpar ihop sig), och om det blir negativt kommer blandningen att vara homogen alltså utan klumpar. Röret som innehåller Rh-kontroll ska vara negativt. Om det skulle klumpa ihop sig i det röret är det något som är fel och då kan man inte lita på resultatet.

rh127
Här har jag ritat upp två patientprover och en kontroll i mitten), bara för att visa hur det positiva och negativa resultatet ser ut. Och hur det är meningen att kontrollen ska se ut.

Källa:

Håkansson, L. Transfusionsmedicin: blodgrupper och system. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2015-03-26.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

2 comments

Vad tycker du?