BAS-test

När vi har gjort en AB0-gruppering, en RhD-gruppering (som tillsammans kallas för blodgruppering) och ett antikropps-screeningtest (som eventuellt följs av en antikroppgruppering) på patientens blod, då kan vi förbereda för en blodtransfusion. Nu ska vi göra ett BAS-test på samma patient.

BAS är en förkortning för Blodgruppskontroll med AntikroppScreening. Det här testet gör man på patienter som man redan har gjort både blodgruppering och antikroppscreening på, utan att man hittat några irreguljära antikroppar. Antikroppscreeningtestet har alltså varit negativt. Nu måste vi kontrollera så att allting stämmer. Gjorde vi rätt förra gången, har patienten den blodgrupp som vi fick fram när vi gjorde blodgrupperingen? Och – har patienten utvecklat några irreguljära antikroppar sedan vi gjort blodgruppering och antikroppscreening?

I den här laborationen använder vi testerytrocyter, patientens prov och en kontroll. Vi gjorde det här testet i ett gelkort, precis som med antikroppscreeningen, men vi använde oss av ett annat gelkort den här gången.

gelkort

Här använder vi alla sex brunnarna. Till de tre vänstra brunnarna pipetterar vi över patientens röda blodkroppar. Inget mer. I  brunnen som är märkt med ett blått A finns redan anti-A, och i brunnen som är märkt med ett gult B finns anti-B. I brunnen märk DVI- finns det anti-D. Vi gör alltså ett ABO-test och en RhD-test i de tre första brunnarna. Syftet med detta är att göra en andra koll, för att se att blodgrupperingen (och antikroppscreening) vi gjorde faktiskt stämde. Man gör blodgruppering och BAS-test vid två olika tillfällen om det är möjligt.

Det kanske inte syns så bra på bilden, men under de tre brunnarna längst till höger står det med en liten text att de innehåller anti-IgG och anti-C3d. Och i dem finns också AHG, som jag nämnde i inlägget om antikroppsscreening. I de brunnarna pipetterar vi ner tre olika typer av testerytrocyter. I den första brunnen pipetterar vi ner BAS 1-erytrocyter, i den andra brunnen pipetterar vi ner BAS 2-erytrocyter och i den tredje brunnen pipetterar vi ner BAS 3-erytrocyter. På de här erytrocyterna sitter olika antigen. En viss typ av olika antigen sitter alltså på BAS 1, flera andra olika antigen sitter på BAS 2, och så vidare… Sedan pipetterar vi över patientens plasma till de tre BAS-brunnarna. Vad vi gör i de tre högra brunnarna är alltså en antikroppscreening.

IMG_2574
Centrifugen för gelkort är i full gång.

Efter lite inkubationstid (vänta) och centrifugering kan man läsa av resultatet mot en upplyst bakgrund. Det fungerar på samma sätt som jag beskrev i inlägget om antikroppsscreening. Nu måste vi kolla så att både blodgruppen och RhD-gruppen på det här BAS-testet stämmer överens med blodgruppen och RhD-gruppen från blodgrupperingen vi gjorde förut.

IMG_2578
Den här patientens blodgrupp är 0 eftersom både A och B är negativt. Dessutom är D också negativt. Det betyder att patientens har blodgrupp 0RhD-. Bas 1 är negativt, Bas 2 är positivt och Bas 3 är negativt.

Nu tittar vi på de tre brunnarna längst till höger, de som innehåller BAS 1-, BAS 2-, och BAS 3-celler. Om alla brunnarna visar ett negativt resultat (blodet ligger på botten av brunnen) betyder det att patienten fortfarande saknar irreguljära antikroppar i sin plasma. Då kan vi lämna ut blod till patienten på en gång. Men om någon av brunnarna visar på positivt (det finns klumpar på gelén i B2) betyder det att patienten har utvecklat irreguljära antikroppar efter att blodgrupperingen gjordes. Det kan bero på att patienten varit gravid eller fått en transfusion.

Vi tittar i en tabell som visar vilka antikroppar det kan tänkas vara. Tabellen liknar den tabell som jag ritade upp i inlägget om antikroppscreening, men det finns tre rader med olika antikroppar. En rad för BAS 1, en rad för BAS 2 och en rad för BAS 3. Vi tittat i tabellen och tagit reda på vilka antikroppar patienten kan tänkas ha, då måste vi gå vidare och göra en antikroppsidentifiering/gruppering.

Har du några funderingar kring bas-test eller något annat inför tentan, grupparbetet eller någon redovisning? Skriv gärna en fråga i forumet. Det går bra att göra anonymt, så hjälp vi alla tillsammans åt med att räta ut eventuella frågetecken.

Källa:

Håkansson, L. BAS-test. Förenlighetsprövning- Laboration. 2015-04-17.

Labmedicin Skåne. Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Kompendium i transfusionsmedicin 2011. Hämtad 2015-04-16.

Vad tycker du?