Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Antikropp-screening

När vi har gjort både ABO- och RhD-gruppering, vilket tillsammans kallas för att vi har gjort en blodgruppering. Vi har alltså letat efter olika antigen (A, B, 0 och RhD) på de röda blodkropparna. Nu ska vi göra en antikropps-screening, vilket innebär att vi ska leta efter irreguljära antikroppar i plasman. Just ordet irreguljära är viktigt. Irreguljär betyder ovanlig/främmande, det är antikroppar som normalt sätt inte ska finnas.

Syftet med antikroppscreeningen är att se om det finns några främmande IgG-antikroppar i patientens plasma. Dessa kan i så fall rikta sig mot donatorns röda blodkroppar, när patientens fått dem i sig. Det kan vara så att patienten är RhD- och har fått en blodtransfusion med RhD+ blod. Då kan en så kallad immunisering ske; kroppen bildar antikroppar mot det främmande RhD-antigenet.  Immunisering kan också uppstå i samband med graviditet, om mamman är RhD- och barnet är RhD+. I den här laborationen ska vi använda oss av gelkortet, testerytrocyter och patientens plasma.

Gelkort

Det finns olika typer av gelkort som används i olika sammanhang. Just det kortet som vi använder i den här laborationen är menat för IAT (indirekt antiglobulintest). Kortet har sex brunnar, men vi ska bara använda två av dem. I varje brunn finns en gelé som innehåller anti-IgG (antikroppar som riktar sig mot IgG-antikroppar) och komplementet C3d. Det finns också en liten luftspalt, alltså ett utrymme med luft, vid gelén. Det finns också antihumant globulin (AHG). Så här ser IAT-gelkortet ut:

gelkort

Testerytrocyter

Testerytrocyterna kommer från en blodgivare, och de är redan testade för olika antigen sedan tidigare. Det är det som är tanken med testerytrocyter – att man vet vilka antigen de har och att man kan använda sig av dem för att leta efter antikroppar i plasman eftersom vissa kombinationer av antigen och antikropp skapar agglutination (hopklumpning). Vi har två typer av testerytrocyter. De kallas T19 och T20. Både T19 och T20 har en massa olika antigen på sig, men de har inte helt och hållet samma antigen. Vissa antigen sitter bara på T19, andra antigen sitter bara på T20 och så finns det antigen som sitter på både T19 och T20. Hur man läser av resultatet, det ska vi gå igenom lite senare.

Laborationens genomförande

Idén bakom IAT påminner lite om ELISA-tekniken. T19 pipetteras ner i en brunn, T20 i en annan brunn. De hamnar ovanför gelén. Sedan pipetterar vi också ner patientens plasma så att den blandar sig med testerytrocyterna, samma plasma i båda brunnarna. Om det finns antikroppar i plasman, då kommer de att binda in till antigenet på testerytrocyterna. Det är det som kallas för sensibilisering, och det sker under inkubation (väntetid). Sedan, när vi centrifugerar proverna, kommer plasman och erytrocyterna och tryckas ner i brunnen och blandas med antihumant globulin (AHG).

Nu kommer antikropparna som har bundit till testerytrocyterna också att binda in till AHG, och det kommer nästan att se ut som det gör i indirekt ELISA.

Det antihumana globulinet binder till antikropparna som finns i plasman. På det viset skapar IAT-tekniken agglutination (hopklumpning av erytrocyterna). Klumpen kommer att hamna högst uppe på gelén. Klumparna kan också ligga mitt i gelén, om det är positivt men svagare. Om testet är negativt – då finns det inte antikroppar i plasman, det antihumana globulinet hittar inget att binda in till och det blir ingen agglutination. Då åker alltihop ner i botten på brunnen. Vi läser av provet mot en ljus bakgrund.

IMG_2581

Vänster brunn visar ett positivt svar, höger brunn visar ett negativt svar.

Om både T19 och T20 visar på ett negativt resultat, som i den högra brunnen på bilden ovan, betyder det att det inte finns några irreguljära antikroppar i patientens plasma. Då ska vi gå vidare med ett BAS-test. Men om någon av brunnarna, eller båda, visar ett positivt resultat (som i den vänstra brunnen), då måste vi gå vidare.

Vi går till en lista som visar vilka irreguljära antikroppar som skulle kunna finnas i ett positivt T19 och vilka irreguljära antikroppar som skulle kunna finnas i ett positivt T20. Lista kan se ut något som liknar det här:

Bild1Min lista är inte fullständig, men vi låtsas att den är det. Om brunnarna på bilden jag visade längre upp är T19 som är positivt och T20 som är negativt, då kan vi se på listan ovan att de enda irreguljära antikroppar som skulle kunna finnas i patientens plasma är c, E och e. Dessa har nämligen ett litet plus-tecken (+) som betyder positivt i T19-raden och en nolla (0) som betyder negativt i T20-raden. För att man ska kunna tänka sig att M finns måste båda brunnarna visa positivt. Så vi tror att tänkbara irreguljära antikroppar som kan finnas i patientens plasma är anti-c, anti-E och anti-e. Nu måste vi gå vidare. Vi avslutar antikroppsscreeningen då vi tog reda på om det finns några irreguljära antikroppar och börja med en antikroppidentifiering/gruppering för att ta reda på vilka irreguljära antikroppar som finns.

Källa:

Håkansson, L. Antikroppsscreening. Laboration. Linköpings Universitet. 2015-05-15.

Labmedicin Skåne. Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Kompendium i transfusionsmedicin 2011. (Hämtad 2015-04-21)

8 comments on “Antikropp-screening

  1. Pingback: VFU2 – Klinisk immunologi och transfusion | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Sammanfattning Transfusionsmedicin | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Praktisk tentamen i Laboratorievetenskap och Cirkulation | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: Förvaring av blodceller | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: IAT och DAT | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: MG-test | Biomedicinsk Analytiker

  7. Pingback: Antikroppidentifiering | Biomedicinsk Analytiker

  8. Pingback: BAS-test | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 21 april, 2015 by in - Laborationer T4, Termin 4 and tagged .
%d bloggare gillar detta: