Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Binjurens hormonsystem

Jag har tidigare skrivit om binjurens histologi .där jag förklarar vilka vävnadslager och celler  njuren är uppbyggd av. I det här inlägget kommer jag att beskriva binjurens hormonsystem; alltså hur de olika vävnaderna och cellerna vi gick i genom i histologin fungerar.

Som du säkert kommer ämnet kolesterol ifrån levern. Kolesterolet gör så att olika hormoner kan bildas i binjurarna, med hjälp av en massa olika enzymer. Men det finn ett enzym som alla hormoner har gemensamt kan jag nämna som lite kuriosa, och det enzymet är P450SSC.

I binjurens bark (som består av de tre lagren lamina molekularis, lamina granulosa och lamina fasciculata) produceras steroidhormonerna aldosteron som via njuren justerar kroppens salt- och vattenbalans, kortisol som påverkar metabolismen, samt androgener som bidrar till den sexuella lusten och könshormonerna, medan binjurens märg (medulla) produceras katekolaminerna adrenalin och noradrenalin i de kromafina cellerna.

Aldosteron

Aldostereron är ett steroidhormon och kroppens viktigaste mineralkortikoid. Den reagerar på kaliumbalansen i kroppen, och reaktionen sker direkt. Om blodgenomströmningen i njuren sjunker (och därmed också genomströmningen av kalium) ökar produktionen av ämnet renin i våra njurar. Renin omvandlar angiotensinogen som levern insöndrat till vårt blod, till angiotensin 1. Sedan klyvs angiotensin 1 i våra lungor med hjälp av ICE-enzymet, och blir till angiotensin 2. Angiotensin 2 får sedan binjuren att utsöndra mer aldosteron. Genom att påverkar receptorer för mineralkortikoider i njurens distala tubuli och samlingsrören påverkar aldosteronet vår salt- och vätskebalans i kroppen. Natrium-kaliumpumpen uppgraderas (det blir fler sådana), cellen släpper lättare ut natrium tillbaka till i blodet. Reabsorbtionen ökar i njuren, blodets natrium- och vattenhalten höjs, medan kaliumhalten sänks. Det ökar i sin tur både blodvolymen och blodtrycket. När kaliumnivån i blodet stiger, då minskar tillverkningen av renin. Då kommer nivåerna av aldosteron också att sjunka. Det var alltså en liten repetition av RAA-systemet.

Men kom ihåg att angiotensin som ju är en viktig del av RAA-systemet är också ett ämne som stressar upp hjärnan. Det får nervceller att börja bilda kortikotropinfrisättande hormon (CRH), vilket i sin tur leder till att hypofysen börjar producera adrenokortikotropiskt hormon (ACTH). Och ACTH gör så att binjurens produktion av kortisol ökar, ett ämne som ju också är knutet till stress.

Kortisol 

Kortisol är en glukokortikoid. Molekylen är fettlöslig, den diffunderar in genom cellmembranet, binder till glykoidreceptorn, proteinkomplexet släpper, receptorhormonkomplexet binder till DNA i dimerform. Det leder till transkription.

Omvandling av kortisol

Kortison och kortisol är ”samma ämne” kan man nästan säga. Kortison bildas men är inaktivt, sedan omvandlas det till kortisol och blir därmed aktivt. Det är olika enzymer (typ 1 och typ 2-enzymer) som omvandlar kortison till kortisol, och tvärt om. Den aktiva formen kan alltså bli inaktiv igen. Denna kunskap använder man sig av bland annat i samband med medicinering med hjälp av kortison-läkemedel som man vill ska ge kortisoleffekt.

Kortisolets biologiska effekter

Kortisol är ett kortikolt hormon som har förmåga att sänka kroppens insulinnivå. Kortisolet har fölljande effekter:

  • Ökar glukoneogenes, då ämnet gukogen bildas. Till det används glukos.
  • Färre aminosyror och mindre glukos tas upp av blodet.
  • Fett bryts ner, och tarmens förmåga att ta upp kalcium minskar. Kroppens ben börjar brytas ner.
  • Hudens kollagenlager minskar eftersom fibroblasterna i huden hämmas.
  • Kroppen växer sämre eftersom vissa hormoner hämmas. Det gör så att katabolismen ökar.
  • Blodets makrofager, NK-, T- och B-lymfocyter hämmas, deras aktivitet sjunker. Samtidigt går lymfocyterna in i apoptos. Då försämras naturligtvis immunförsvaret.
  • Samtidigt ökar den blodvolym som hjärtat pumpar ut, och då ökar också motståndet i blodkärlen (det kallas för perifer resistens).
  • Njuren påverkar på ett sådant sätt att aktiviteten ökar. Mer blod filtreras genom glomerulis.

På lång sikt kan detta leda till att vi också påverkas psykiskt: 

  • Cellerna i hjärnans hippocampus bryts ner vilket leder till nedsatt kognitiv förmåga (inlärnings- och minnessvårigheter).
  • Frontalloben påverkans av att cellerna bryts ner i hippocampus vilket förändrar personligheten.

Androgener

Nu går vi över till androgenerna som är det tredje ämnet som bildas längst in det yttre lagret av binjuren (barken). Androgener är en typ av steroidhormon och ett samlingsnamn för manliga könshormoner som alltså också finns hos kvinnan även om det naturligtvis är i mindre mängd än hos mannen. Hit hör bland annat testosteron och dehydroepiandrosteron (DHEA). Jag kan nämna att små mängder östradiol (en grupp av östrogener) och progesteron som är förstadiet till östrogen och testosteron produceras också i binjurens bark. Dessa ämnen ökar vår sexualitet och fertilitet.

Katekolaminer

Nu går vi längre in i binjuren, till binjurens märg där det bildas adrenalin och noradrenalin. Dessa ämnen är alltså katekolaminer och viktiga signalsubstanser i vår hjärna. De påverkar oss genom att ge:

  • Ökad hjärtfrekvens
  • Kroppens blodkärl drar ihop sig och det systoliska blodtrycket ökar samtidigt som både bronkerna i luftrören oh ögats pupiller blir större
  • Tarmens rörelser minskar, samtidigt ökar glukogenesen och nedbrytningen av fettmolekyler
  • Vi bestämmer oss för om vi vill springa eller slåss

Källa:

Aardal-Eriksson, E. Binjuren – hormoner, sjukdomar och laboratoriediagnostik. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-20.

Histologi-Preparatkompendium 2012-09-05. Linköpings Universitet.

Ross, M. Wojchiech, P. (2011) Histology: A Text and Atlas, with Correlated Cell and Molecular Biology. 6:te upplagan. USA: LWW.

Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.

6 comments on “Binjurens hormonsystem

  1. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Hypofysinsufficiens | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Stress | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: VFU2 – nionde veckan | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: KOL och Astma | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Reglering av cirkulationssystemet | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 1 januari, 2015 by in - Endokrinologi, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: