Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Klinisk mykologi

Mykologi är läran om svampar. När man pratar om klinisk mykologi menar man läran om de svampar som orsakar sjukdom hos oss människor och som han identifieras på ett laboratorium. Svamparna kan växa på olika ställen i eller på vår kropp. Du har kanske haft fotsvamp någon gång…

Så här kan svamp se ut när de växer på en agarplatta.

Var finns svampen? 

Svampar kan finnas på slemhinna, på eller i huden. De som växer ytligt på huden orsakar så kallad ytlig hudmycos. Sådant kan se ut som om huden flagnar. Andra hudförändringar som orsakar av svamp kan man se med hjälp av mikroskopi. Dermatofyterna orsakar instället svampväxt lite längre in i huden. Dessa kan använda sig av ämnet keratinin som finns i vårt hår, våra naglar och i vår hud för sin egen överlevnads skull. Det kan leda till att naglarna blir hula och ojämna, samt håravfall.  Det är jästsvamparna som oftast finns på våra slemhinnor; alltså i slidan eller GI-kanalen. Här är Candida albicans den vanligaste jästsvampen. Ibland inträffar också så kallade systeminfektioner på grund av svamp. En systeminfektion är en infektion som påverkar många olika organ på en och samma gång.

Artbestämning

Man delar in svamparna utifrån var i kroppen de befinner sig, hur de förökar sig, och hur de är uppbyggda. De består antingen av en enda cell (jästsvampar), eller av flera celler då de kallas för trådsvamp (mögelsvampar, dermatofyter). De har lite olika sätt att växa, då de växer antigen rakt ut från sin topp/spets (apikalt), eller genom att bilda så kallade mellanväggar som kallas för septum/septa (jämför detta med de septum som finns inom den optiska nerven). Men att växa och föröka sig är två olika saker.

Svampar kan delas sig, precis som våra celler gör, vilket är en asexuell förökning. Att den är asexuell innebär att svampen inte behöver en partner för att föröka sig. Jästsvampar ägnar sig åt avknoppning, då en del av genomet delas och avkomman får exakt samma genom.

Diagnostik

Förutom att titta på patienten med blotta ögat och använda sig av mikroskopet kan man också diagnosticera svamp genom PCR eller genom att odla svampen så som man gör på klinisk mikrobiologi. 

Källa: 

Folkhälsomyndigheten. Referensgruppen för antimykotika. (Hämtad 2016-03-12).

Johansson, A. Klinisk mykologi. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-05.

One comment on “Klinisk mykologi

  1. Pingback: VFU2 – första veckan | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 19 december, 2014 by in - Infektion, - Mikrobiologi T3, Termin 3 and tagged , , .
%d bloggare gillar detta: