Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

B-celler

Blod är något som en biomedicinsk analytiker kommer i kontakt med väldigt ofta. Det analyserar så mycket eftersom det säger så mycket om vår hälsa. Bland annat om vårt immunförsvar som bland annat består av B-celler. De mognar i benmärgen. Om de kommer i kontakt med ett antigen där, är det troligtvis ett vår egen kropps antigen. Om cellen reagerar på det, trots att det är kroppseget, dör den för att sedan slängas ut ur benmärgen och hamna i någon av lymfnoderna. Det är inte meningen av B-celler ska reagera på våra egna antigen. Men om den naiva B-cellen (den oaktiverade B-cellen) träffar på ett främmande antigen aktiveras de och börjar producera IgM som alltid är den första immunoglobulin som B-celler tillverkar, därefter också IgG. Detta sker i lymfnoderna, varefter B-cellen går ut i blodet.

bcell078

B-cellerna får ju hjälp av T-cellerna för att känna igenom aantigen, genom så kallad antigenpresentation. Men B-celler kan känna igen antigen på egen hand ibland, utan hjälp av T-hjälparcellerna. Skillnaden blir då att styrkan i bindningen mellan B-cellen och antigenet blir svagare. Man brukar säga att det blir en svagare affinitetsmognad. Den starkare affiniteten får B-cellen när den träffar på T-cellen. Och B- och T-cellerna finns på olika platser i lymfnoderna, men de kan mötas på gränsen mellan sina ”territorium.” Det är där det sker ett signalutbyte mellan T- och B-cellerna, då vissa celler tvingas tillbaka till sina platser, andra B-celler differentieras så att de antingen byter Ig-isotyp eller blir till plasmaceller.

Byte av Ig-isotyp. Men, om det behövs kan B-cellen som sagt var också byta Ig-isotyp. Det sker i så fall också med hjälp av den aktiverade T-hjälparcellen som visar upp ett antigen. B-cellen anpassar naturligtvis sin produktion av immunoglobulin till vilket typ av infektion kroppen drabbats av, alltså till vilken typ av antigen som T-hjälparcellen visar upp. Om vi har en infektion i slemhinnan kommer T-cellen att visa upp ett antigen från en bakterie som infekterar luftrören och B-cellen kommer då att ta sig dit och producera IgA som skyddar slemhinnorna. Det är två signaler som får B-cellen att göra ett byte från IgM-isotyp till IgA-isotyp. Själva bytet av Ig-isotyp går till så här:

  1. Signal ett: På B-cellen finns CD40. Den binder till CD40L (ligand för CD40) på T-hjälparcellen, det blir kontakt mellan cellerna vilket är ett måste för att B-cellen ska kunna byta Ig-isotyp.
  2. Signal två: Det är T-hjälparcellen som bestämmer vilken Ig-isotyp B-cellen ska ha. Det beror på vilka cytokiner T-hjälparcellen utsöndrar. TGF-beta och interleukin 10 är cytokiner som produceras i samband med inflammationer i slemhinnorna.

bcell078

Det är den del av immunoglobulinet som heter hinge region som är swtich-region. Normalt sätt kommer B-cellen att sätta ett Fab-fragment från en IgM på en Fc-del som hör till ett IgM. Men om det kommer signaler från T-hjälparcellen om att det ska vara en annan tyå av Ig, då kommer Fab-fragmentet komma från IgM, medan Fc-delen kommer från IgG.

Plasmaceller har fått sitt namn därför att det har en cytoplasma som skiljer sig lite från övriga cellers: den är rik på proteiner och utsöndrar stora mängder antikroppar. B-cellerna kan bli plasmaceller genom att stimuleras till differentiering av olika cytokiner producerade av T-celler. Plasmacellerna kan sedan producera IgA av sig själva

B-Minnesceller. Efter avslutad infektion sjunker nivåerna av Ig, men man har kvar minnet. En del B-celler differentierar nämligen till minnesceller. De finns i benmärgen, tills nästa gång man drabbad av en infektion, då den tar sig ut i blodet igen där den aktiveras på nytt. De flesta B-minnesceller uttrycker IgG på sin yta, några kan uttrycka IgM. T-cellernas minnesceller producerar interleukiner som får B-minnescellerna att producera mer antikroppar. Det är detta som gör att det går så snabbt för B-minnescellerna att aktiveras den andra gången. Minnescellerna kan finnas kvar hela livet.

IGM080

Generation of Diversity (GOD)

Jag har varit inne på GOD tidigare, när jag skrev om T-cellerna. Samma princip gäller för B-cellerna. GOD används för att skapa variation hos B-cellernas receptorer. Kroppen använder sig av ”klipp och klistra” genom att ta olika delar från tung och lät kedja i receptorernas gener. Den tunga kedjan består av småbitar; V-regionen har 51 bitar, D-regionen har 27 bitar och J-regionen har 6 bitar. Dessa kan kombineras ihop på olika sätt. Det kan bli runt 10 000 olika kombinationer. Sedan tillkommer variationerna som kan göras med den lätta kedjan.

Källa:

Abbas AK, et al. Cellular and Molecular Immunology. 7:de upplagan. Saunders Elsevier. 2011.

Basgruppsträff. Linköpings Universitet. 2014-09-29

Jernmaln, M. B-celler och antikroppar. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-15.

Jernmalm, M. T-celler och antigenpresenterande celler. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-10-22.

Whiss, P. Patofysiologiska mekanismer. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-03-05.

6 comments on “B-celler

  1. Pingback: Adaptivt immunförsvar och immunkänslighet hos spädbarn | Biomedicinsk Analytiker

  2. Pingback: Adaptivt immunförsvar | Biomedicinsk Analytiker

  3. Pingback: Borttagna lösenord! | Biomedicinsk Analytiker

  4. Pingback: VFU2 – Klinisk immunologi och Transfussion | Biomedicinsk Analytiker

  5. Pingback: T-celler | Biomedicinsk Analytiker

  6. Pingback: Benmärgen och dess blodceller | Biomedicinsk Analytiker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 18 december, 2014 by in - Infektion, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: