Receptorerna och våra sinnen
Ja, receptorerna är en viktig del av terminens kunskap. Jag återkommer till olika receptorer hela tiden i mina inlägg. Alla våra sinnen påverkas och fungerar tack vare receptorer. I det här inlägget går jag igenom hur våra receptorer arbetar, ack vare receptorerna och cellsignaleringen. Vi börjar med känseln.
Känsel
I huden finns det också olika receptorer som har att göra med vår känsel.
Syn
Smak och lukt
Smaken påverkar våra receptorer genom att låta natrium/kaliumjonkanaler öppnas och stängas. När vi får i oss något salt är ju det natrium, då stängs natriumjonkanalerna till slut och receptorpotentialen ändras. Det innebär att olika transmittorer utsöndras; bland annat serotonin, ATP och GABA. Om vi äter något surt innehåller det vätejoner, och det leder till att kaliumjonkanalerna till slut stängs. Även socker och en del proteiner stänger kanalerna. Den beska smaken i exempelvis ett citronskal har att göra med kväve och magnesium som också stänger kaliumjonkanalerna, men det går via den G-proteinkopplade receptorn.
Sedan finns det ytterligare en smak som man inte talar om så ofta: umani. Det är glutamat, en smakförstärkare. Denna öppnar både våra natriumjon- och kaliumjonkanaler. Men i denna smak finns det inte bara kemi och biologi inblandat, utan också en del psykologi. Vi bestämmer oss nämligen för vad som är gott utifrån tidigare erfarenheter av vad vi har ätit.
Lukt
Vi har faktiskt ett luktepitel. Det är känsliga celler som har en yta på ungefär 120 cm2. Dessa har kontakt med biopolära axoner utan myelin. Signalen går via ett G-protein som öppnar natrium- och kaliumkanaler så att jonerna kan strömma in, medan kloridjoner strömmar ut ur kloridkanalerna. Neuroner depolariseras.
Hörsel
Hörselsnäckan, som sitter i innerörat, består (utifrån och in) bland annat av Scala vestibuli, Scala media och Scala tympani. Detta är olika ”hål” som uppfattar ljudet. Det sker med hjälp av natrium- och kaliumjoner. I Scala vestibuli och Scala tympani är kaliumjonerna låga, medan natriumjonerna är höga. I Scala media, som ligger mellan de andra två, är det precis tvärt om. Det finns ett basalmembran i snäckan. När detta går upp åker kaliumjonerna in i cellen och den depolariseras, och tvärt om när basalmembranet går ner.
Eriksson, A C. Sensoriska system: känsel och smärta. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-11-24.
Mohseni, S. Nervceller och gliaceller. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-11-03.
Sand O, Sjaastad ØV & Haug E, Människans fysiologi. Liber, Stockholm, 2004.
Pingback: Smärtskolan - del 4 - Allt om Osteopati