Biomedicinsk Analytiker

Sveriges största site för Biomedicinska Analytiker

Recept på Immunoglobuliner

Immunoglobuliner används i flera olika laboratoriemetoder, bland annat ELISA. Därför måste de också kunna tillverkas. Sättet för hur man tillverkar monoklonala och polyklonala antikroppar skiljer sig åt, men båda görs på laboratorier och med hjälp av försöksdjur.

Det finns också väldigt mycket viktiga saker att tänka på när man skapar immunoglobuliner. Man måste förstå hur immunsystemet (Ig) fungerar för at vara säker på att man väljer rätt Ig ic rätt mängd, man måste veta hur Ig ser ut och vilka beståndsdelar det har.

Ibland kan man också vilka skapa peptider, som ska hjälpa till med att få fram rätt sorts Ig. Det är ju bara en viss typ av peptid som fungerar ihop med en viss typ av Ig, och om man då har rätt peptid kan man få celler att reagera och skapa rätt Ig också.

Att skapa ett antigen

Ibland vill man skapa ett antigen. För att kunna göra det måste man också veta vilken typ av protein d det innehåller (om det är en peptid, lipid, ett vitamin, eller glykolipid) och storleken. Storleken på ett antigen får inte vara för liten, eftersom större molekyler ger ett bättre skydd/högre immunitet.

När man har ett bra antigen (vaccin) kan man injicera det på olika sätt (intravenöst: direkt in i blodet, subkutant: under huden eller intramuskulärt: in i en muskel). Ibland, även om det är ovanligt, kan vaccinet också sväljas. Att injicera något venöst är ovanligt, men om man gör det kommer olika organ att plocka upp vaccinet. Antigenet binder till receptorerna där, och blir kvar. Det kommer skapas antikroppar.

Haptén 

Haptén är en väldigt liten molekyl som i sig själv inte gör någon större skillnad för oss.Med hjälp av haptén kan man skapa antikroppar. Haptén i sig kan inte aktivera en T-cell, eftersom det inte kan binda till MHC. Men om den sitter på en bärarmolekyl, alltså på en annan större molekyl som bär den, då kan den fungera som ett antigen. Haptén kan delas in i olika sorter, precis som det mesta.

Igrecept111

Detta sker genom att man injicerar en mus med ett haptén som sitter fast på en bärarmolekyl, de bildar alltså ett antigen. Antiserum (serum som innehåller polyklonala antikroppar) tas fram ur musen. Olika antikroppar testas i antiserumet. En del av antikropparna kommer att binda till rena bärarmolekyler som saknar haptén, andra antikroppar binder till haptén som sitter på felaktiga bärarmolekyler, och slutligen kommer vissa antikroppar att binda till det korrekta antigenet som består att haptén på sin rätta bärarmolekyl. Bindningen mellan antikropp och antigen är som starkast när antirkoppen bundit till ett haptén som sitter på rätt bärarmolekyl.

Att skapa egna peptider

Det finns (data)program där man kan titta på hur proteiner är uppbyggda. Proteiner är väldigt komplicerade då de innehåller mycket (sockergrupper, fosforgrupper som antingen aktiverar eller inaktiverar ett protein, olika veckningar som fungerar på olika sätt, glutationer, vad är hydrofobt och hydrofilt). Ett tips på en bra sida att titta på, om man vill titta på proteiner och deras uppbyggnad, är The Human Proteine Atlas.

Affinitetskromatografi -att rena antigenet

Ordet affinintet betyder dragningskraft. Ju starkare affiniteten är, desto hårdare bindning mellan två molekyler. Kromatografi är en metod som används inom analytisk kemi. HPLC är ett exempel på kromatografi. En sådan metod kan man använda sig av om man vill rena antigen, alltså om man vill veta vilket antigen som orsakar en infektiös reaktion. Om patienten har fått en sådan reaktion man man ta ett blodprov och göra en HPLC på blodet, och ta reda på vilket antigen det finns mest av.

Monoklonala antikroppar

  1. Man vaccinerar en mus med ett vaccin. Vaccinet sätter igång musens egen produktion av antikroppar, på samma sätt som hos oss om vi blir vaccinerade. Sedan tar man B-lymfocyterna och odlar dem med cancerceller som förökar sig snabbt. Man häller polytylenglykol (PEG) över alltihop . PEG fungerar som ett klister skulle man kunna säga, det får cancercellerna och B-lymfocyterna att gå ihop och bli till ett.
  2. Allting odlas sedan på en agarplatta (HAT-medium).
  3. Cellerna som nu är en hybrid mellan cancerceller och B-lymfocyter som kallas för immunceller. Dessa delar sig. Man gör en analys för att kontrollera hur det går med produktionen av antikroppar genom att göra ett antigenspecifikt test. Det innebär att man tillsätter ett antigen för att se om de binder till antikropparna. Jämför gärna detta med ELISA-metoden.
  4. Immuncellerna klonas. Man tar alltså de hybrider som har sina antikroppar, och separerar dem från resten av cellerna. Sedan får dessa dela sig.
  5. Sedan kan man behandla immuncellerna som man behandlar cell under vanlig cellodling. Om man gör det kan man sedan frysa ner dem om man skulle vilja förvara dem under en längre tid.
  6. Nu är man i en fas där man kan välja hur man vill massproducera cellerna (och därmed också antikropparna). Man kan antigen fortsätta att odla dem genom vanlig cellodling, vilket ger en högre mängd antikroppar på kortare tid, än om man odlar dem genom att spruta in dem i en mus. Dessa kan vi använda på labbet i immunologiska metoder, kemi, mikrobiologi, fysik med mera. Dessa kan behandlas på många sätt, enzymer, fluorescerande ämnen kan bindas till dem.
  • Antikroppar är identiska och bär samma egenskaper
  • Kommer från en cellinje

Igrecept111

Polyklonal antikroppsproduktion

  1. Immunisering. Polyklonala antikroppar (antikroppar med många specificiteter) binder till allt. Det görs genom att man immuniserar ett djur i forskningssyfte. Man tillför ett gift (antigen) till djurets kropp. Djurets kropp reagerar genast på antigenet, B-cellerna känner inte igen det främmande ämnet. Det bildas specialiserade B-celler som bara känner igen detta antigen. Dessa B-celler gömmer sig, kallas för minnesceller. De gömmer sig undan flödet. Sedan kommer de fortsättningsvis att känna igen antigenet, då kommer de att aktiveras.
  2. Men första gången: en del av B-cellerna tillverkar en massa antikroppar i kroppen på djuren. Man tar ett blodprov på serum som innehåller det antikropparna. De kan användas i labbet. De är dock inte specialiserade. De söker alla sorters antigen (polyklonal antikropp). Används mycket inom immunologiska metoder.
  • Antikropparna kommer från flera B-cellslinjer
  • Blandning av olika antikroppar drivna från ett antigen
  • Antikropparna är riktade mot olika pitoper på antigenet

Källa:

Levinson, W. Review of medical microbiology and immunology. 13:de upplagan. USA: McGraw Hill Education. 2014.

Rosén, A. Antikroppsproduktion. Föreläsning. Linköpings Universitet. 2014-11-17.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 17 december, 2014 by in - Infektion, Termin 3 and tagged .
%d bloggare gillar detta: